![]() |
Myrraträd |
|
Myrrha ej älskade så som en dotter det höves sin fader, därför hon gömmer sig nu under ett täcke av bark. (Ovidius: Konsten att älska, ca år 0) |
||
Synonymer | Afrikansk myrra, hirabolmyrra, hanmyrra | |
Botaniska namn | Commiphora myrrha = Commiphora molmol Engl. = Balsamodendron myrrha | |
Engelska namn | Myrrh tree, myrrha, common myrrh, true myrrh, gum myrrh, African myrrh, Abyssine myrrh, Abyssinian tree, Somali myrrh, beerabol myrrh, heerabol myrrh, hirabol myrrh, bitter myrrh, male myrrh, Balsamodendron myrrh | |
Andra namn | Romanska språk Myrrha, murra (latin), arbre à myrrhe, myrrhe, myrrhe beerabol, myrrhe amère (franska), albero del mirra (italienska), arbol de mirra (spanska) Nordiska språk Myrrha (danska), myrra (norska), mirhami (finska) Asiatiska språk Murr, mukara (arabiska), mür (turkiska), bola (sanskrit), mu-yao (mandarin = kinesiska) Andra språk Smyrna, myrra (grekiska), Myrrhe, Myrre, Echter Myrrhenbaum (tyska), mirre (holländska), mirha (ungerska), myrha (tjeckiska), dhidin (somaliska) |
|
|
||
Besläktade | Släktet
Commiphora (förr kallat Balsamodendron, Balsamodendrum)
omfattar ca 185 arter av buskar och träd. Myrra Arabisk myrra, äkta myrra, Jemenmyrra, molmol, medicinsk myrra (Commiphora abyssinica Engl.), eng. Yemen myrrh, Arabian myrrh: Etiopien i östra Afrika, Jemen på västra arabiska halvön. Tros vara Biblens myrra. Meckabalsamträd, Gileadbalsam, Jemenmyrra, opobalsam (Commiphora gileadensis) och många andra namn. Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.) och många andra namn. Panaxgummi, opoponax, honmyrra (Commiphora kataf Forsk. = Balsamodendrum kataf, eller Opoponax chironium, eller Pastinaca opoponax, eller Diplotoenia cachrydifolia, eller någon Ferula-art): Commiphora-arten från västra arabiska halvön norr om Jemen. Övriga ska ha varit persiljelika örter som under antiken växte öster om Medelhavet, nordöstra Afrika, på arabiska halvön och i Persien. Hartsen eller hartserna har inte funnits att tillgå under 1900-talet men dessförinnan kallade parfymörer växterna opoponax och honmyrra (myrra var hanmyrra) - antagligen för doftlikhet, och aldrig riktigt säkra på vad de egentligen arbetade med. Bdellium |
|
|
||
I bibelöversättningar till folkspråken har det grekiska ordet bdellium
ofta blivit ädelsten eller kristall. Som myrra har det antagligen använts om harts från flera östafrikanska och västarabiska buskar. Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.) Bdellum (Commiphora africana Engl.), arab. gafal: Afrika. Bdellium (Commiphora playfairii), eng. opaque bdellium: Knappast trolig - luktar illa. Indisk bdellium, guggul (Commiphora mukul Engl. = Commiphora roxburghiana = Balsamodendrum mukul), eng. Indian bdellium, gugulu, sanskr. gugulu, gulgulu, gr. akantha, indikh, madelcos, balchos, lat. malacha, maldacos, brochos): Indien, Östafrika. Den mest kända sorten bdellium, nämnd i Gamla Testamentet, i Vedatexter på 600-talet f. Kr. och av antikens författare. Hartsen har liknats vid en oren myrra och har använts mycket, och används fortfarande, i rökelse som anses vara lugnande och nervstärkande. |
||
|
||
Beskrivning | • Träd - buske: Upp till 10 m högt. Mycket
likt de övriga ca 60 i släktet Commiphora.
