Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Vinranka


Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.
(Gamla Testamentet: 1 Mosebok 9:20)

Synonymer Vinranka, vstock, ädel vinstock, äkta vin, vinträd, äkta vindruva
Botaniska namn Vitis vinifera L.
Engelska namn Grape vine
Andra namn Romanska språk
Vitis, vinum (latin), vigne (franska), vid (spanska), vinha (portugisiska)
Asiatiska språk
Dalia, kerma (arabiska), inab (egyptisk arabiska), gäfän (hebreiska), asma (turkiska)
Andra språk
i3rrt (fornegyptiska om druvorna), erpi (egyptiska), ampelos, ambéli (grekiska), Wein, Weinreibde (tyska), vinova loza(serbokroatiska)

Artvarianter Inte ens på Plinius tid i Rom runt år 70 kunde någon räkna alla druvsorterna, men han berättar att den grekiske filosofen Demokritos på 400-talet påstått sig kunna det. Skulle han ha klarat dagens minst 1.400 varieteter? Fyra grova grupper:
• Röda druvor till vin: Till de mest berömda druvsorterna hör Cabernet Sauvignon (Bordeaux), Pinot Noir (Bourgogne), Syrah (Rhõnedalen), Tempranillo (Rioja).
• Gröna-vita druvor till vin: T. ex. Sauvignon Blanc, Chardonnay (Bourgogne), Riesling (Tyskland).
• Russindruvor: Särskilt söta, kärnfria sorter som torkas till russin, t. ex. sultanas, sun maid och korinter, en blå småfruktig sort som muterade på 1800-talet i Korint i Grekland.
• Bordsdruvor: Särskilda sorter att äta färska.
Besläktade Släktet Vitis omfattar ca 65 arter av klättrande buskar.
• Sommarvin (Vitis aestivalis): Från Nordamerika.

• Rävvin, rävdruva, labruskavin (Vitis labrusca): Nordamerika. Lilasvarta druvor. Härdig mot vinlusen; den man ympade på och räddade den europeiska vinrankan med på 1800-talet, och det är fortfarande vanligt att ympa på rotstockar av den.
Ej besläktade • Vildvin: Många vildvin av släktena Ampelopsis, Parthenocissus och Cissus odlas till prydnad.

Beskrivning • Buske: Flerårig. Klättrande grenar, i vilt tillstånd upp till 30 m långa och slingrar sig på omgivande buskar och träd. I odling håller man dem ett par meter korta och låter dem eventuellt klänga på störar. Rikt förgrenad stam.
• Blad: De hjärtlika bladen är handflikiga med tre eller fem flikar och sågade i kanterna. De får ofta vackra höstfärger och faller av på vintern hos alla sorter.
• Blomma (jmaj-juli): Små och oansenliga gulgröna blommor samlade i klasar, med fem kronblad sammanvuxna i toppen till små hättor.
• Frukt: Frukterna (druvorna) är saftiga bär, samlade i klasar med upp till hundratals. De kan vara runda eller ovala, till färgen vitgula, gröna, röda, rödblå eller svartblå, och innehålla 1-4 frön (kärnor) eller vara kärnfria.
Odling och bruk
 

Skörd
• Frukt (september-oktober): Druvorna klipps av i klasar. Efter vinberedning tas druvkärnorna till vara och pressas på olja. Sorter som ska bli russin får torka på plantan; i kallare klimat i torkutrymmen inomhus.
Växtförhållanden
Jordarten är viktig för vinets smak, färg och hållbarhet men rankan själv klarar sig på de flesta jordar utom kall och fuktig lerjord. Idealiskt ska jorden vara varm, lätt, väldränerad, genomsläpplig och kalkrik (pH-värde minst 6). Mycket gödsel behövs. För att tåla torka behöver rötterna komma djupt. I södra Medelhavsområdet kan man odlas på plan mark, längre norrut krävs terassodling med söderläge. Stöd av käppar, spaljéer eller träd brukar behövas. Plantorna kan bli hundratals år gamla, i odling förnyas de efter 20-30. Vintertid beskärs de hårt.
Det är inte vinterkylan som försvårar vindruvsodling i Mellaneuropa och Skandinavien utan bristen på sol, värme och ljus under sommaren. Östeuropeiska sorter som är frosthärdiga och lämpar sig för nordiskt klimat finns på plantskolor. I vindskyddat läge i en sydsluttning eller vid en solig vägg kan de ge druvor efter två år. Buskarna måste hållas låga för att ta vara på varje gnutta värme och bladen gallras så att luft och ljus kan komma till och motverka svamp och vinlöss. De behöver stänger att klättra på och ofta skydd mot fåglar. På senvintern när de säkert gått till vila beskärs de.
• Förökas genom avläggare eller ympning. Enklast är att ta sticklingar på hösten-vintern. De sätts i sandblandad jord med skyddande plastpåse och får stå i ett soligt fönster i rumstemperatur tills de rotat sig framåt våren.
Odling inomhus
Peta ner några druvkärnor i krukväxtjord, vattna och vänta. Vid 20 cm höjd kan man börja gödselvattna. Det blir inga druvor på en fröplanterad inomhusplanta, däremot långa rankor som får ledas upp på pinne eller längs ett soligt fönster.
Utbredning
Uppemot ett par tusen sorter odlas i alla världsdelar. 80 % av odlingen är för vinberedning.
• Europa: Vild i södra Europas bergstrakter. Odlas stort i södra och mellersta Europa, mest i Italien, Frankrike och Spanien. Odlas på Gotland, Öland och i Bohuslän.
• Amerika: Stora odlingar i USA, Argentina och Chile.
• Asien: Mest odlas i Kina och Iran.
Handel
Mest druvor producerar sedan årtionden Italien och Frankrike. USA exporterar och importerar mest.
Till Sverige importerades på 80-talet årligen 28.000 ton färska druvor (bordsdruvor), mest från Spanien, Italien och Chile, och därtill 6.000 ton torkade (russin).

