Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Nyponbuske


Nyponbusken ... den är gestalten av fattigdom, vilt behag och kyskhet.
(Carl Jonas Love Almqvist: Svenska fattigdomens betydelse, 1838)

Synonymer Nypon, nyponros, nyper, njupon, jupon, törnebuske, vildros, nypetorn, vipentorn, rosa, hiupon, hiwpone, hypa, hypen, göper, klonger, bärbuske
1) Stenros, vildros, törnros, njupon, klonger, törne, juglon, göper, nypetorn, sömntorn, sömnros
1.1) Kal stenros
1.2) Hårig stenros
2) Äppelros, luktnypon, lukttörne, neglantyr, hiupon
3) Hartsros
3.1) Hartsros
3.2) Plommonros, äppelnypon, holländska nypon
4) Vresros, vrestörne
5) Nyponros, köttnypon, höstnypon
5.1) Kal nyponros
5.2) Hårig nyponros
6) Kanelros, smörnypon, skogsros
Botaniska namn 1) Rosa canina L.
1.1) Rosa canina ssp. canina = Rosa nitidula
1.2) Rosa canina ssp. dumetorum = Rosa corymbifera = Rosa deseglisei = Rosa dumetorum
2) Rosa rubiginosa = Rosa eglanteria L. = Rosa eglantina
3) Rosa villosa
3.1) Rosa villosa ssp. mollis = Rosa mollis = Rosa villosa
3.2) Rosa villosa ssp. villosa = Rosa pomifera = Rosa villosa var. pomifera
4) Rosa rugosa L. = Rosa rugosa v. regeliana
5) Rosa dumalis = Rosa afzeliana Fr. = Rosa subcanin = Rosa vosagiaca ssp. dumalis = Rosa caesia = Rosa  coriifolia =  Rosa subcollina ssp. coriifolia
5.1) Rosa dumalis ssp. dumalis = Rosa afzeliana = Rosa glauca = Rosa subcanina = Rosa vosagiaca
5.2) Rosa dumalis ssp. coriifolia = Rosa coriifolia = Rosa caesia = Rosa subcollina
6) Rosa majalis = Rosa cinnamomea = Rosa pendulina = Rosa spinosissima
Engelska namn Musk rose
1) Dog rose, wild rose, wild briar, hip rose
2) Eglantine, sweet briar, wild briar
3.1) Soft downy-rose
4) Japanese rose, Kamchatka rose
5) Glaucous dog-rose
Andra namn Romanska språk
Eglantier, rose sauvage (franska), escavamujo, gavanzo, agavanzo, rosal silveste (spanska)
1) Rosier des chiens (franska)
Nordiska språk
Hyben (danska), almindeligs nyperose (norska), orjantappuri, koivanruusu (finska)
1) Hunderose (danska), steinnype (norska)
1.1) Glat hunde-rose (danska)
1.2) Håret hunde-rose (danska)
3) Bustnype (norska)
3.1) Blød filt-rose (danska), iharuusu (finska)
3.2) Spansk hyben-rose (danska)
2) Aeble-rose (danska), eplerose, vinrose (norska), viiniruusu (finska)
4) Hybenrose, rynket rose (danska), rynkeros (norska), kurttulehtiruusu (finska)
5) Blågrøn rose (danska), kjøttnype, nyperose (norska), glitros (isländska), orjanruusu, orjantappura, koiranruusu (finska)
6) Maj-rose (danska), kanelrose (norska), metsäruusu (finska)
  Asiatiska språk
1) Gülelmasil (turkiska)
4) Hamanasu (japanska)
Andra språk
1) Kynorrodon (grekiska), Hundsrose, Hagebutte (tyska)
1.1) Hecken-Rose (tyska)
1.2) Busch-Rose (tyska)
2) Wein-Rose (tyska)
3) Apfel-Rose (tyska)
4) Kartoffel-Rose (tyska)
5) Blaugrüne Rose (tyska)
6) Zimt-Rose (tyska)

Besläktade Släktet Rosa omfattar 100-150 arter, beroende på vem man frågar, och otaliga hybrider, sorter och former. Bland odlade rosor finns tre europeiska grundarter:
• Gallisk ros (Rosa gallica)
• Bulgarisk ros (Rosa damascena)
• Hundrabladsros (Rosa centifolia)

Beskrivning

 

2) Äppelros (Rosa rubiginosa)
Ur: Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)

 

5) Nyponros (Rosa dumalis)
Ur: Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)