Alla är ständiggröna
med torniga grenar. Vit till ljusgul mjölksaft
rinner fram spontant och vid skada ur bark och grenar
och stelnar till rödgul till rödbrun kåda. • Blomma: Alla har oansenliga små vita-gulaktiga blommor. |
|
Odling och bruk | Skörd Mjölksaft: Saften sipprar ut av sig själv; för att öka flödet snittas stammarna. Saften får torka på stammen och plockas av när den stelnat. Utbredning Trädet växer vilt i länderna på båda sidor om Röda havet, i Östafrika i området Etiopien-Somalia-Kenya. Handel Se om handeln med myrraharts. |
|
Växtdroger och beredningar | • Myrra (harts) |
|
|
||
Historia![]() Myrra (Commiphora myrrha) (Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887) |
Namnet Commiphora = gummibärande, av latin cummii = gummi, och phorus = bärande. Den första leden kommer av gammalegyptiska kmj-t = gummi, en egyptisk akacia som användes till balsamering. Härav också koptiska kemai och grekiska kommi, båda med samma betydelse gummi. Myrrha = myrrha, av murra = myrraträd, myrrasaft, myrrabalsam, av grekiska myrra med samma betydelser. Ursprunget tros vara semitiskt. Härav myrra, av fornsvenska mirra före 1500-talet. Ursprung Ursprungligt längs Röda havets kuster: på västra sidan Afrika (Somalia, Etiopien), på östra sidan Arabien (Jemen, Saudi-Arabien). Eventuellt också ursprunglig längre österut i Asien (Iran, Thailand). Egyptisk odling? Hartsen omnämns första gången ca 2000 f. Kr. i en papyrus. Av den berömda reliefen i drottning Hatshepsuts tempel i Deir el-Bahri vet vi att man omkring 1400 f. Kr. hämtade hem 31 myrrabuskar från Punt som planterades vid Ammon-templet i Thebe.Eftersom inget mer har hörts om saken får man utgå ifrån att försöket misslyckades (idag växer varken myrraeller frankincense i Egypten). Genom studier av reliefen anser man sig också ha kunnat fastslå att buskarna verkligen kom från Afrika och att Punt därför troligast är dagens Somalia. Än är dock inte sista ordet sagt - det disputeras fortfarande om träden. Den vidstående inskriptionen talar endast om ntyw (rökelseträd från Punt) som skulle kunna vara frankincense lika väl som myrra. Somalia I Somalia växer både myrra och frankincense, myrra något längre in i landet. Till skillnad från frankincenseträden betraktas myrrabuskarna som allmän egendom och kan skördas av vem som helst. Det görs också och buskarna blir ofta hårt åtgångna. Redan Plinius berättar runt år 70 att folk från Saba (Oman-Jemen) brukade ta sig till Trogodykien (Somalia) för att samla myrra. Den var de dyraste av de afrikanska myrrorna, därefter kom den eritreanska. Prinsessan Myrra Den grekiska metamorfosen om myrraträdet är en historia om incest: |
|
|
||
Prinsessan Myrra begår incest med sin far. En natt rusar hos ut "sliten itu mellan fruktan för död och leda vid livet" och ber gudarna om det strängaste straff. | ||
|
||
Myrraträdet, dömt att i evighet
fälla bittra tårar, myrradropparna, blev
en symbol för sorg och lidanden. Att trädet
sedan föder Adonis kanske inspirerades av en historia
från Mesopotamien, där babylonierna betraktade
myrraträdet som heligt. Där förklarade
en hjältes födelse ur trädet varför
barken var så sprucken. |
||
|
||
Litteratur:
Se t ex Arrianos (2003 bok 6:22, bok 7:20), Bartram (1998), Björkman
(1981), Corneliuson (2000), Farah (1994), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999),
Jönsson (1910), Kinkele (2004), Klemming (1883-1886 läkebok
4), Lindgren (1918), Lucas (1978), Manniche (1999), Meyer (1952),
Miller (1969), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Nielsen (1986), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén
I (1961-1965), Ovidius (1969 bok 10), Pharmacopea suecica I
(1775), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901),
Theofrastos (1916 bok 9), Thompson (1927). Edens lustgård:
Gamla Testamentet: 1 Mosebok 2:10-12. Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2005 12 14). Linné on line: Scented sap (2006 08 12). Henriette's plant info: Commiphora gileadensis (L.) (2006 08 12). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|