Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Persilja


Synonymer

Bladpersilja, trädgårdspersilja, pådersilia, pedersylya, päthersilia, persillia
1) Slätbladig persilja, slätpersilja, slät bladpersilja, bladpersilja, italiensk persilja
2) Krusbladig persilja, kruspersilja, krusig bladpersilja, krusig persilja, mosskrusig persilja

Botaniska namn 1) Petroselinum sativum = Petroselinum hortense = Apium petroselinum = Carum petroselinum
2) Petroselinum crispum = Petroselinum crispum ssp. crispum = Petroselinum crispum var. neapolitanum
Engelska namn 1) Parsley, common parsely, garden parsley
2) Curled parsley
Andra namn

Romanska språk
Petroselinum (latin), petrocilium, petrociliium, petrosilium (medeltidslatin), persil (franska), prezzemolo (italienska), perejil (spanska), salsa (portugisiska)
Nordiska språk
Persille, petersille (danska), persille (norska), pétursselja, steinselja (isländska), persilja (finska)
Asiatiska språk
Heong choi, yihn sai (kantonkinesiska), xiang cai, yang yuan sui, ba xi bie, he lan qin, ou qin (mandarin = kinesiska), paseri (japanska), partasliyat, phakchi farang (thai), rau mui tay (vietnamesiska), ajmoda ke patte, ajmood (hindi), baqdounis, baqdunis (arabiska), baqdûnis (egyptisk arabiska), jaafari (farsi = persiska), petrosilia (hebreiska), petrishke (jiddisch), maydanoz (turkiska)
Andra språk
Anonim, m3tt h3st (fornegyptiska: bergsselleri), petroselinon (grekiska), maintano, makedonisi, persemolo (nygrekiska), petrushka (ryska), Petersilie, Petersil (tyska), peterselie (holländska), magdanoz (bulgariska), petroselo (esperanto)
2) Oreioselinon (grekiska), Krulpeterselie (holländska)


Besläktade Släktet Petroselinum omfattar 3 arter av tvååriga örter. Förutom de två bladpersiljorna:
• Rotpersilja (Petroselinum tuberosum): Släta blad och tjock rot som den odlas för.
Ej besläktade • Kinesisk persilja, koriander (Coriandrum sativum).
• Libsticka (Levisticum officinale), eng. sea parsley, lovage.
Vildpersilja
• Vildpersilja, hundpersilja (Aethusa cynapium) - giftig, kan förväxlas med persilja. Rätt vanlig i södra och mellersta Sverige på kulturmark som åkrar och skräpmark. Ettårig ört med kal, upprätt stjälk. Mörkgröna, glänsande släta blad som är två-tre gånger flikiga och liknar hundkäx. Överst vita blommor (synligaste skillnaden mot persiljans gröngula), ibland rosatonade, samlade i flock (juli-september).
Linné: "Kockar måste akta sig för att taga vildpersiljans blad till mat såsom persilja emedan de gör den som äter den tokig" - och vad värre är, död. Tre underarter: Vildpersilja (ssp. cynapium) 30-100 cm hög; liten vildpersilja (ssp. segetalis) 5-20 cm hög; stor vildpersilja (ssp. elata) 100-200 cm hög, stjälken ofta blålila nedtill.

Beskrivning • Ört: Tvåårig. Upp till 70 cm hög. Upprätta förgrenade stjälkar. 
• Rot: Vit pålrot, upp till 25 cm lång, 2 cm tjock, till skillnad från hos släktingen rotpersilja hård och träig.
• Blad: Första året bildas bara en bladrosett med mörkgröna, trekantiga blad. Andra året kommer kraftiga, rikt förgrenade stjälkar med skaftade blad. De kan vara både släta och krusiga; den förra med kraftigare lukt och smak.
• Blomma (juni-juli): Blommorna som kommer andra året är stjärnformiga, gröngula och små och oansenliga, samlade i platta flockar i toppen, likt dill.
• Frukt: Frukterna som följer är rundat äggformiga, glatta och till färgen grågröna till ljusbruna klyvfrukter (dubbelnötter), ca 2 mm långa. De delar sig ofta i de två delfrukterna som har fem låga åsar med ljusare färg. Smaken är lätt brännande.
Odling och bruk
 
