|
|
|
 |
Persilja |
|
Synonymer |
Bladpersilja, trädgårdspersilja,
pådersilia, pedersylya, päthersilia, persillia
1) Slätbladig persilja, slätpersilja, slät
bladpersilja, bladpersilja, italiensk persilja
2) Krusbladig persilja, kruspersilja, krusig bladpersilja, krusig persilja, mosskrusig persilja
|
Botaniska
namn |
1)
Petroselinum sativum = Petroselinum hortense =
Apium petroselinum = Carum petroselinum
2) Petroselinum crispum = Petroselinum crispum
ssp. crispum = Petroselinum crispum var. neapolitanum |
Engelska
namn |
1)
Parsley, common parsely, garden parsley
2) Curled parsley |
Andra namn |
Romanska språk
Petroselinum (latin), petrocilium, petrociliium, petrosilium
(medeltidslatin), persil (franska), prezzemolo (italienska),
perejil (spanska), salsa (portugisiska)
Nordiska språk
Persille, petersille (danska), persille (norska), pétursselja,
steinselja (isländska), persilja (finska)
Asiatiska språk
Heong choi, yihn sai (kantonkinesiska), xiang cai, yang
yuan sui, ba xi bie, he lan qin, ou qin (mandarin =
kinesiska), paseri (japanska), partasliyat, phakchi
farang (thai), rau mui tay (vietnamesiska), ajmoda ke
patte, ajmood (hindi), baqdounis, baqdunis (arabiska),
baqdûnis (egyptisk arabiska), jaafari (farsi = persiska), petrosilia (hebreiska),
petrishke (jiddisch), maydanoz (turkiska)
Andra språk
Anonim, m3tt h3st (fornegyptiska: bergsselleri), petroselinon (grekiska), maintano, makedonisi, persemolo
(nygrekiska), petrushka (ryska), Petersilie, Petersil
(tyska), peterselie (holländska), magdanoz (bulgariska),
petroselo (esperanto)
2) Oreioselinon (grekiska), Krulpeterselie (holländska) |
|
Besläktade |
Släktet Petroselinum omfattar
3 arter av tvååriga örter. Förutom
de två bladpersiljorna:
Rotpersilja (Petroselinum
tuberosum): Släta blad och tjock rot som den odlas för. |
Ej besläktade |
Kinesisk persilja, koriander
(Coriandrum sativum).
Libsticka (Levisticum
officinale), eng. sea parsley, lovage.
Vildpersilja
Vildpersilja, hundpersilja (Aethusa cynapium) -
giftig, kan förväxlas med persilja. Rätt
vanlig i södra och mellersta Sverige på kulturmark
som åkrar och skräpmark. Ettårig ört
med kal, upprätt stjälk. Mörkgröna,
glänsande släta blad som är två-tre gånger
flikiga och liknar hundkäx. Överst vita blommor
(synligaste skillnaden mot persiljans gröngula),
ibland rosatonade, samlade i flock (juli-september). Linné: "Kockar
måste akta sig för att taga vildpersiljans
blad till mat såsom persilja emedan de gör
den som äter den tokig" - och vad värre är,
död.
Tre underarter: Vildpersilja (ssp. cynapium) 30-100 cm hög; liten vildpersilja
(ssp. segetalis)
5-20 cm hög; stor vildpersilja (ssp. elata) 100-200 cm hög, stjälken
ofta blålila nedtill. |
|
Beskrivning |
• Ört: Tvåårig. Upp till 70 cm hög. Upprätta förgrenade stjälkar.
• Rot: Vit pålrot,
upp till 25 cm lång, 2 cm tjock, till skillnad
från hos släktingen rotpersilja hård
och träig.
Blad: Första året bildas bara en bladrosett med
mörkgröna, trekantiga blad. Andra året kommer kraftiga, rikt förgrenade
stjälkar med skaftade blad. De kan vara både släta och krusiga; den förra med kraftigare lukt och smak.
• Blomma (juni-juli): Blommorna som kommer andra året är stjärnformiga, gröngula och små
och oansenliga, samlade i platta flockar i toppen, likt
dill.