Växtdroger och beredningar

• Frukt, vindruva (Vitis viniferae fructus)
• Frö, druvkärna (Vitis viniferae semen)
Druvkärnolja
(olja)


Historia Namnet
Vitis = vinranka, vinstock, vinlöv, annan växt som klänger på vinrankans sätt. Roten till ordet är indoeuropeiska uei = böja, linda, fläta, som finns i ord som sanskrit vetasah = bambu, litauiska vytis = vide, grekiska itea = vide, pil.
Vinifera = som bär vindruvor, efter latin vinum = vindruva, vinträd, vin. Härav vinranka, i svenskan sedan 1574.
Ursprung
Främre Asien - Mellanöstern, Svarta havsområdet. Före istiden växte vinranka i hela södra och mellersta Europa och under urtidens varma klimatperioder i Norrland och på Grönland.
Tidig odling
Möjligen började odlingen i Armenien och spreds därifrån i alla väderstreck: söderut (Syrien, Egypten för 6.000 år sedan, Palestina för 4.000 år sedan), västerut (Svarta havsområdet, Medelhavsområdet, Turkiet för 4.000 år sedan), norrut (huruvida de schweiziska pålbyggarna verkligen odlade vinrankan är osäkert men de använde den i alla fall för 4.000 år sedan) och österut (det äldsta bevisen för vintillverkning är 9.000 år gamla vinkrus hittade i Kina och 7.000 år gamla i Iran 7.000). Inte bara jäst vin utan också rå druvsaft och blad har använts som läkemedel under lång tid. Olja ur kärnorna är en 1900-talshistora.
Grekland
Vinets och vinodlingens beskyddare i Grekland var ursprungligen Liber. Senare blev det Dionysos, som började sin gudomliga karriär med att dra iväg på en triumfartad festparad till Asien varunder han lärde alla folk att odla vinrankan och söta vinet med honung. En baklängesvariant av historien är att han hämtade vinstocken i Asien och planterade den i Grekland.
Dionysos
Strikt talat var Dionysos bara en halvgud. Berättelsen om hur han kom tlll är en ovanligt ruggig historia till och med för att vara grekisk: Zeus hade ett förhållande med en dödlig kvinna, Semele. Zeus svartsjuka hustru Hera intalade Semele att han ljugit om sin identitet och fick med det Semele att tvivla på hans hederlighet. Hon övertalade Zeus att bevisa vem han var, han gjorde det genom att visa sig i hela sin gudomliga gestalt och av denna syn förbrändes Semele till aska, men en murgröna växte upp blixtsnabbt och skyddade fostret hon bar. Zeus skar upp ena låret och sydde in fostret där och därur föddes det så småningom fullbordat som Dionysos.
Dionysos började som fruktbarhetsgud men utvecklades snart till jordbrukets och särskilt vinodlingens beskyddare och så småningom också till inspirationens och det kreativa skapandets gud (medan rusets gud var Silenos). Uttrycket in vino veritas = i vinet sanningen, d.v.s. i fyllan kommer sanningen fram, var från början inte alls retsamt eller sarkastiskt menat - den inspiration som vinet gav ansågs gudasänd och vinträdet kunde självklart ses som kunskapens träd. En utstuderad Dionysoskult utvecklades i Grekland, med vinet som Dionysos blod och brödet som korngudinnan Demeters kropp. I början var firandet synnerligen orgiastiskt och blodigt och skapade rejäla ordningsproblem, vilket Euripides beskriver i "Backanterna". I Aten lyckades man så småningom organisera det till rena familjefesterna. Särskilt mysterierna i Eleusis som firades i åtminstone fem århundraden in i kristen tid har blivit berömda, trots att inte mycket är känt om dem mer än att tusentals människor vandrade från Aten till Eleusis och där åhörde mässor och såg syner i nio dagar.
Rom
På 200-talet f. Kr. nådde kulten Rom, där ingen Jupiterpräst fick passera under en vinranka eftersom dess ande kunde skada hans. Här kallades guden Bachus och man skrotade det mesta av den tidsödande grekiska mystiken och nöjde sig med att supa som svin. Den åtföljande kriminaliteten och lösaktiga sexualiteten blev snart för mycket för senaten. 186 f. Kr. gjordes skandalösa avslöjanden med högt uppsatta personer inblandade som ledde till att över 7.000 personer fängslades, avrättades eller lämnades att dö i fängsligt förvar.
Europa
Runt 600 f. Kr. anlade greker från Fokaia en ny stad Massalia = Marseille i nuvarande södra Frankrike. Därmed började också odlingen av oliv och vin i dessa trakter. När gallerna ett par århundraden senare drogs neråt norra Italien så var det enligt Plutarkos (runt år 100) just inför utsikten att kunna odla vin, för "till slut fick de smak på vin som vid den tiden för första gången kom till dem från Italien". Första århundradet introducerade romarna vinrankan i franska Bourgogne och Bourdeaux. Plinius vid samma tid är mycket utförlig i sin beskrivning av buskens odling och vinets beredning. Bl. a. citerar han Cato från 200-talet f. Kr.: "Vingården är en gårds mest lönsamma del". Till dagens Tyskland nådde vinrankan på 200-talet.
Ut i världen
När Alexander den store på 300-talet f. Kr. kom till "indiernas land", provinsen Baktrien i Afghanistan, fann han att man där hade vinodlingar och dyrkade Dionysos. Ca 100 f. Kr. togs vinrankan från Baktrien till Kina; det kejserliga sändebudets reserapport finns bevarad. 1685 började utvandrade franska hugenotter odla den i Sydafrika. 1832 började den odlas storskaligt i Australien.
Vinlusen
1865 drabbades de europeiska vinrankorna av vinlusen som kommit från vilda vinrankor i USA. De amerikanska plantorna tålde lusen men en tredjedel av de euopeiska odlingarna gick under på ett par årtionden. Också boten mot lusen kom så småningom från USA genom att man ympade europeiska rankor på importerade nordamerikanska som var resistenta. Vid det laget hade de franska odlarna svårt att konkurrera med de billiga sockrade och färgade russinviner som dykt upp som ersättning. Det krävdes ett stort och blodigt uppror av dem för att tvinga den franska regeringen att först återinföra sockerskatten och sedan genom lag 1907 förklara att endast drycker av jästa druvor fick räknas som vin.