Slätbladig persilja
Krusbladig persilja

Skörd
• Blad (sommar-höst-vinter): Bladen kan plockas allt eftersom, vid 20 cm höjd kan man börja ta hela knippen och skörden kan fortsätta tills långt in på vintern. Bäst smakar de före blomningen. De ska torkas snabbt. Slätbladig, som doftar mest, ska ovanligt nog torkas i hög temperatur.
Växtförhållanden
Vill ha direkt sol eller lätt skugga och välgödslad jord, fuktig men väldränerad. Tuvorna tål frost bra, står gröna till jul och brukar överleva vintern. Andra året blir plantorna ännu större och tätare och blommar och går i frö. Utmärkt kantväxt i rabatter.
• Förökas från frö, som gror ökänt långsamt (upp till 8 veckor), så de ska sås så tidigt som möjligt på våren. Grobarheten minskar också när frön sparas. Fröna gror fortare i värme, så man kan hjälpa till genom att blötlägga fröna i varmt vatten eller hälla kokhett vatten på jorden innan man sår. Lägg inte fröna för djupt; de ska bara täckas. Vattna väl tills fröna grott och håll undan konkurrerande ogräs. Man kan också så inomhus och sedan plantera ut småplantorna. Kruspersilja kan sås ända fram till sensommaren. Enklast är om man låter några plantor stå kvar och fröa.
På hösten kan man sätta plantor i krukor som får stå ute täckta med löv tills man behöver persilja; då tar man in dem i köksfönstret. Svårare är att driva rötter själv (oktober): Plantera de kraftigaste rötterna från trädgårdslandet i ganska stora krukor, 12 cm i diameter eller större. Partiet mellan rot och blad (rothalsen) ska vara ovan jord. Ta bort alla blad utom de endast delvis utvecklade. Krukorna ställs tätt tillsammans på skyddad plats utomhus eller grävs ner delvis. Allt eftersom det blir kallare täcker man kruk området med ett allt tjockare lager löv. Framåt midvintern kan man börja ta in krukor på fönsterbrädan och få färsk persilja.
Utbredning
• Europa: Trädgårdspersilja odlas i många varieteter i nästan hela Europa (Spanien, Frankrike, Belgien, Tyskland, Ungern, England) och förvildas lätt. På kontinenten gillar man särskilt slätbladiga former. 
• Sverige: I Sverige föredras krusbladig persilja som odlas mycket i "fritidsodling".
Handel
200 ton persilja importeras årligen till Sverige.

Växtdroger och beredningar • Persiljefrö (Semen petroselini, Semina petroselini, Fructus petroselini, Petroselini fructus): Svenska farmakopén upplaga 1-9 (1775-1908).
• Ört (Petroselini herba)
• Blad (Petroselini folia)
• Rot (Radix petroselini, Petroselini radix)
Persiljefröessens (eterisk olja)

Historia
 
 

Namnet
Petroselinum är latin, efter grekiska petroselinon = vildpersilja. Orddelarna är grekiska och latin petro = berg, sten (vildpersiljan växte på stenig mark) eller petro = gumse (av att fåren höll till i bergen) och selinon = selleri, persilja; alltså: bergselleri. Härav fornsvenska former som petersilia och persilia och dagens persilja.
Sativum efter latin satus = så, alltså en sådd och odlad växt.
Crispum = krusad, lockad, efter latin crispus = vågig, lockig, krusig.
Ursprung
Östra Medelhavsområdet och Mindre Asien.
Asien
När Thunberg reste genom Japan 1775-76 såg han persilja odlad som trädgårdsväxt där.
Grekland och Rom