• Frukt: Frukterna som följer är rundat äggformiga, glatta och till färgen grågröna till
ljusbruna klyvfrukter (dubbelnötter), ca 2 mm långa. De delar sig ofta i de två delfrukterna som har fem låga åsar med ljusare färg. Smaken är lätt brännande. |
Odling och bruk |
|
|
Slätbladig persilja |
|
Krusbladig persilja |
|
Skörd
Blad (sommar-höst-vinter): Bladen kan plockas allt eftersom, vid 20 cm höjd
kan man börja ta hela knippen och skörden kan fortsätta tills långt in på vintern. Bäst smakar
de före blomningen. De ska torkas snabbt. Slätbladig, som
doftar mest, ska ovanligt nog torkas i hög temperatur.
Växtförhållanden
Vill ha direkt sol eller lätt skugga och välgödslad
jord, fuktig men väldränerad. Tuvorna tål
frost bra, står gröna till jul
och brukar överleva vintern. Andra året blir
plantorna ännu större och tätare och blommar
och går i frö. Utmärkt kantväxt
i rabatter.
Förökas från frö, som gror ökänt långsamt (upp till 8 veckor), så de ska sås så tidigt som möjligt
på våren. Grobarheten minskar också när frön sparas. Fröna gror fortare i värme, så man kan hjälpa till genom att blötlägga fröna
i varmt vatten eller hälla kokhett vatten på jorden innan man sår. Lägg inte fröna för djupt; de ska bara täckas. Vattna väl tills fröna grott och håll undan konkurrerande ogräs. Man kan också så inomhus och sedan plantera ut småplantorna. Kruspersilja
kan sås ända fram till sensommaren. Enklast är om man låter några plantor stå kvar och fröa.
På hösten kan man sätta plantor i krukor som får stå ute täckta med löv tills man behöver persilja; då tar man in dem i köksfönstret. Svårare är att driva rötter själv (oktober): Plantera de kraftigaste rötterna från trädgårdslandet i ganska stora krukor, 12 cm i diameter eller större. Partiet mellan rot och blad (rothalsen) ska vara ovan jord. Ta bort alla blad utom de endast delvis utvecklade. Krukorna ställs tätt tillsammans på skyddad plats utomhus eller grävs ner delvis. Allt eftersom det blir kallare täcker man kruk området med ett allt tjockare lager löv. Framåt midvintern kan man börja ta in krukor på fönsterbrädan och få färsk persilja.
Utbredning
Europa: Trädgårdspersilja odlas
i många varieteter i nästan hela Europa (Spanien,
Frankrike, Belgien, Tyskland, Ungern, England) och förvildas
lätt. På kontinenten gillar man särskilt
slätbladiga former.
Sverige: I Sverige föredras krusbladig persilja
som odlas mycket i "fritidsodling".
Handel
200 ton persilja importeras årligen till Sverige. |
Växtdroger och beredningar |
Persiljefrö (Semen petroselini, Semina petroselini, Fructus
petroselini, Petroselini fructus): Svenska farmakopén upplaga 1-9 (1775-1908).
Ört (Petroselini
herba)
Blad (Petroselini
folia)
Rot (Radix petroselini,
Petroselini radix)
• Persiljefröessens (eterisk olja) |
|
Historia |
|
 |
|
|
Namnet
Petroselinum är latin, efter grekiska petroselinon = vildpersilja. Orddelarna är grekiska och latin petro = berg, sten (vildpersiljan
växte på stenig mark) eller petro = gumse
(av att fåren höll till i bergen) och selinon = selleri, persilja; alltså: bergselleri. Härav fornsvenska former som petersilia och persilia och
dagens persilja.
Sativum efter latin satus = så, alltså
en sådd och odlad växt.
Crispum = krusad, lockad, efter latin crispus = vågig, lockig, krusig.
Ursprung
Östra Medelhavsområdet och Mindre Asien.
Asien
När Thunberg reste genom Japan 1775-76 såg
han persilja odlad som trädgårdsväxt
där.
