Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Vitlök


Vi kommer ihåg fisken som vi åt i Egypten för intet, liksom gurkorna, melonerna, purjolöken, rödlöken och vitlöken. Men nu försmäktar våra själar, ty här finns alls ingenting, vi får inget annat se än manna.
(Gamla Testamentet: 4 Mosebok 1:5-6)

Synonymer Knobbel, orientalisk vitlök, alleum, allium, alium, hvitlöker, huiter löker, huiter löker, hvita löker, hwiita lööker, hwit lögh, hwyth löök, hwidhe lööf, klofflök, klofflöök, klofflögh, kloflöker, cloff löök
Botaniska namn Allium sativum = Allium sativa = Arbium sativum
Engelska namn Garlic, clove garlic, common garlic, allium, poor man's treacle
Andra namn Romanska språk
Allium (latin), alio, allium, alium (latin), ail, ail potager (franska), aglio (italienska), ajo, ajo com'un (spanska), alho (portugisiska)
Nordiska språk
Hvidløg (danska), hvitløk (norska), hvítlaukur (isländska), kynsilaucka, valokosipuli (finska)
Asiatiska språk
Suan, da suan (mandarin = kinesiska), suen tau, suen tao, syun tauh (kantonkinesiska), ninniku, garikku (japanska), lashuna (sanskrit), lehsun, lassan, lasun (hindi), vellai pundu (tamil), katiem, gratiem (thai), cay toi, toi (vietnamesiska), gogpa, sgog pa (tibetanska), sarmisak (turkiska), sir, cire (farsi = persiska), fum, thum, thoum (arabiska), shum (hebreiska), knobl (jiddisch)
Andra språk
Skorodon (grekiska), skordo (nygrekiska), Knoblauch (tyska), knoflook (holländska), chesnov luk, chesun (bulgariska), chesnok (ryska), ajlo (esperanto)

Besläktade Släktet Allium ofattar ca 700 arter av lökväxter, många med ätliga lökar eller blad.
• Höstlök, kinesisk gräslök (Allium tuberosum = Allium odorum), eng. garlic chives: En bland flera asiatiska arter som luktar vitlök men inte bildar lökar.
• Långspetsig vitlök (Allium longicuspis): Centralasien. Närmaste släktingen.
Vilda i Sverige
Åtta arter av Allium växer vilt i Sverige. Vanligast:
• Gräslök (Allium schoenoprasum), eng. chive: Växer vild i hela Europa. Bildar inte lökar.
• Ramslök (Allium ursinum), eng. wild garlic, wood garlic, bear's garlic - har namn motsvarande "björnvitlök" på de flesta germanska språk: Våtmarker i Europa, endast vild. De färska bladen som liknar liljekonvaljeblad och har vitlöksarom används.

Beskrivning
 
• Ört: Flerårig ört upp till 1 m hög. Upprätt ogrenad stjälk.
• Rot: Löken är egentligen ingen lök utan en underjordisk del av stammen, omgiven av upp till 20 sidolökar (vitlöksklyftor). De bildas först på höstkanten, dessförinnan ser det ut att vara en enda lök. Unga lökar är ljusröda, fullvuxna är vita men det finns också varieteter med rosa och röda lökar. Klyftorna hålls samman av ett tunt vitt skal som kan slå i rosa och lila. Vårsatt lök (kallt klimat) får fler men mindre klyftor än höstsatt (varmt klimat).
• Blad: Smala gröna stänglar kommer först. Kring dem växer det upp långsmala, mjuka, platta blad, upp till 12 mm breda - påminner om smal purjolök - med vitlökens smak och doft. När bladen är 50-70 cm är löken färdigbildad.
• Blomma (juni-augusti): I stjälktoppen kommer en flock av små grönvita eller lilavita blommor på små stjälkar. Hela blomställningen skyddas av ett tunt vitt hylleblad som liknar det tunna vita skalet runt löken.
• Frukt: Frukten är en kapsel med svarta frön; i Sverige mognar de sällan.
Odling och bruk
 

