 |
Trollhassel |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
| Synonymer | Hamamelis, amerikansk trollhassel | |||||||||||
| Botaniska namn | Hamamelis virginiana | |||||||||||
| Engelska namn | Hamamelis, witch hazel | |||||||||||
| Andra namn | Romanska språk Hamamelis (franska) Nordiska språk Troldhassel, hamamelis (danska), trollhassel, hamamelis (norska), hamamelis (finska) Andra språk Zaubernuss, Hamamelis (tyska) |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
| Besläktade | Släktet Hamamelis omfattar
fem arter av lövfällande buskar eller småträd. • Japanska trollhassel (Hamamelis japonica) • Kinesisk trollhassel (Hamamelis mollis) Dessa båda arter, 4-5 m höga med gula blommor, har gett otaliga gul- och rödblommande hybrider som odlas i trädgårdar, också i Sverige. |
|||||||||||
| Ej besläktade | • Hasselbuske (Corylus avellana) | |||||||||||
|
|
||||||||||||
| Beskrivning | • Träd - buske: Upp till 6-7 m högt. Påminner om en
gles hasselbuske. • Blad: Breda, äggrunda blad, ljusgröna på våren, klargula på hösten. • Blomma (höst-vinter): Gula, doftande blommor kommer direkt på stammen vid bladfällningen på hösten och sitter kvar till sena vintern och tidiga våren. • Frukt: Blommorna följs av bruna kapslar som öppnar sig i stjärnform och släpper fröna. |
|||||||||||
|
||||||||||||
| Odling och bruk |
Växtförhållanden |
|||||||||||
| Växtdroger och beredningar | •
Blad (Hamamelidis folium, Folium Hamamelidis): Svenska farmakopén upplaga 8-10 (1901-1925), ev. även 11 (1946). • Bark (Hamamelidis cortex, Cortex Hamamelidis) • Trollhasseldekokt (vattenutdrag) • Garvsyra (extrakt) |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
|
Historia
|
Namnet • Hamamelis av grekiska hama = tillsammans, och melis = äppelträd, syftande på att de två lever som parasiter. Hippokrates skriver om hamamelis (mispel) som lever på äppelträdet. • Virginiana = från amerikanska delstaten Virginia. Ursprung Östra Nord-Amerikas skogiga begstrakter. Amerika Den nordamerikanska ursprungsbefolkningen har använt trädet länge och sedan 1800-talet också inbyggarna. Buskens märkliga vinterblomning på bar kvist har förstås setts som ett gudomligt tips om magiska krafter. Det har ansetts verksamt mot många onda väsen och grenarnas form har tolkats för att spå. Grenklykorna används fortfarande som slagruta i Amerika. I modern magi sägs växten göra en oemotståndlig. |
|||||||||||
|
|
||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Impecta
(2004), Juneby (1999), Lindgren (1918), Meyer
(1952), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925). |
||||||||||||
|
|
||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||||||||
|
|
||||||||||||
