Shenet Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Färgtistel

Rött är, befarar jag, inte min favoritfärg.
Så varför lät jag färgtisteln fläcka min ärm?
En blomma i djupaste rött - och ändå...
(Berättelsen om Genji, Japan ca år 1000)
Synonymer Tistel, safflorväxt, safflor, vild saffran, svensk saffran
Botaniska namn Carthamus tinctorius L.
Engelska namn Safflower, wild saffron, dyer's saffron, dyer's thistle, American saffron, fake saffron, bastard saffron, carthamus, cardoon
Andra namn Romanska språk
Carthame, safran bâtard (franska), gruogo, cartamo, falso zafferano (italienska), cártamo, alazor (spanska), cártamo, acafrâo-bastardo, falso-acafrâo (portugisiska)
Nordiska språk
Tidsel, farvetidsel, safflortidsel (danska), saflor (norska), saflori, värisaflori (finska)
Asiatiska språk
Hong hua (mandarin = kinesiska), huhng fa (kantonkinesiska), benibana (japanska), qurtum, kusumbha (sanskrit), kusumba (tamil), qirtim, usfur (arabiska), qurtum (egyptisk arabiska), yalanci safran (turkiska), tseyfblum (jiddish)
Andra språk
k3t3, khino (fornegyptiska), Florsaffran, Saflor, Färbersaflor, Färber-Saflor, Färberdistel (tyska), saffloer (holländska), saflor (bulgariska), szaflór (ungerska), saflor (ryska), värvisafloor (estländska), kartamo (esperanto)

Besläktade Släktet Carthamus omfattar ett 15-tal arter av torniga örter från Europa och Asien.
Ej besläktade Saffran (Crocus sativus)

Beskrivning • Ört: Ettårig. 20-130 cm hög. Upprätt ullig blomstjälk, starkt förgrenad upptill.
• Rot: Rötterna kan gå tre meter djupt.
• Blad: De mörkgröna äggformade bladen kommer längs hela stjälken. De är styva och glansiga och tandade med mycket vassa tornar. Förädlade tagglösa sorter finns också.
• Blomma (Indien februari-maj, Europa juli-september): Efter tre månader kommer små rörlika blommor överst på stjälkarna; först gulorange, sedan röda, samlade i stora blomkorgar - påminner om maskrosor. Under varje blomkorg en krans av torniga blad.
Odling och bruk

Skörd
• Blomma: Blommor avplockas utslagna allt eftersom vid torrt väder. De torkas i skugga eller varmluft beroende på klimat. Hela blomställningen, vacker men kortlivad som snittblomma, kan torkas till eternell.
• Frö: Fröna skördas genom att plantan skärs ner när den är nästan torr.
Växtförhållanden
Som andra tistlar är färgtisteln mycket torktålig och klarar sig på mager jord och är snabbväxande där inte mycket annat trivs, t. ex. på saltbemängd mark längs kusterna. Inte heller är den känslig för torka eller frost men föredrar värme (24-32°) och direkt sol.
• Förökas från frö på våren.
Utbredning
• Amerika: Vild och odlad på hela kontinenten, särskilt i USA, Mexiko och Argentina.
• Asien: Vild i Asien, odlad för oljan särskilt i Indien och Kina.
• Europa: Vild i stora delar av Medelhavsområdet, odlad i de östra delarna (Ungern, Ryssland, Turkiet). Kan förekomma vild i Sverige.
• Afrika: Odlad i bl. a. Etiopien.
• Australien: Vild och odlad i Australien.
Handel
2004-2005 var Mexiko, Indien, USA och Australien de största producenterna av safflorfrö och Indien, USA och Australien exporterade mest. De största importländerna var Belgien, Nederländerna och Kina.

Växtdroger och beredningar

• Tistelblomma (Flores Carthami)
Tistelolja (olja)
Safflorrött
(färgämne)


Historia Namnet
Carthamus efter hebreiska kartami och arabiska korthom, karthum, alla med betydelsen färga.
Tinctorius = färgande, efter latin tingere = färga, måla; ett mycket vanligt epitet för färgväxter.
• Tistel är ett gemensamt germanskt ord av osäkert ursprung, i fornsvenskan sedan före 1500-talet.
• Namnet safflor, belagt i svenskan sedan 1730, är från tyska Saflor med samma betydelse. Ordet har arabiskt ursprung och syftar på de torkade blombladens likhet med saffran. "Safflor" och "saffran" som förekommer i gamla recept avser färgtistelns röda färgämne, inte dess gula eller saffran.
Ursprung
Sysvästra Asien och särskilt Indien varifrån odlingen spridits. Eventuellt ursprunglig också i östra Afrika och östra Medelhavsområdet.
Asien
Som färgväxt har färgtiteln odlats mer för sin gula än sin röda färg - tidigt i Indien (gav buddhistmunkars dräkt dess gula färg), i Indien i stor skala ännu på 1930-talet, tidigt också i Persien, sedan 100-talet i Kina, där tistlar står för ståndaktighet och långt liv - de är seglivade och behåller formen när de skärs av. Omnämnd som färgväxt på flera ställen i världens äldsta roman, Berättelsen om Genji, Japan ca år 1000.
Egypten
Växten nådde Egypten någon gång senast under Nya Riket (omkring 1500-1000 f. Kr.) och frodades sedan runt Nilen. Blomman användes i girlanger (rester hittades i Tutankamons grav från 1300-talet f. Kr.) och både det röda och det gula färgämnent i smink och som textilfärg (i gravar från 2500 f. Kr. har hittats mumiebindor färgade gula med tistelns färgämne). Enligt Dioskorides första århundradet kallade egyptierna växten khino. Plinius vid samma tid berättar att egyptierna inte använde oljan som livsmedel utan som mer eller mindre magiskt medel mot djurs stick och bett - "det är väl känt att så länge man håller i växten känner man ingen smärta av skorpionbett". Någon annan medicinsk användning fick inte safflortisteln i Egypten förrän flera århundraden e. Kr.
Europa

Färgtisteln verkar ha försvunnit under folkvandringstiden. När den nådde Europa på medeltiden genom arabisk förmedling betraktades den som en ny växt. Till England infördes den på 1500-talet. Blomman ger både gult och rött färgämne och var länge ett av de vanligaste medlen till att förfalska saffran. På 1930-talet odlad i större skala som färgväxt bara i Frankrike; odlingen och förädlingen för framställning av olja har kommit i gång senare. I Spanien odlas den idag för både olja och färgämne.
Sverige
I Sverige har färgtisteln odlats som färgväxt sedan slutet av 1700-talet; det är okänt när odlingarna upphörde. Nya odlingsförsök gjordes i början av 1900-talet och sedan på 70-talet, det senare som oljeväxt, men inget hade ekonomisk framgång.
Kristen tradition
Tistlar i allmänhet har fått symbolisera laster - hämndlystnad, trots, hån, allmän synd och ondska, syndafallet, och också Jesu lidande (taggarna).
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) respektive Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet) (Culpeper). Tistlar med sina vassa taggar brukar annars förknippas med Mars.

Litteratur: Se t ex Adrasko (1968), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Manniche (2006), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Ponting (1980).
• Artiklar: Ingvar Svanberg: Garv- och färgväxter; Roland Lyhagen: Kristidsgrödor (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001).
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Gernot Katzer's spice pages (2006 02 14). Den virtuella floran (2006 11 11). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/tistel.html
Datum: 2018 08 19 - Uppdaterad: 2010 09 6
Cookieinfo
Made with a Mac