 

6) Kanelros (Rosa majalis var. majalis)
Ur: Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)
• Buske: Nyponrosor är mer eller mindre taggiga klättrare eller kraftiga buskar. Nya årsstammar skjuter rakt upp från en enda vedartad stamdel under jord och böjer sig bakåt i toppen, kan bli upp till 2 m höga redan första året men förgrenar sig först det andra.
• Blad: Bladen är parbladiga, d.v.s. består av 5-7 småblad som sitter motsatt varandra.
• Blomma: Blommorna som kommer andra året är enkla med fem kronblad och gul mitt ("märke").
• Frukt: Nyponen är växtens blombotten; alla är ätliga men en del godare. De verkliga frukterna är de håriga fröna som botaniskt sett är nötter.
1) Stenros (Rosa canina)
• Buske: 1,5-5 m hög eller högre om den klänger. Stam och grenar har grova kloböjda tornar.
• Blad: Bladskaften och bladens mittnerv har ofta stora taggar. De ljusgröna småbladen är spetsigt äggformade och sågade i kanterna. På hårig stenros (ssp. dumetorum) har de luden undersida.
• Blomma (juni-juli): Stora enkla blommor på långa skaft, ljusrosa till vita.
• Frukt: Nyponen kommer mycket sent och är först orange och sedan röda, ovala eller runda, och stenhårda. Foderbladen i toppen böjer sig tillbaka mot nyponet.
• Galler: Sömntorn och sömnros är gamla namn på stenros. De syftar egentligen på en gallbildning av sömntornstekeln (Rhodites rosae). Stekeln lägger ägg i bladknopparna, varvid det bildas 3-5 mm långa röda hår som klumpar ihop sig till lurviga bollar som kan blir ända upp till valnötsstora.
2) Äppelros (Rosa rubiginosa)
• Buske: 1-4 m hög. Tät, snårig och mycket taggig. Stammarna har både grova klolika taggar och små raka.
• Blad: Småbladen avger en stark äppledoft som kan omge hela busken varma dagar; de är glänsande och gulgröna, på undersidan gleshåriga och klädda med brunröda körtlar.
• Blomma (juni-juli): Blommorna är mörkrosa, små och enkla och sitter upp till fem tillsammans på håriga skaft.
• Frukt: De röda nyponen, runda till äggformade, oftare kala än håriga, sitter kvar länge.
3) Hartsros (Rosa villosa)
• Buske: 0,5-1 m hög. Grova vedartade stammar med ganska små taggar, raka eller lätt böjda. Underarten hartsros (ssp. mollis) har blåtonade årsskott och luktar starkt av harts och kåda, underarten plommonros (ssp. villosa) har gröna årsskott.
• Blad: Bladen har stark hartsdoft, är sågade i kanterna, mörkt grågröna och gråludna på båda sidor. Småbladen hos underarten hartsros (ssp. mollis) är rundade och gråare gröna, hos underarten plommonros (ssp. villosa) smalare och blåare gröna.
• Blomma (juni-september): Blommorna sitter på korta skaft och är röda till djuprosa, i sällsynta fall vita.
• Frukt: Nyponen på korta borsthåriga skaft, runda, röda och mjuka, med foderblad i toppen som pekar uppåt, mognar tidigt. Underarten hartsros (ssp. mollis) har mindre nypon, underarten plommonros (ssp. villosa) större.
4) Vresros (Rosa rugosa)
• Buske: 0,5-1 m hög i vilt tillstånd, upp till 2,5 m hög som odlad. Snårig och tät. Stam och grenar har många raka taggar, både långa och korta, som är korthåriga som unga.
• Rot: Rötter med underjordiska utlöpare.
• Blad: Tjocka och mörkgröna, nerviga och rynkiga, kala och glatta på ovansidan och tätt strävhåriga på undersidan.
• Blomma (juni-september): Också blomskaften är ludna. De doftande blommorna, 5-9 cm breda, är kortlivade men fortsätter komma länge; vresros är den enda svenska nyponros som återblommar regelbundet (remonterar). De sitter ensamma eller tre och tre och är röda, rödrosa, lilarosa eller rosa, ibland vita.
• Frukt: Nyponen på håriga skaft är orangeröda till röda, 2-3 cm breda, runda, breda och tillplattade, mjuka och saftiga, med långa utåtpekande foderblad i toppen.
5) Nyponros (Rosa dumalis)
• Buske: 1-3 m hög. Stam och grenar har grova böjda klotaggar.
• Blad: Blågröna, kala på kal nyponros (ssp. dumalis), glest och fint håriga på undersidan på hårig nyponros (ssp. coriifolia).
• Blomma (juni-juli): Stora enkla blommor, mörkrosa till ljusrosa, mörkare än stenros.
• Frukt: Nyponen är röda, ovala, mjuka, med foderblad som pekar utåt eller uppåt, och kommer sent.
6) Kanelros (Rosa majalis)
• Buske: 30 cm-1 m hög, på öppna ställen lågväxt, ibland planterad som häck. Upprätt rak stam, ljusgrön med rödbrun kanelton, full med raka nålformade eller lätt krökta taggar särskilt nedtill och på äldre delar. Även grenarna är kanelbruna.
• Rot: Rötter med krypande underjordiska utlöpare som binder jorden bra.
• Blad: Vid bladfästena sitter ofta två nästan raka taggar. Småbladen är ljusgröna till grågröna, vanligen håriga på undersidan.
• Blomma (maj-juli): Mörkrosa, enkelblommande, 5 cm breda, ensamma eller tre och tre på kala skaft på nästan taggfria blomskott. Doften kan påminna om kanel.
• Frukt: Nyponen på kalt skaft är helrunda och mycket små, först röda, sedan svarta, med rakt framåtpekande foderblad.
Odling och bruk