Skörd
• Blad: Gröna blad kan plockas när de är 15-20 cm höga, men inte på plantor som man tänkt sig att skörda löken från senare.
• Lök (maj-juni, juli-augusti, augusti-oktober): Höstsatt lök (varmt klimat) kan börja skördas i maj-juni; den är då inte riktigt färdigbildad och är mild i smaken. Den egentliga skördeperioden är från början av juli när bladen börjar gulna i topparna till mitten av augusti. Vårsatt lök (kallt klimat) grävs upp vid varmt och torrt väder från augusti när bladen börjar vissna till oktober när de är till hälften bruna. Får de ligga kvar för länge brister ytterskalet och klyftorna faller ifrån varandra och blir svåra att skörda och lagra. Löken lämnas på platsen 2-3 veckor för att lufttorka, helst i sol. Därefter flätas stjälkarna ihop eller lökarna samlas i nät och hängs upp till eftertorkning utomhus i sol eller inomhus i luftigt, torrt och varmt utrymme (22-25°). Efter tre veckor - två månader är löken torr. Lagras torrt och luftigt i rumstemperatur, inte i kyl.
Växtförhållanden
Vitlök vill ha mycket sol och välgödslad lucker lerjord; i sandjord trivs den inte. Det ska vara fuktigt men rötterna får aldrig stå i vatten. Plantorna håller bladlöss borta från andra växter men drabbas lätt själva av svamp, röta och ohyra. Fullt utvecklade plantor med lökar är helt frosthärdiga så länge marken är väldränerad; lökarna kan ligga kvar i jorden på tillväxt till nästa höst.
• Förökas genom att löken delas och klyftor sätts i jord på 6-8 cm djup, med rotändan nedåt och spetsen uppåt. Varje klyfta ger en ny planta. Höstsättning: I varmt klimat sätter man på hösten, i Sverige i september-november. Vårsättning: I kallt klimat får klyftorna sättas tidigt på våren, i Sverige i april-maj.
Utbredning
• Asien: Största odlingsländerna i Asien och världen är Kina, Indien och Korea.
• Amerika: Mest odlas i USA och Argentina.
• Europa: Odlas särskilt i söder och öster - i Ryssland, Ukraina och Turkiet. I Sverige odlas lite i Skåne och på Gotland.
• Afrika: Mest odlas i Egypten.
Handel
De största producentländerna är Kina, Indien och Korea, de största exportländerna Kina, Spanien och Argentina och de största importländerna USA, Brasilien och Indonesien (2004-2005). Sverige importerade ca 500 ton vitlök årligen i slutet av 80-talet, mest från Spanien och Italien.

Växtdroger och beredningar • Lök (Allium radix, Allium bulbus, Bulbus allii, Bulbus allii sativi, Allii sativi bulbus): Svenska farmakopén upplaga 1-7 (1775-1869).
Vitlöksolja (eterisk olja)

