 |
Nattljus |
|
|
|
||
|
och aktar på lågan i ljusastaken, att brudgummen icke må finna den släckt. (Erik Axel Karlfeldt: Systrar i lustgården; Hösthorn 1927) |
||
|
|
||
| Synonymer | Gulltrav, vanligt nattljus | |
| Botaniska namn | Oenothera biennis L. | |
| Engelska namn | Common evening primrose | |
| Andra namn | Nordiska
språk Toårigt natlys (danska), nattlys (norska), helokki (finska) Andra språk Echte Nachtkerze, Gewöhnliche Nactkerze, Gelbe Rapumtelblume (tyska) |
|
|
|
||
| Besläktade | Släktet Oenothera omfattar
ca 120 arter från den amerikanska kontinenten. Åtminstone
fem arter växer i Sverige. • Jättenattljus (Oenothera glazioviana = Oenothera erythrosepala = Oenothera lamarckiana), eng. large-flowered evening primrose: Odlad i Sverige, sedan 1960-talet också förvildad på skräpmark, klarar torka och frost. 100-120 cm hög med stora lansettformade blad strödda längs hårig upprätt stjälk som ofta har röda fläckar. Kväll-eftermiddag (juli-september) slår blommor ut i bladvecken, nerifrån och uppåt som på en gladiolus, med gula kronblad upp till 5 cm långa som blir röda när de vissnar. Frukten är en hårig kapsel. • Storblommigt nattljus (Oenothera missouriensis): Odlad i Sverige. Krypande prydnadsväxt med stora blommor. |
|
|
|
||
| Beskrivning | • Ört: Ett- eller tvåårig. Upp till 150 cm hög. Styv, upprätt och ofta hårig
stjälk som kommer andra året. • Rot: Rötter upp till 20 cm långa. • Blad: Första året är växten bara en platt bladrosett vid marken. Andra året kommer stjälken längs vilken sitter spetsigt äggformade blad, de nedre omvända så att de är smala vid basen och breda i toppen. • Blomma (juni-september): Andra året kommer blommorna i bladvecken på stjälkens överdel. De är gula, med 2-3 cm långa kronblad, slår ut i skymningen eller vid mulet väder och vissnar nästa eftermiddag. • Frukt: Frukterna som kommer i bladvecken efter blommorna är trubbiga kapslar upp till 3 cm långa. |
|
| Odling och bruk | Skörd • Rot (höst): Skördas vid torrt väder (används som grönsak). • Frukt (höst): Kapslar med frön insamlas när de är mogna. Växtförhållanden Trivs på torr sand- och grusmark (vägkanter, banvallar, grusgropar) i öppna och soliga lägen; klarar torka men marken måste vara väldränerad. Självsår lätt och bildar tuvor. Förökas med toppsticklingar senare delen av på våren eller från frön eller genom delning vår eller höst. Utbredning • Europa: Vild i Centraleuropa, odlad i Ungern, Holland, England för frön. I södra Sverige (Götaland, Svealand); inte vanlig vild. Odlad som trädgårdsväxt. • Asien: Odlad i Kina för frön. • Amerika: Vild och odlad. |
|
| Växtdroger och beredningar | •
Frö (Oenotherae biennis semen) • Nattljusolja (olja) |
|
|
|
||
| Historia | Namnet • Oenothera av grekiska oinotheras, oinotheris, onotheras och senare latin oenothera, oenotheris, båda namn på en okänd växt. Romaren Plinius beskriver t. ex. runt år 70 en buske oenothera vars rot smakar vin. Ordets ursprung är grekiska oinos = vin, och thera = byte, jakt, eller möjligen ther = åsna, vilt djur. Grekerna tänkte sig att växtens rot liksom vin skulle tämja eller lugna djur vid jakt. • Biennis = tvåårig, efter latin biennum = tvåårsperiod. • Namnet nattljus finns belagt i svenskan sedan 1839; växten hade då funnits här i åtminstone 80 år. Ursprung Nordamerika, varifrån den togs till Europa i början av 1600-talet. Sverige I Sverige har nattljus funnits sedan 1761. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Botanica (2003), Bruhn och
Eneroth (2000), Corneliuson (2000), Juneby (1999), Lindeberg
(1982, 1988), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Podlech (1989). • Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Den virtuella floran (2006 09 26). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