 

Skörd
• Blomma (maj-september): Blommor insamlas vid torrt väder från vår till långt in på hösten beroende på art.
• Frukt (augusti-september): Nyponen insamlas vid torrt väder. De bör plockas just när de blivit röda men inte hårda, sedan sjunker vitaminhalten. (Man får inte stå i motvind när man plockar nypon för då kan ögonen ta skada, berättade en nyponsamlare för Theofrastos i Grekland på 300-talet f. Kr. - enligt Theofrastos ännu ett exempel på örtsamlares vidskeplighet.) Fröna plockas ur och skalhalvorna torkas luftigt i rumstemperatur eller i ugn vid 50° och får eftertorka lite i rumstemperatur tills de är hårda och helt torrra och kan malas till pulver.
• Fröna pressas på olja. För detta krävs väldiga mängder så det är inget man precis gör hemma i köket.
• Galler: Gallbildningarna på stenros plockas på hösten.
Växtförhållanden
Idag finns många hybrider av nyponrosor med fler och större blommor och färre tornar och taggar. I samma mån som de är ursprungliga har de kvar den vilda växtens köldhärdighet, uthållighet på näringsfattig jord och motståndskraft mot sjukdomar och ohyra. Bäst trivs de i sol (skugga ger skranglig växt, dålig blomning, svamp) och skyddade mot blåst (som skadar blad och blom). Ett par månaders vinterkyla ger välbehövlig vila och frost är bra mot ohyra. Behöver inte vattnas ens vid svår torka, Jorden bör vara väldränerad. Sprider sig lätt och snabbt genom underjordiska rotskott och blir ibland ogräs.
1) Stenros (Rosa canina): Backar, snår, skogsbryn, vägkanter.
2) Äppelros (Rosa rubiginosa): På torr mark - backar, vägkanter, ängar, betesmarker. Tål skugga och det mesta, bra häckväxt.
3) Hartsros (Rosa villosa): Vägkanter, hagar, backar, skogsbryn och snår.
4) Vresros (Rosa rugosa): Mycket vinterhärdig, kan odlas upp till Norrland. Trivs i kusttrakter; motståndskraftig mot svampsjukdomar, tål hårda salta vindar, binder sanddyner bra, kan bli ett ogräs.
5) Nyponros (Rosa dumalis): Skogsbryn, hagar, ängar, snår.
6) Kanelros (Rosa majalis): Mycket vinterhärdig och skuggtålig. På steniga, fuktiga och skuggiga platser i skogsbryn, längs åar och bäckar.
• Förökas på hösten från frö som samlas in så fort nyponet blivit rött och fryses i 8-12 veckor före sådd. Man kan också ta sticklingar på sommaren eller på hösten när bladen fällts (oktober-november).
Nyponros som biväxt
Nyponrosorna ger ingen nektar men rätt mycket pollen för bina att samla in, i Sverige från framför allt stenros och vresros. Den senare är viktig i slutet av sommaren när bina har svårt att hitta pollen hos andra växter.
Utbredning
Ca 140 nyponrosor har hittats på norra halvklotet, många i östra Asien. Idag finns de också i Nordafrika, Sydamerika och nästan hela Europa. Ett 40-tal odlas. I Sverige finns ett tiotal vilda arter och ytterligare förvildade, ca 15 vilda arter varav flera försöksodlas.
1) Stenros (Rosa canina): Allmän längs kusterna upp till Uppland. Vild i större delen av Europa, Asien, Nordafrika och Sydamerika.
2) Äppelros (Rosa rubiginosa): Ovanlig i Sverige; vild och förvildad i söder och längs kusterna upp till Gästrikland. Finns i hela västra Europa, Ryssland.
3) Hartsros (Rosa villosa): Allmän upp till Uppland. Underarten hartsros (ssp. mollis) är vanlig i södra och mellersta Sverige, plommonros (ssp. villosa) som förr odlades i trädgårdar finns förvildad i söder.
4) Vresros (Rosa rugosa): Inplanterad som sandbindare, den vanligaste i svenska trädgårdar, särskilt som häckväxt och den som växer längs svenska städers infartsvägar. Vanlig vild och förvildad upp till trädgränsen särskilt på västkusten. På sandiga havskuster i nordöstra Asien och Japan, Europa, Nordamerika.
5) Nyponros (Rosa dumalis): Allmän i södra Sverige, vanlig upp till Ångermanland.
6) Kanelros (Rosa majalis): Vanlig från Småland till lappmarkerna, sällsynt söder och norr därom. Vild i hela Finland.
Handel
800 ton torkade nypon importeras årligen till Sverige, mest från Chile och Bulgarien.
Växtdroger och beredningar