Sverige
Maträtter med russin finns beskrivna i Sverige från 1200-talet och framåt. I mitten av 1500-talet fanns "blå och långa" i lager i Gustav Vasas kryddkammare.
Judisk tradition
Judarna har sett vinrankan som en symbol för sig själva som det utvalda folket.
Kristen tradition
Vinrankan har använts som en bild för kardinalsdygden måttfullhet och självbehärskning (Temperantia). En fyrdubbel vinstock används ofta för att symbolisera de fyra evangelierna. Vinstocken kan också vara Jesus ("Jag är det sanna vinträdet...") och rankorna lärjungarna. Druvan kan också användas som en bild av Jesus och druvsaften är förstås Jesu blod. Bland helgonen har Urban en druvklase som attribut.
Islamsk tradition
Inom islam är historien att ärkeängeln Gabriel av medömkan gav Adam och hans hustru en vinranka sedan han fullföljt uppgiften att föra ut dem ur paradiset. En variant är att han fällde tårar för deras skull och att dropparna föll på hans stav som slog rot till ett vinträd. Sedan förstörde djävulen Gabriels gåva genom att förbanna växten. Inte förrän i paradiset kan man (läs män) därför åter dricka vin, ett särskilt ljuvligt ett "förseglat med mysk".
Vinrankan hörde också till de växter korsfararna slog sig på att odla i sina riken i Syrien-Palestina på 1100-1200-talen, vanligen genom att infödda brukade jorden mot en fjärdedel eller tredjedel av skörden till den europeiske godsägaren, vilket ska ha varit bra villkor jämfört med vad deras landsmän brukade erbjuda. I Persien på 1200-talet såg Marco Polo vinet växa i överflöd.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av solen och därmed Lejonet (elementet eld, fast kvalitet) (Culpeper). Annars är det vanligt att astrologer hänför vinrankan till Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet).

Litteratur: Se t ex Arrianos (2003 bok 5:2), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Dahlby (1954), Dalby och Grainger (1998), Furuhagen (1982), Hannestad (1966), Henrikson (1992), Henrikson (2000), Hylander (1975), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Linell och Hylander (1955), Manniche (2006), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Plinius bok 14, bok 17 (1968), Plutarkos volym 2, bok 4 Camillus (1959), Polo (1967), Seymour (1980), Strindberg (1974), Theofrastos (1916).
• Artiklar: Kristina Hedman Jansson: Odling av vin (Tidningen Åter 2004:4). Charlotta Sjöstedt: Det första vinet (Populär historia 1:2005). Charlotta Sjöstedt: Ännu äldre vin hittat (Populär historia 2:2005).
Nätpublikationer: FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/vinranka.html
Datum: 2018 07 20 - Uppdaterad: 2010 01 27
Cookieinfo
Made with a Mac