Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Vallört


Synonymer Äkta vallört, benvälla, valla, svartrot
Botaniska namn Symphytum officinale
Engelska namn Comfrey, common comfrey, blackworth, knitbone, nipbone, boneset, symphytum
Andra namn Romanska språk
Symphytum (latin), consoude, grande consoude, langue de vache (franska), consolida maggiore (italienska), sinfito, consuelda mayor, suelda consuelda (spanska)
Nordiska språk
Kulsukker, lægekulsukker (danska), valurt (norska), rohto-raunioyrtti (finska)
Andra språk
Symphyton (grekiska), Echter, Beinwell, Beinheil, Schwarzwurz, Speckwurz (tyska)

Besläktade Släktet Symphytum omfattar 30-35 snabbväxande fleråriga örter. Förutom vallörten finns i Sverige:
• Fodervallört, taggvallört (Symphytum asperum), eng. prickly comfrey: 50-80 cm. Hela växten är grovt hårig. Skiljer sig från äkta vallört genom att inga blad omsluter stjälken utan alla sitter på skaft. Klocklika blommor i nedhängande klasar, först skära, sedan himmelsblå; båda färgerna finns samtidigt på samma planta. Mycket sällsynt upp till Uppland. Spreds genom att den liksom äkta vallört prövades som foderväxt på 1800-talet; resultatet blev hybriden
• Uppländsk vallört (Symphytum uplandica = Symphytum x uplandicum), eng. Russian comfrey: Korsning mellan äkta vallört och fodervallört, idag vanligare än båda två och ser ut som ett mellanting mellan dem. Namnet fick den av att den upptäcktes först i Uppland. Blommorna (juni-augusti) är violetta - röda som vallört eller blå som fodervallört. Rätt vanlig på kulturmark.

Beskrivning • Ört: Flerårig. 40-150 cm hög. Upprätt, grov, fyrkantig, strävhårig stjälk, upptill rikt förgrenad.
• Rot: Rotstocken är stor och köttig och starkt förgrenad, svart på utsidan, vit inuti, skickar iväg utlöpare och kan gå mycket djupt vid torr väderlek. 
• Blad: De spetsigt äggformade bladen är sträva och hänger ofta nedåt. De nedre, upp till 25 cm långa, har skaft medan de övre, mindre omsluter stjälken med sin nedre del.
• Blomma: Klockformiga doftlösa blommor (juni-augusti) samlade i nickande knippen i de övre bladvecken - från mörkt purpurröda över rödvioletta och smutsrosa till ovanligare gulvita.
• Frukt: Frukten består av fyra äggformade, släta, blanka, svarta nötter.
Odling och bruk Skörd
• Rot insamlas i april före blomningen eller i september-november efter; inte direkt efter ett regn.
Växtförhållanden
Lättodlad i fuktig och gödslad jord, sol eller halvskugga - vägkanter, gårdar, bäckar, diken. I trädgårdar odlas den tillsammans med annat för sin förmåga att hålla jorden fuktig men den kan lätt kväva allt i sin väg. Självsprider sig snabbt genom utlöpare. De vissna bladen är rika på kväve och mineraler och kan användas som gödsel och i komposter.
• Förökas från frö (spridda av myror), med sticklingar eller genom delning.
Vallört som biväxt
Blommorna ger stora mängder nektar och också lite pollen som samlas av bin.
Utbredning
• Asien: Vild på fuktig kulturmark.
• Europa: Vild på fuktig kulturmark.
• Norden: Har odlats som medicinalväxt och finns idag förvildad. Linné i svenska floran 1755: "Växer i Skåne vid städer och byar på skuggiga, något fuktiga och gräslika ställen." Idag sällsynt på fuktig kulturmark upp till Gästrikland och södra Norrland. Hybriden uppländsk vallört är vanligare. I norge längs kusten upp till Trondheim. I Danmark vanlig på öarna.
Växtdroger och beredningar • Rot (Radix consolidae, Radix symphyti)
• Ört (Herba symphyti)
Vallörtsinfusion (vattenutdrag)
Vallörtsdekokt (vattenutdrag)
Vallörtsolja (oljeutdrag)
Allantoin (isolerat ämne)

Historia

 

Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)

Namnet
Symphytum = vallört, användes redan av antikens greker och romare om örten. Namnet har bildats av grekiska sym- = med, samman, och phyton = växt; symfyein = växa ihop, efter dess rykte som benläkare.
Officinale = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
• Namnet vallört, i svenskan sedan 1638, kommer av tyska (über-)wallen som är en översättning av de grekiska orden - jämför svenska namnet benvälla.
Ursprung
Sydöstra Europa och västra Asien.
Rom
Användes medicinskt under antiken - enligt Dioskorides läker den ihop sårkanter bra. Både han och Plinius återberättar historien om hur två köttstycken som kokas ihop med vallört "läker samman" till ett.
Europa
Hildegard av Bingen nämner örten bland den tyska folkmedicinens läkeväxter på 1100-talet. På vissa håll i Europa är det än idag tabu att ge en ung kvinna en bukett vallört, eftersom förr i tiden "alla" visste att vallört kunde användas till att få en brusten mödomshinna att växa igen. På 1700-talet när den börjat komma ur bruk ordinerades den av Linné i Materia Medica. I svenska floran 1755 beskrev han den som "slemrik, ett utmärkt lim samt verksam mot blodspottning".
Svenskt 1900-tal
I början av 1900-talet kom vallörten tillbaka som sårläkemedel. I mitten av 1900-talet fick roten plötsligt rykte om sig att bota cancer vilket gjorde vallört från Polen till 50-talets mest sålda örtmedicinen på svenska apotek.
Snart visade studier att den tvärtom kunde orsaka både leverskador och cancer och 1978 såg sig Statens läkemedelskontroll tvingad att utfärda en varning mot användningen.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) respektive Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet) (Culpeper, 1600-tal).
Enligt elementläran en kall växt (Hildegard av Bingen, 1100-tal).


Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Heino (2001), Juneby (1977), Kirkevold och Gjessing (2004), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linné (1986), Ljungqvist (2007), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Stodola och Volák (2000).
Nätpublikationer: Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 11 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/vallort.html
Datum: 2018 04 21 - Uppdaterad: 2010 06 13
Cookieinfo
Made with a Mac