• Frukt, nypon med frön (Fructus cynosbati cum semine, Cynosbati fructus cum semine)
• Frukt, nypon utan frön (Fructus cynosbati sine semine, Cynosbati fructus sine semine)
• Blomma
• Galläpple (Bedeguar)
• Frö
Nyponinfusion (vattenutdrag)
Nyponfröolja (olja)
Askorbinsyra (isolerat ämne)

Nyponfrukt
4) Nypon av vresros
(Rosa rugosa)

Historia

1) Stenros (Rosa canina)

4) Vresros (Rosa rugosa)
Namnen
Rosa = ros. Ordet kom till latinet från språk i trakterna av Pakistan-Iran.
Canina = hund, av latin canis = hund; i botaniska sammanhang ett nedsättande epitet för en onyttig växt.
Rubiginosa = rostfärgad, av latin rubigo = rost, syftande på körtlarna.
Villosa = lurvig, tovig, av latin villus = ragg, syftande på bladens ludenhet.
Rugosa = rynkad, veckad, skrynklig, av latin ruga = rynka, vecka, syftande på bladens rynkighet, liksom det svenska namnet vresros gör.
Dumalis = som växer vid buskar, buskig, buskformig, av latin dumus = buske.
Majalis = maj-, av latin maius = maj, syftande på den tidiga blomningen.
• Namnet hiupon hämtades till forsvenska före 1500-talet från ett germanskt ord besläktat med hop. Härav njupon, nyponm i svenskan sedan 1613 och nyponros sedan 1798.
Ursprung
Antagligen södra Centralasien och sydvästra Kina, varifrån de spritt sig västerut till Europa och österut till Amerika på den tid Berings sund var en landbrygga mellan Asien och Amerika. 40 miljoner år gamla fossil av ros har hittats.
Tidiga fynd
Nyponrosor har funnits mycket länge; rester av nypon har hittats på förhistoriska boplatser. Många har använts i framodlingen av de tiotusentals sorterna trädgårdsrosor.
1) Stenros (Rosa canina)
I Europa har fröna ätits sedan stenåldern. Kan ha varit den ros som nämns i Bibeln - den växer vild i Libanon - och den som Karl den store beordrade plantering av på sina gods i nuvarande Frankrike-Tyskland ca år 800. Togs till Sydamerika av européer. De nypon som vanligen avses i medeltida svenska läkeböcker - hiupon. Frukt, blommor och bark användes medicinskt.
Linné berättar i svenska floran i mitten av 1700-talet att "av de urkärnade nyponen tillreds med vin en hos oss mycket omtyckt soppa." Sådan soppa - utan vin - har varit mycket vanlig på landet i Sverige. Också blombladen har använts på liknande sätt, som berättas här från Östergötland i början av 1900-talet:
 
På lördagskvällen, när allt är undangjort, kokas törnblommegröt, som är skär och vacker och rutas över med stött kanel, sedan den kommit i stora karotten, som yngsta pojken kallar för "Ålandshav". Så här går det till att laga den. Ett ägg vispas med litet mjölk. Däri nedröres en näve torkade törnrosblad samt vetemjöl till en fast deg. Så lägges degen på en bakskiva och kavlas ut till en tunn kaka, som med en hackkniv hackas till små gryn. Dessa omröras med en doft mjöl och vispas därpå ned i kokande mjölk till en lagom tjock gröt. Avsmakas med socker och salt.