Grekland och Rom
I Medelhavsområdet har persilja odlats sedan
forntid. Varker greker eller romare använde den som krydda eller grönsak utan som läkerväxt och framför allt till huvudkransar. I Grekland användes den t. ex. i de nemeiska spelen
till Herakles' ära och i de isthmiska till Poseidons, på samma
sätt som man i de pythiska spelen använde lager
och i de olympiska oliv. Den flätades också i begravningskransar och ströddes
i den öppna graven, därav talesättet
"den allvarligt sjuke behöver bara persilja".
Denna koppling till död gjorde att örten så
småningom fick obehagliga associationer. Att möta
en kärra lastad med persilja kunde vara
ett varsel om död.
Första århundradet beskriver Dioskorides i Rom växten. Även här var det främsta användningsområdet
huvudkransar, särskilt använda på fester till Zeus'
ära där vinet flödade eftersom bladen sades minska fyllan.
Europa
812 listad i Capitulare, Karl den Store
förordning om vilka växter som skulle planteras på hans kungsgårdar Tyskland- Frankrike. Åtta år senare
hade den nått ett schweiziskt kloster, i mitten
av 1500-talet England. Århundradet därpå
var persilja en matkrydda i Europa och örten togs till
USA. Den ingår i kryddblandningar som bouquet garni med t. ex. basilika, dragon, lagerblad, peppar, rosmarin och timjan och fine herbs med dragon, fransk körvel och gräslök.
I europeiskt magiskt tänkande har örten gällt för
den kvinnliga principen. Bruden skulle bära persilja
till skydd mot demoner och som andra starkt doftande
örter (myrten) ansågs den kunna förhindra graviditet. Dessutom hjäpte
persilja mot bett av galna hundar. I modern västerländsk
magi helgas örten åt jordelementet och anses
ge hälsa och styrka.
Sverige
Persilja odlades allmänt som medicinalväxt i medeltidens
klosterträdgårdar. Till Sverige kom den med munkar söderifrån. I Arvid Månssons
örtabok på 1600-talet beskrivs örten,
roten och fröna som nyttiga till både läkedom
och mat. Krusbladig persilja blev så småningom, med pepparrot,
senap och kummin,
en av de få kryddväxter som odlades
allmänt i Sverige. Mest verkar den ha använts
i soppor. En huskur med persilja var att lägga
färska stötta blad på sår för
att dra ut stickor, glasflisor och järnflis. Idag ges fortfarande rådet att gnida in huden med saften från bladen för att hålla undan mygg.
Sådden omgavs av mycket vidskepelse.
Att alla frön inte grodde berodde på att
djävulen tog sitt tionde av dem, och att de grodde
så långsamt berodde på att de först
måste ner till djävulen och vända nio
gånger. På en del ställen skulle man
visa upp en glad min när man sådde, på
andra skulle man sura och svära. På vissa
ställen i Europa skulle den sås vid midsommar,
på andra på långfredagen. De gamla
grekiska associationerna till död och begravning
kom att leva kvar länge i Europa. Det sades t.
ex. att det blev dödsfall i huset om persiljan
planterades om. I Sverige trodde man att det
gick att orsaka en persons död genom att gräva
upp persiljan och plantera om den i dennes namn.
Prata persilja
Uttrycket "prata persilja" i betydelsen prata
obegripligt lär ha börjat som "prata
persika", vilket i sin tur från början
var "prata persiska" - alltså ett språk
man inte begrep.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna
(elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun
(elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper och
andra).
Enligt elementläran mer varm än kall (Hildegard
av Bingen 1100-tal), våt och kall (svensk läkebok
ca 1500). |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper
(1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), ewe (1984), von
Hofsten och Bergkvist (1989), Juneby (1999), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989),
Klemming läkebok 3, 5, 6, 7 (1883-1886), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och
Hylander (1955), Linné (1986), Lucas (1978),
Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg
(1992), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775),
Plutarkos volym 6: bok 7 Timoleon (1961), Schweigger
och Kammerer (1998), Manniche (2006), Seymour (1980), Stodola och Volák
(2000), Stevenson (1979), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Swahn
(1996), Theofrastos (1916).
Nätpublikationer:
Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). Den virtuella
floran (2006 09 26). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/persilja.html
Datum: 2021 01 26 -
Uppdaterad: 2010 06 30
Cookieinfo
|
|