Shenet - Myrraträd

Myrraträd

Myrrha ej älskade så som en dotter det höves sin fader,
därför hon gömmer sig nu under ett täcke av bark.
(Ovidius: Konsten att älska, ca år 0)

Synonymer

Afrikansk myrra, hirabolmyrra, hanmyrra

Botaniska namn

Commiphora myrrha = Commiphora molmol Engl. = Balsamodendron myrrha

Engelska namn

Myrrh tree, myrrha, common myrrh, true myrrh, gum myrrh, African myrrh, Abyssine myrrh, Abyssinian tree, Somali myrrh, beerabol myrrh, heerabol myrrh, hirabol myrrh, bitter myrrh, male myrrh, Balsamodendron myrrh

Andra namn

Romanska språk
Myrrha, murra (latin), arbre à myrrhe, myrrhe, myrrhe beerabol, myrrhe amère (franska), albero del mirra (italienska), arbol de mirra (spanska)
Nordiska språk
Myrrha (danska), myrra (norska), mirhami (finska)
Asiatiska språk
Murr, mukara (arabiska), mür (turkiska), bola (sanskrit), mu-yao (mandarin = kinesiska)
Andra språk
Smyrna, myrra (grekiska), Myrrhe, Myrre, Echter Myrrhenbaum (tyska), mirre (holländska), mirha (ungerska), myrha (tjeckiska), dhidin (somaliska)

Besläktade

Släktet Commiphora (förr kallat Balsamodendron, Balsamodendrum) omfattar ca 185 arter av buskar och träd.
Myrra
• Arabisk myrra, äkta myrra, Jemenmyrra, molmol, medicinsk myrra (Commiphora abyssinica Engl.), eng. Yemen myrrh, Arabian myrrh: Etiopien i östra Afrika, Jemen på västra arabiska halvön. Tros vara Biblens myrra.
• Meckabalsamträd, Gileadbalsam, Jemenmyrra, opobalsam (Commiphora gileadensis) och många andra namn.
• Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.) och många andra namn.
• Panaxgummi, opoponax, honmyrra (Commiphora kataf Forsk. = Balsamodendrum kataf, eller Opoponax chironium, eller Pastinaca opoponax, eller Diplotoenia cachrydifolia, eller någon Ferula-art): Commiphora-arten från västra arabiska halvön norr om Jemen. Övriga ska ha varit persiljelika örter som under antiken växte öster om Medelhavet, nordöstra Afrika, på arabiska halvön och i Persien. Hartsen eller hartserna har inte funnits att tillgå under 1900-talet men dessförinnan kallade parfymörer växterna opoponax och honmyrra (myrra var hanmyrra) - antagligen för doftlikhet, och aldrig riktigt säkra på vad de egentligen arbetade med.
Bdellium

Och från Eden gick en flod ut, som vattnade lustgården ... och det landets guld är gott; där finnes ock bdelliumharts och onyxsten.

I bibelöversättningar till folkspråken har det grekiska ordet bdellium ofta blivit ädelsten eller kristall. Som myrra har det antagligen använts om harts från flera östafrikanska och västarabiska buskar.
• Opoponax, bisabolmyrra, honmyrra (Commiphora erythraea var.)
• Bdellum (Commiphora africana Engl.), arab. gafal: Afrika.
• Bdellium (Commiphora playfairii), eng. opaque bdellium: Knappast trolig - luktar illa.
• Indisk bdellium, guggul (Commiphora mukul Engl. = Commiphora roxburghiana = Balsamodendrum mukul), eng. Indian bdellium, gugulu, sanskr. gugulu, gulgulu, gr. akantha, indikh, madelcos, balchos, lat. malacha, maldacos, brochos): Indien, Östafrika. Den mest kända sorten bdellium, nämnd i Gamla Testamentet, i Vedatexter på 600-talet f. Kr. och av antikens författare. Hartsen har liknats vid en oren myrra och har använts mycket, och används fortfarande, i rökelse som anses vara lugnande och nervstärkande.

Beskrivning

• Träd - buske: Upp till 10 m högt. Mycket likt de övriga ca 60 i släktet Commiphora. Alla är ständiggröna med torniga grenar. Vit till ljusgul mjölksaft rinner fram spontant och vid skada ur bark och grenar och stelnar till rödgul till rödbrun kåda.
• Blomma: Alla har oansenliga små vita-gulaktiga blommor.