 

2) Äppelros (Rosa rubiginosa)
Utvecklad ur stenrosen.
3) Hartsros (Rosa villosa)
Underarten hartsros (ssp. mollis) är inhemsk i södra och mellersta Sverige. Plommonros (ssp. villosa) odlades förr i trädgårdar för nyponens skull - de största och bästa till soppa och gröt, sades på 1800-talet.
4) Vresros (Rosa rugosa)
Inhemsk i Sibirien och Östasien (Japan, Kina - en kinesisk målning från runt år 1000 föreställer antagligen vresros). Nyponen kallas strandtomater i Japan, varifrån busken togs till Europa av Linnélärjungen Thunberg på 1770-talet. 1884 började den förädlas i Frankrike och därefter har många av dagens trädgårdsrosor odlats fram med hjälp av vresros.
Den enkla nyponrosen
Nordborna övertog Medelhavsområdets hela paket av förkristen och kristen mytologi om ståtliga ädla rosor och tyckte nog att deras vanliga nyponrosor var bra enkla i jämförelse. Än idag låter "vildrosolja" finare, ädlare och dyrare än "nyponfröolja". En god sak med de nordiska nyponbuskarna var taggarna. I närheten av huset skyddade de, som allt annat vasst, mot häxor och andra onda inflytanden.
Nypon som mat och medicin
• Blomma: Av nyponrosorna gjorde man förr törnblommegröt - torkade blomblad, mjölk, ägg, vetemjöl och socker - som blev alldeles rosa.
• Frukt: Bär plockades inte så mycket förr som vi kanske tror idag. Det enda som sparades för vintern var lingon, som gick att bevara utan socker. Nypon som kunde sparas torkade togs till vara mer i Norge än i Sverige. Riktigt populära blev de på 1930-talet när C-vitaminet blev känt och under andra världskriget tog man noga vara på dem. Det mesta av dagens nypon importeras och vitamininnehållet är lägre än i svenska. I Sverige har odlats fram nypon med 4.000 mg C-vitamin per 100 gram. Bonus för självplockare: De urtagna fröna är finfina klipulver att smyga in innanför kragen på folk.
• Galler: Gallerna botade det mesta, bl. a. gav de god sömn om man lade dem under huvudkudden - "sömntorn" kallas de ju, men detta namn sägs också beskriva stekeln, som ligger där inuti och "sover sin törnrosasömn".
Hur nyponrosorna fick sin lukt
En legend berättar hur en vildros fick sin doft påminnande om bröd: Türingens markgreve Ludvig IV var en snål en, medan hans hustru Elisabet av Ungern var givmild. En dag mötte han henne på väg ut från slottet med förklädet fullt och misstänkte genast att hon bar bort bröd till behövande. Men förklädet var fullt av vita nyponrosor och sedan dess luktar dessa bröd.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Jupiter och därmed Skytten (elementet eld, rörlig kvalitet) respektive Fiskarna (elementet vatten, rörlig kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran en kall växt (Hildegard av Bingen). Andra har beskrivit den som sval och fuktig.
Kinesiskt element: Eld.

Litteratur: Se t ex Andersen (2004), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Eidlitz (1971), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946), Haglund (1987), Hallbert (1981), von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Juneby (1999), Kirkevold och Gjessing (2004), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), von Linné (1986), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nylén och Olsson (1982), Podlech (1989), Ross (2000), Schweigger och Kammerer (1998), Stodola och Volák (2000), Theofrastos bok 9 (1916).
• Citat: På lördagskvällen...: Keyland (1989).
• Artiklar: Louise Hagberg: "Vasst emot" (Fataburen 1929). Leif Blomqvist: Nypon (Åter 2:2010).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 29). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 11 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/nypon.html
Datum: 2018 10 21 - Uppdaterad: 2010 09 4
Cookieinfo
Made with a Mac