Historia Namnet
Allium = vitlök, användes i latin på 200-talet f. Kr. och avsåg flera lökväxter men mest vitlök. Ursprunget är sanskrit aluh, alukam = knöl, ätbar rot. Att det skulle stamma från det keltiska ordet all = het, brännande, låter mer som en gissning.
Sativum efter latin satus = så, alltså en sådd och odlad växt.
• Namnet vitlök är gammalt i svenskan; de fornsvenska och medeltida formerna (800-1400-tal) var hvitlöker och kloflöker med många varierande stavningar.
Ursprung
Centralasiens stäppområden (Kirgisstäppen), södra Sibirien, Medelhavsområdet, Indien - många bud.
Egypten
Inga vilda former har påträffats men vitlöken har odlats av av alla kulturfolk som det finns skriftspår efter, t. ex. på en sumerisk kilskriftstavla från 3000 f. Kr. som beskriver lökens läkande kraft. Vid det laget hade den nått länderna på norra sidan om Medelhavsområdet, antagligen via Egypten. Sex lökar hittades i Tutankhamons grav från 1300-talet f. Kr. Det är från ungefär den tiden sidans inledande Bibel-citat stammar. Judarna har uttågat från Egypten och kan efter några årtionden i Sinai-öknen bara inte låta bli att tänka tillbaka på ljuvligheterna som trots allt fanns där - vitlöken och allt det andra... Romaren Plinius berättar att egyptierna vördade vitlöken som helig och åkallade den som gudom när de svor en ed, vilket de för övrigt gjorde med flera sorters lökar. Förbudet för egyptiska prästers mot att äta lök gällde inte vitlök utan en form av rödlök, och inte på grund av stanken som var avsevärd utan därför att löksorten ansågs vara särskilt helig.
Asien
Hyllad i Bowers handskrift, en sanskrittext från 400-talet f. Kr som hittats i Turkestan. Från dessa trakter togs växten till Kina ca 100 f. Kr. - det kejserliga sändebudets reserapport finns bevarad - men enligt legenden användes den som mat och medicin redan 2000 f. Kr. och anses än idag ge lycka och många barn.
Enligt en muslimsk sägen ska det ha vuxit upp vitlök i Djävulens vänstra fotspår när han lämnade paradiset och rödlök ur de högra. Indiska brahmaner äter den inte då den anses hetsa passionerna.
Grekland
I Grekland jämfördes vitlökens doft med ett blixtnedslag (svavel) och den blev därför en symbol för blixten. Lagd i vägkorsningar skyddade den mot underjordsgudinnan Hekate. Grekernas gudar ogillade överlag lukten och därför åt man inte gärna vitlök före tempelbesök, däremot gärna som stärkande medel inför t. ex. olympiska spel. Alla medicinska auktoriteter i Grekland har mycket att säga om vitlöken. De hippokratiska läkarna på 400-talet f. Kr. lovordar den, Theofrastos berättar århundradet därpå bl. a. om den cyriska som äts rå som sallad "och när den stöts med mortel tilltar dess massa på ett underbart vis och bildar en skummande sås" och Galenos på 100-talet kallar den "böndernas teriak", d.v.s. ett universalmedel för dem som inte hade tillgång till komplicerade läkemedelskompositioner.
Rom
Första århundradet är Dioskorides och Plinius i Rom lika utförliga. Framför allt, säger Plinius, håller lukten borta ormar, skorpioner och vilda djur, läker deras bett och är ett motgift mot många djurs och växters gift. Löken är generellt bättre tillagad än rå och bättre kokt än stekt, men formen anpassas efter sjukan - astmatiker ska ta den i mjölk, epileptiker i mat, galningar äta den rå. Utvärtes kan den appliceras i många former på onda tänder, bett, sår, sträckningar, tumörer och blåmärken. "Dess enda nackdelar är att den försämrar synen, orsakar gasbildning, skadar magen när man tar för mycket och gör en törstig."
God, nyttig och kraftfull mot onda makter var alltså vitlöken men inte riktigt fin varken i Grekland eller Rom vilket inte bekymrade aristokraten Julius Caesar. Han blev en gång tillfrågad om sin favoritparfym och svarade då att han för sin del föredrog att soldaterna luktade vitlök. Samma sedehistoria med varierande riktig-karl-stinkande ingrediens har därefter berättats om åtskilliga europeiska militärer. "För övrigt känd sedan de äldsta tider och använd för att göra hos grekerna och perserna tuppar, hos romarna soldater, stridslystna", säger en gammal svensk farmakopéhandbok.
Europa
Vitlök fanns förstås med 812 i Capitulare, Karl den stores förordning om vilka växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike. När Paracelsus skriver om den på 1500-talet är den ett  universalmedel i Europa och på 1600-talet berättar Culpeper att den odlas i alla engelska trädgårdar. Motsvarigheten till "böndernas teriak" var nu "fattigmans kamfer", alltså ett undermedel som alla har råd med. Den har varit pest- och koleramedel, sårmedel och invärtes medel mot det mesta. Till slut räckte det att bära en klyfta med sig i fickan så var man skyddad mot t. ex. tandvärk. I England lade man vitlök i barnens strumpor mot kikhosta och Tjeckoslovakien och Tyskland gav man bandhunden vitlök på nyårsdagen på det att han skulle bita desto bättre under året.
Krakas vitlök
Vitlök förekommer redan i den gamla nordiska sagan om Kraka tid 800-talet. Ragnar Lodbrok mötte henne en kväll när han löpte in i en norsk fjord. Efter diverse förvecklingar ville han pröva henne och gav henne i uppgift att infinna sig varken ensam eller i sällskap, varken klädd eller oklädd och varken mätt eller fastande. Hon kom i sällskap med en hund, draperad i ett fisknät och hade ätit en vitlök. Denna lösning på problemet gjorde Ragnar så nöjd att han tog henne med till Danmark där de blev kung och drottning och fick söner som i sin tur blev kungar i Danmark och Sverige.
Sverige
Vitlök var alltså knappast en nyhet i Sverige när munkar började odla den här på 1300-talet. Ett par århundraden senare rekommenderade den läkekunnige ärkebiskopen Olaus Martini vitlök med bröd vid magont och Gustav Vasa förmanade befälhavaren på Viborgs fästning:
 