I Medelhavsområdet har persilja odlats sedan forntid. Varker greker eller romare använde den som krydda eller grönsak utan som läkerväxt och framför allt till huvudkransar. I Grekland användes den t. ex. i de nemeiska spelen till Herakles' ära och i de isthmiska till Poseidons, på samma sätt som man i de pythiska spelen använde lager och i de olympiska oliv. Den flätades också i begravningskransar och ströddes i den öppna graven, därav talesättet "den allvarligt sjuke behöver bara persilja". Denna koppling till död gjorde att örten så småningom fick obehagliga associationer. Att möta en kärra lastad med persilja kunde vara ett varsel om död.
Första århundradet beskriver Dioskorides i Rom växten. Även här var det främsta användningsområdet huvudkransar, särskilt använda på fester till Zeus' ära där vinet flödade eftersom bladen sades minska fyllan.
Europa
812 listad i Capitulare, Karl den Store förordning om vilka växter som skulle planteras på hans kungsgårdar Tyskland- Frankrike. Åtta år senare hade den nått ett schweiziskt kloster, i mitten av 1500-talet England. Århundradet därpå var persilja en matkrydda i Europa och örten togs till USA. Den ingår i kryddblandningar som bouquet garni med t. ex. basilika, dragon, lagerblad, peppar, rosmarin och timjan och fine herbs med dragon, fransk körvel och gräslök.
I europeiskt magiskt tänkande har örten gällt för den kvinnliga principen. Bruden skulle bära persilja till skydd mot demoner och som andra starkt doftande örter (myrten) ansågs den kunna förhindra graviditet. Dessutom hjäpte persilja mot bett av galna hundar. I modern västerländsk magi helgas örten åt jordelementet och anses ge hälsa och styrka.
Sverige
Persilja odlades allmänt som medicinalväxt i medeltidens klosterträdgårdar. Till Sverige kom den med munkar söderifrån. I Arvid Månssons örtabok på 1600-talet beskrivs örten, roten och fröna som nyttiga till både läkedom och mat. Krusbladig persilja blev så småningom, med pepparrot, senap och kummin, en av de få kryddväxter som odlades allmänt i Sverige. Mest verkar den ha använts i soppor. En huskur med persilja var att lägga färska stötta blad på sår för att dra ut stickor, glasflisor och järnflis. Idag ges fortfarande rådet att gnida in huden med saften från bladen för att hålla undan mygg.
Sådden omgavs av mycket vidskepelse. Att alla frön inte grodde berodde på att djävulen tog sitt tionde av dem, och att de grodde så långsamt berodde på att de först måste ner till djävulen och vända nio gånger. På en del ställen skulle man visa upp en glad min när man sådde, på andra skulle man sura och svära. På vissa ställen i Europa skulle den sås vid midsommar, på andra på långfredagen. De gamla grekiska associationerna till död och begravning kom att leva kvar länge i Europa. Det sades t. ex. att det blev dödsfall i huset om persiljan planterades om. I Sverige trodde man att det gick att orsaka en persons död genom att gräva upp persiljan och plantera om den i dennes namn.
Prata persilja
Uttrycket "prata persilja" i betydelsen prata obegripligt lär ha börjat som "prata persika", vilket i sin tur från början var "prata persiska" - alltså ett språk man inte begrep.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper och andra).
Enligt elementläran mer varm än kall (Hildegard av Bingen 1100-tal), våt och kall (svensk läkebok ca 1500).


Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002), ewe (1984), von Hofsten och Bergkvist (1989), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Keyland (1989), Klemming läkebok 3, 5, 6, 7 (1883-1886), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Linné (1986), Lucas (1978), Lundberg (1960), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Plutarkos volym 6: bok 7 Timoleon (1961), Schweigger och Kammerer (1998), Manniche (2006), Seymour (1980), Stodola och Volák (2000), Stevenson (1979), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Swahn (1996), Theofrastos (1916).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). Den virtuella floran (2006 09 26).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/persilja.html
Datum: 2018 04 27 - Uppdaterad: 2010 06 30
Cookieinfo
Made with a Mac