Odling och bruk

Skörd
• Mjölksaft: Saften sipprar ut av sig själv; för att öka flödet snittas stammarna. Saften får torka på stammen och plockas av när den stelnat.
Utbredning
Trädet växer vilt i länderna på båda sidor om Röda havet, i Östafrika i området Etiopien-Somalia-Kenya.
Handel
Se om handeln med myrraharts.

Växtdroger och beredningar

• Myrra (harts)
• Myrratinktur (alkoholutdrag)
• Myrraoessens (eterisk olja)

Historia

Myrra (Commiphora myrrha)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)

Namnet
• Commiphora = gummibärande, av latin cummii = gummi, och phorus = bärande. Den första leden kommer av gammalegyptiska kmj-t = gummi, en egyptisk akacia som användes till balsamering. Härav också koptiska kemai och grekiska kommi, båda med samma betydelse gummi.
• Myrrha = myrrha, av murra = myrraträd, myrrasaft, myrrabalsam, av grekiska myrra med samma betydelser. Ursprunget tros vara semitiskt. Härav myrra, av fornsvenska mirra före 1500-talet.
Ursprung
Ursprungligt längs Röda havets kuster: på västra sidan Afrika (Somalia, Etiopien), på östra sidan Arabien (Jemen, Saudi-Arabien). Eventuellt också ursprunglig längre österut i Asien (Iran, Thailand).
Egyptisk odling?
Hartsen omnämns första gången ca 2000 f. Kr. i en papyrus. Av den berömda reliefen i drottning Hatshepsuts tempel i Deir el-Bahri vet vi att man omkring 1400 f. Kr. hämtade hem 31 myrrabuskar från Punt som planterades vid Ammon-templet i Thebe.Eftersom inget mer har hörts om saken får man utgå ifrån att försöket misslyckades (idag växer varken myrraeller frankincense i Egypten). Genom studier av reliefen anser man sig också ha kunnat fastslå att buskarna verkligen kom från Afrika och att Punt därför troligast är dagens Somalia. Än är dock inte sista ordet sagt - det disputeras fortfarande om träden. Den vidstående inskriptionen talar endast om ntyw (rökelseträd från Punt) som skulle kunna vara frankincense lika väl som myrra.
Somalia
I Somalia växer både myrra och frankincense, myrra något längre in i landet. Till skillnad från frankincenseträden betraktas myrrabuskarna som allmän egendom och kan skördas av vem som helst. Det görs också och buskarna blir ofta hårt åtgångna. Redan Plinius berättar runt år 70 att folk från Saba (Oman-Jemen) brukade ta sig till Trogodykien (Somalia) för att samla myrra. Den var de dyraste av de afrikanska myrrorna, därefter kom den eritreanska.
Prinsessan Myrra
Den grekiska metamorfosen om myrraträdet är en historia om incest:

Men om naturen gör troligt för oss att det verkligen hände,
prisar jag lyckligt Ismarus folk och hela vår världsdel,
lyckligt Trakiens land, att det ligger så fjärran från trakter
där det förfärliga brottet begicks. Panchaias land må
frambringa kryddor, balsam, kanel och rökelseträdens
doftande kåda och blommornas prakt, om det blott vill behålla
myrran helt för sig själv. För dyrt skulle trädet oss blivit.

Prinsessan Myrra begår incest med sin far. En natt rusar hos ut "sliten itu mellan fruktan för död och leda vid livet" och ber gudarna om det strängaste straff.

Makterna höra en botfärdig röst, och den ångrandes sista
önskan blir hörd av en gud. Ty upp över synderskans fötter
lägger sig jord, en slingrande rot skjuter fram ifrån tårna,
breder sig ut och blir fäste och stöd för en växande trädstam.
Benen förbytas till ved med märg längst inne i stammen,
blodet förvandlas till sav, hennes armar till väldiga grenar,
fingrarna formas till ris, det blir bark av den hårdnade huden.