Är oss till vetande vardet det vitlök skall vara tjänligt till att förjaga sjukdomar, och hava vi något vitlök uti Helsingfors, vilket vår fogde därsammastädes oförsummeligen till Viborg förskicka skall och därmed sådan bot förekomma kunna.
  I Danmark under 1600-talets första hälft odlades vitlöken av allmogen, enligt Flora Danica, i Sverige på 1700-talet. Linné rekommenderade den i sin Materia Medica. På 1800-talet var den i allmänt bruk som mat och medicin i Dalarna och Norrland. Borgerskapet däremot tyckte vitlök var bonnigt och ofint. "Används blott av amatörer av stark löksmak", säger Hagdahl i sin kokbok 1879 - "amatörer" här använt i sin ursprungliga betydelse älskare och fantast. Den försvann under 1900-talets första hälft när svenskarna övade sig på att vara fina stadsbor men kom tillbaka på 1950-talet som en utrikes kuriositet från semesterresan i Italien. I Sverige kunde man då över huvud taget inte få tag på vitlök. När Margot Nycop varit i Paris och passade på att köpa med sig ett lager blev det beslagtaget i svenska tullen.
Vitlök mot vampyrer
1800-talets romanhistorier om vampyrer som kan skrämmas bort med vitlök bygger på en verklig tro som varit utbredd från västra Europa Europa till bortersta Asien. Vitlök gav skydd mot häxor, smådjävlar, troll, onda ögat och alla slags osynliga faror och inflytanden som kunde flyga på en. Här spelade kanske mer än lukten in in (allt som luktar starkt och/eller illa har använts på detta sätt) nämligen erfarenheten att vitlök med dagens termer verkar mot både bakterier och virus. I greve Draculas hemland Rumänien ingår den tillsammans med basilika i begravningsceremonin för odöda, strigoi. I Sverige fanns den i trollpåsarna som knöts på barnen till skydd, i vaggan för att hindra att barnet blev bortbytt av trollen och över dörren för att hålla älvorna borta från smörkärnan. På samma sätt använder moderna magiker löken som skyddande och stärkande amulett.
Gammalt svensk metod för att utröna om en kvinna är jungfru: Låt henne lukta på vitlök eller ge det i dryck. Nyser hon, är hon ingen mö.
De aktiva ämnena finns inte färdiga i löken utan bildas när den krossas och i kroppen när den äts. Hur mycket av ämnena som blir kvar i vitlökspreparat är en komplicerad historia - se om detta under eterisk vitlöksolja.
Hästens vitlök
En tysk på resa genom Sverige 1804 återger vad en bonde i Hälsingland berättat. Allt som oftast inträffade det att trollen tog styrkan från hästarna. Detta avhjälptes med de två stinkämnena vitlök och dyvelsträck "som bör oförmärkt sättas på deras huvud". Vitlök kunde också blandas i fodret för att ge hästarna ordentlig kraft. Långt senare har tävlingsryttare satt vitlök i betslet på hästarna och förklarat att det håller undan de andra hästarna.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Mars och därmed Väduren (elementet eld, ledande kvalitet) respektive Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran varm (Hildegard av Bingen 1100-tal), mycket varm (Culpeper 1600-tal), varm och torr i fjärde grad (Arvid Månsson 1600-tal).
Ayurveda klassificerar vitlök som värmande och uttrorkande; den ökar pitta och minskar kapha och vata.

Litteratur: Se t ex Berlin (1851), Botanica (2003), Bruhn och Eneroth (2000), Corneliuson (2000), Creasy (2000), Culpeper (1976), Fries (1904), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Grimberg volym 2 (1922), Hansson och Hansson (2002), Heino (2001), Henrikson (1992), Hewe (1984), von Hofsten och Bergkvist (1989), Juneby (1977), Juneby (1999), Jönsson och Simmons (1935), Klemming läkebok 3, 6 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Lucas (1978), Meyer (1952), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Plinius bok 19 (1968), Plinius bok 20 (1980), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Stary och Jirásek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996), Svanberg (1998).
• Citat: Är oss till vetande...: Gustav I Vasa (1960).
• Artiklar: Margot Nycop (Prosana 4:2004).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). Den virtuella floran (2006 11 09). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/vitlok.html
Datum: 2018 11 21 - Uppdaterad: 2010 09 12
Cookieinfo
Made with a Mac