Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Valeriana


Tibast och vänderot kan intet ont stå emot.
(Magisk ramsa från Jämtland)

Synonymer Valeriana, vänderot, äkta vänderot, wenderot, läkevänderot, vändelrot, vändelört, vendelört, velamsrot, stämgräs, gallisk nardus, keltisk nardus, katteleka, ögneört, baldrian
Botaniska nam Valeriana officinalis L. = Valeriana minor = Valeriana baltica
Engelska namn Valerian, common valerian, Belgian valerian, European valerian, fragrant valerian, garden valerian, phu, Phew, phew plant, garden heliotrope, baker's hartshorn, baldrian
Andra namn Romanska språk
Valeriana phu (medeltidslatin), valériane, guérit tous (franska), valeriana, amantilla (italienska), valeriana officinal, valeriana menor, hierba de los gatos (spanska)
Nordiska språk
Laegebaldrian, baldrian (danska), laekjevändelrot, laekjevendelrot, vendelrot (norska), gardabruda (isländska), karjanruoho, rohtovirmajuuri, virmajuuri (finska)
Andra språk
Phou, nardos agria (grekiska), Echter Arznei-Baldrian, Echter Baldrian, Katzenwurzel, Balderbracken, Balderjahn, phu, Bullerjahn, Wiesenbaldrian (tyska)

Artvarianter

• Valeriana officinalis ssp. officinalis
• Valeriana officinalis ssp. collina
• Valeriana officinalis ssp. sambucifolia

Besläktade Släktet Valeriana omfattar mer än 150 arter av örter och buskar.
• Keltisk valeriana (Valeriana celtica), eng. Celtic spikenard: Alperna; ofta som ersättning för indisk nard. Notera att även läkevänderot i äldre texter kan kallas keltisk nardus. Olika arter förväxlades och fick ofta också ersätta varandra.
Indisk nard (förr kallad Valeriana jatamansi, idag Nardostachys jatamansi).
• Kesso (Valeriana latifolia), fr. Valériane japonaise.
• Indisk valeriana (Valeriana wallichii), eng. Indian valerian root, fr. Valériane des Indes: Vild och odlad i Indien, Pakistan. Ger eterisk olja med myskig doft.
Vänderötter i Sverige
Tre andra vänderötter växer i Sverige och kan förväxlas med läkevänderot, särskilt som alla fyra trivs på fuktiga ställen.
• Flädervänderot (Valeriana sambucifolia = Valeriana sambucifolia ssp. sambucifolia = Valeriana exelsa): 40-150 cm hög. Grövre, med korta rotutlöpare under eller på markytan. Stjälken är vanligen hårig nedtill och bladen med 5-11 småblad i par håriga på undersidan. Rätt gles blomställning med större blommor än på läkevänderot. Kan förväxlas med och har haft samma användning som denna. Vanlig i hela Sverige utom längst i norr.
• Småvänderot (Valeriana dioica): Mindre (30 cm). Vita till rosa blommor i stjälktoppen i maj-juni. Rätt vanlig i södra Sverige.
• Strandvänderot (Valeriana sambucifolia ssp. salina), fr. l'herbe aux chats: Ofta med korta underjordiska utlöpare. Mörkviolett stjälk. 13-17 blad motsatt i par. Tät blomkrona. Starkt söt doft. Vanlig i östra Sverige.

Beskrivning • Ört: Flerårig. 50-150 cm eller högre - i klosterträdgården i Varnhem (bilden t.v.) blir den 2,5 m. Stjälken är upprätt, kal eller lätt hårig, fårad och ihålig, endast lite förgrenad. Både stjälk och grenar kan slå i rödbrunt.
• Rot: Grov, upp till 5 cm tjock jordstam, starkt förgrenad. Färsk rot är luktlös, först som torkad får den den lätt kväljande lukt som katter ibland dras till. Inga rotutlöpare vare sig ovan eller under jord.
• Blad: Bladen, de nedre med och de övre utan skaft, sitter längs stjälk och grenar motsatt varandra och är parflikiga (delade i 7-15 lansettformade, tandade småblad som i sin tur sitter motsatt varandra i par).
• Blomma (juni-september): Små vita eller blekrosa, ibland mörkrosa, trattformiga blommor samlade i kvastar eller flockar i grenspetarna.
• Frukt: Frukten är en rund nöt med en liten fjäder.

Beskrivning

Vänderot i Varnhem.
På 1950-talet växte den vild omkring kyrkan, kanske en rest från den ursprungliga klosterträdgården.

Skörd
• Rot (vår, september-oktober): Roten grävs upp på våren innan stjälken vuxit upp eller på hösten när blomningen är över. Det ska inte göras direkt efter ett regn och vänderot från torra växtplatser sägs vara bättre än rötter som växt på fuktiga. När vänderot odlades förr i Sverige skulle den skördas mellan de två Maria-dagarna, himmelsfärdsdagen (15 augusti) och födelsedagen (8 september), helst precis när solen gick upp.
Växtförhållanden
"Växer spridd vid inhägnader, i skogar, i myrar och vid snår", berättar Linné i Svenska floran 1755. Örten växer i all fuktig näringsrik jord men klarar sig också på torr grusmark. Vill ha sol till halvskugga och är frosthärdig nästan upp till fjällen.
• Förökas genom delning på hösten eller från frö, på våren (mars-maj) i kruka eller direkt utomhus, på hösten (oktober-november) utomhus.
Utbredning
• Europa: Allmänt vildväxande från Spanien till Island, österut till Ryssland. Odlad i Central- och Östeuropa.
• Sverige: Rätt allmän upp till Uppland, mest längs kusterna.
• Asien: Allmänt vildväxande i västra och norra Asien. Odlad i Japan.
• Amerika: Allmänt vildväxande i Nordamerika. Odlad i USA.
Växtdroger och beredningar