Myrraträdet, dömt att i evighet fälla bittra tårar, myrradropparna, blev en symbol för sorg och lidanden. Att trädet sedan föder Adonis kanske inspirerades av en historia från Mesopotamien, där babylonierna betraktade myrraträdet som heligt. Där förklarade en hjältes födelse ur trädet varför barken var så sprucken.
Tidig förvirring
Folk utanför växtländerna hade mycket vaga föreställningar om varifrån hartsen kom eller hur moderväxten såg ut. På 400-talet f. Kr. berättar den grekiske historikern Herodotos om Arabien, "det enda land där det växer rökelse och myrra och kassia och kanel och labdanum. Med undantag av myrra skaffar sig araberna allt detta inte utan svårigheter" - där hade de ljugit honom full igen för att motivera priserna.
Århundradet därpå återberättar Theofrastos vad han hört från Arabien "av sådana som säger att de sett trädet". Det är tydligt att de olika berättarna sett olika träd och Theofrastos kan inte göra annat än redovisa alla beskrivningarna och hoppas att någon av dem gäller myrra. Till och med växtmiljön är osäker. En del har sett trädet på torr och ödslig slätmark, andra i vattenrika bergstrakter där snön ligger kvar.
Theofrastos samtida Alexander var på vippen att ta vägen över arabiska halvön för dessa växters skull men lade ner planen i sista stund. Senare fick han verkligen se myrraträd, om man ska tro vad andra berättat från fälttåget, nämligen i oreiternas land på Pakistans sydkust. I ökenområdena där växte myrraträd som var större än vanlig myrra och "de fenicier som följde hären för att bedriva handel insamlade myrrasaften, som fanns i riklig mängd, eftersom den kom från stora stammar och ännu ej hade insamlats".
Senare förvirring
Det diskuteras fortfarande om Bibelns stakte är hartsen av myrraträd eller ambraträd (liquidambar). Enligt Theofrastos på 300-talet f. Kr. var stakte olja av myrra, utpressad ur hartsen eller blandad av harts och neutral balanosolja - den enda oblandade parfymen. Saken kompliceras av att det finns flera sorters myrra - vissa tror att det i så fall handlar om bisabolmyrran från opoponaxträdet. Idag kan "myrraolja" betyda båda; i parfymsammanhang anses opoponax vara den bättre.
När myrran togs in i de svenska farmakopéerna hade man fortfarande ingen aning om moderväxten som även Linné gick bet på (första gången trädet fördes till Europa var från en botanisk resa 1820-1825). 1700-talets farmakopéer lät helt enkelt bli att ange någon. 1800-talsfarmakopéerna uppgav Amyris Kataf, Balsamodendron Myrrha och Balsamodendron Ehrenbergianum. Ännu 1990-talets farmakopéer är ytterst vaga ("Commiphora Myrrha och andra Commiphora-arter", "Commiphora abyssinica", "Abyssinica-arter", med tillägget "och troligen andra").
Egyptologer ansåg länge att fornegyptiska antiu var myrra men det har visat sig syfta på flera arter av Boswellia (frankincense) och antagligen också andra hartser från Röda havsområdet.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrt av solen och därmed Lejonet (elementet eld, fast kvalitet). Klassificeringar i övrigt gäller den utrunna hartsen, som i äldre ritväsen t ex hänfördes till Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet).
Enligt elementläran het (svensk läkebok 1400-tal), varm och torr växt.
Kinesiskt element: Jord, i viss mån metall.
Ayurveda klassificerar myrrahartsen som sammandragande; den ökar pitta och minskar vata och kapha.

• Litteratur: Se t ex Arrianos (2003 bok 6:22, bok 7:20), Bartram (1998), Björkman (1981), Corneliuson (2000), Farah (1994), Gentz och Lindgren (1946), Juneby (1999), Jönsson (1910), Kinkele (2004), Klemming (1883-1886 läkebok 4), Lindgren (1918), Lucas (1978), Manniche (1999), Meyer (1952), Miller (1969), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1986), Nielsen (1991), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Ovidius (1969 bok 10), Pharmacopea suecica I (1775), Reynolds (1996), Svenska farmakopén VIII (1901), Theofrastos (1916 bok 9), Thompson (1927). Edens lustgård: Gamla Testamentet: 1 Mosebok 2:10-12.
• Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2005 12 14). Linné on line: Scented sap (2006 08 12). Henriette's plant info: Commiphora gileadensis (L.) (2006 08 12).