• Rotstock och rot (Valerianae radix, Valerianae rhizoma, Rhizoma  valerianae, Radix valerianae): Svenska farmakopén upplaga 1-11 (1775-1946). Nordiska farmakopén I (1964).
• Örtskott (Herba valerianae)
Valerianainfusion (vattenutdrag)
Valerianaessens (eterisk olja)


Historia

 

Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)
Namnet
Valeriana, medeltidslatin från 1300-talet, har språkforskarna haft svårt att härleda. Möjligen har det samband med den gamla romerska provinsen Valeria i Ungern där någon av de många arterna först ska ha hittats. Andra tolkningar är att ursprunget är latin valere = förmå, eller valor = förmåga, kraft. Linné som gav namnet förklarar: "Waleriana av kung Valeno som först upptäckte dess kraft". Härav svenska valeriana, belagt sedan 1732.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
• Namnet vänderot har förklarats med växtens förmåga att "vända" sjukdomar; enligt andra med att man förr trodde att roten vänder sig i jorden, ett varv varje år.
Ursprung
Ursprunglig i hela Europa på både torra och fuktiga ställen.
Tidigt bruk
Tillbedd i Egypten - de heliga katterna älskade ju örten. På 400-talet f. Kr. använd av de hippokratiska läkarna och i Kina bl. a. utvärtes på blåmärken, första århundradet av Dioskorides i Rom invärtes som lugnande medel. På 800-talet nämns vänderot som läkeört av en egyptisk läkare och på 1100-talet av Hildegard av Bingen i Tyskland.
Norden
I Norden tillägnades Freja örten. Gudinnan Hertha använde en stjälk av den som ridpiska när hon red på sin hjort. I Europa i slutet på 1700-talet sades att om man grävde upp roten strax innan soluppgången och band den om nacken skulle man få god syn. Moderna magiker använder vänderoten till "dröm- och försoningsmagi".
Sverige
I Sverige var vänderoten en verklig kraftväxt som skyddade mot allt från mal och troll till häxor och Djävulen själv. Man kunde t. ex. lägga rotbitar i kläderna eller i trollpåsarna som hängdes om halsen på barnen. Mot älvor, alltid på jakt efter nygifta ynglingar, skulle brudgummar ha en rotbit på sig under bröllopet och en tid därefter. Mot häxor hängde man örtknippen vid dörren eller lät dem ligga framme; kom en häxa in i rummet började örten genast vända på sig till varning. Om smörkärningen gick dåligt för att grannkäringen förhäxat den, kunde man rädda smöret genom att sikta grädden genom en krans av vänderot.
Den illaluktande torkade roten användes som rumsparfym för att avvända ont. Ond lukt skrämde bort onda makter och med dem försvann smittor, inklusive pestsmitta. Så resonerade inte bara bönder utan på 1700-talet även lärda män: Det mesta i sjukdomsväg kunde förklaras med miasma, dåliga utdunstningar, och mot dem användes allt med stark lukt. Det spelade ingen roll om lukten var god eller dålig, bara den var stark.
Lugnande rot
Trots att den store auktoriteten Dioskorides använt vänderot som lugnande medel sågs den inte som sådant i Europa förrän på 1600-talet, eller rättare; den var under medeltiden ett universalmedel som hjälpte för allt. Arvid Månsson upptar i sin örtabok från 1628 många användningsområden för örten men inte detta. Det gör däremot Linné, t. ex. 1755 i svenska floran: "Roten används av gotlänningarna vid hysteri, dekokt på roten används som laxermedel i Ångermanland."
Preparat med valeriana har lång tradition på apoteken och roten var fram till 1950-talet den mest använda växtdrogen av alla i Sverige.
Lugnande läkemedel
Sedan 30-talet när läkemedelskontroll infördes har valerianapreparat också varit farmaceutiska specialiteter. Ett par finns fortfarande i FASS. Idag finns dessutom tabletter, kapslar, droppar och mixturer godkända som naturläkemedel ("Traditionellt använt vid lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär") som sägs vara kramplösande, motverka depression och öka koncentrations- och prestationsförmågan.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet). Ibland föknippas valeriana också med Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) respektive Vatummannen (elementet luft, fast kvalitet).

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Heino (2001), Hewe (1984), Impecta (2004), Juneby (1977, 1999), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), von Linné (1986), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Nordström (1940), Norlind (1925), Nylén och Olsson (1982), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Stary och Jirásek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Svenska farmakopénVIII (1901), Vron (1997).
Nätpublikationer: Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 11 09). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 01 18). Cat.inist: Composition of the essential oils from underground parts of Valeriana.... (2009 01 18).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/valeriana.html
Datum: 2018 10 21 - Uppdaterad: 2010 06 28
Cookieinfo
Made with a Mac