 |
Morot |
|
|
|
||
| Synonym | Morot, vanlig morot, odlad morot, morarot, karott | |
| Botaniska namn | Daucus carota var. sativus = Daucus carota ssp. sativus = Daucus carota sativus = Daucus carota sativa = Daucus sativus | |
| Engelska namn | Carrot | |
|
Andra namn
|
Romanska språk Daucus (latin), daucum, daukos, carota (senlatin), carotte (franska) Nordiska språk Gulerod, have-gulerod (danska), gulrot (norska), porkkana, roukaporkkana, moiliainen (finska) Asiatiska språk Gajar (hindi), ninjin (japanska) Andra språk Babibyrou (fornegyptiska), karoton, karota (grekiska), Mohrrübe, Möhre, Speisemöhre (tyska), morkva (ryska), mrkva (serbiska) |
|
|
|
||
| Artvarianter | • Vild morot (Daucus carota ssp. carota = Daucus carota ssp. sylvestris), eng. wild carrot, Queen Anne's lace: Växten är lik odlad morot med fårad stjälk, smalflikiga blad, platta flockar av vita eller röda blommor (juli-september), små gulbruna, ovala och taggiga frukter. Roten däremot är vit, smal och träig. Den luktar starkt av morot och används medicinskt men är inte ätlig. Rätt vanlig i Sverige upp till Västergötland-Östergötland på torr öppen mark, i Europa, Asien, Nordafrika, Nordamerika. | |
| Besläktade | Släktet Daucus omfattar 20-25 arter varav moroten är den enda odlade och den enda som finns i Sverige. | |
| Ej besläktade | • I äldre svenska läke- och örtaböcker kan morot avse även palsternacka - båda har kallats både och huller om buller - liksom antika grekiska texters karoton och karota kan göra det. | |
|
|
||
| Beskrivning | • Ört: Tvåårig. Upp till 1 m hög. Andra året bildas en upprätt stjälk,
kantig, strävhårig och förgrenad upptill. • Rot: Pålroten(moroten) är oftast spolformad men kan också vara rund (karotter). Vanligen är den gul till orange men det har också odlats fram morötter med vita, röda och violetta rötter. Färsksorter och industrisorter är upp till 4 cm i diameter, hos picklessorter upp till 2,5 cm. • Blad: Bladen är flera gånger pardelade, d.v.s. delade i småblad som i sin tur är delade i småblad. • Blomma (juli-augusti): De små vita blommorna sitter i grenspetsarna i stora flockar. Under blomningen är flockarna platta och utbredda men före och efter är de ihopdragna. • Frukt: Frukten är en tillplattad nöt med många taggar som fastnar lätt på människor och djur. |
|
|
Odling och bruk
|
Skörd |
|
| Växtdroger och beredningar | •
Rot (Dauci radix) • Frö (Daucei syslvestris semina, Dauci fructus, Daucus fructus): I lokala farmakopéer innan Sverige fick en nationell 1775. • Färska blad (Dauci recentes folium) • Morotsolja(oljeutdrag) • Morotsfröessens (eterisk olja) • Morotsextrakt (extrakt) • Betakaroten (isolerat ämne) |
|
|
|
||
|
Historia
|
Namnet • Daucus, givet av Linné efter senlatin daucum, daukos = morot, och grekiska daukus = palsternacka. • Carota = morot, också givet av Linné, har använts om morot sedan 200-talet. Ursprunget är grekiska karoton, karota = morot, palsternackrot. • Sativus efter latin satus = så; alltså en sådd och odlad växt. • Den fornsvenska formen mororot lånades före 1500-talet från lågtyska morwortel = morot, där more = morot, och wortel = rot. Ursprung Inhemsk i södra Europa eller t.o.m. större delen av Europa liksom i Nordafrika och sydvästra Asien - möjligen kommer växten ursprungligen från Afghanistan. Tidig odling Odlad i Europa under stenåldern, av schweiziska pålbyggare 2000 f. K.r, i västra Asien åtminstone 1000 f. Kr. Enligt en del fanns moroten också i Egypten vid samma tid medan andra menar att den var okänd för egyptierna. Till Grekland och Rom kom den norrifrån. Enligt en teori började moroten odlas bra mycket senare - kanske i Afghanistan på 500-talet - och spreds västerut med islam några århundraden senare. 812 upptogs morot i Capitulare, Karl den stores förordning om vilka växter som skulle odlas på hans kungsgårdar i nuvarande Tyskland-Frankrike. I Sverige introducerades den på 1300-talet men arkeologer har också gjort medeltida fynd (1000-13000-tal) i Lund av vad som antagligen är odlad morot. Tidiga rötter var lila; dagens orange rot uppstod som en mutation i Holland på 1600-talet. På 1770-talet såg Linné-eleven Thunberg den odlad som trädgårdsväxt i Japan. Skyddande morot Antikens författare ansåg att moroten gav skydd mot allehanda styng och den tron överlevde länge. Svenske örtaboksförfattaren Arvid Månsson i mitten av 1600-talet: "Mena somlige, att vilken som äter eller bär henne uppå sig, honom kan ingen huggorm eller något förgiftigt kreatur skada", vilket han inhämtat nästan ordagrant från en handskrift från 14-1500-tal, som tillägger att var som äter mycket av henne då får kvinnolust. Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper 1600-tal som egentligen beskriver vildmorot, och andra). Enligt elementläran en kall växt (Hildegard av Bingen 1100-tal). |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy
(2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946),
Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och Bergkvist (1989), Impecta (2004), Juneby
(1999), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold
och Gjessing (2004), Klemming läkebok 7 (1883-1886), Lindgren (1918),
Linell och Hylander (1955), Linné (1986), Manniche (2006), Meyer
(1952), Mossberg och Stenberg (1992), Månsson
(1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf
(1991), Nielsen (1991), Nilsson (2008), Schweigger och Kammerer (1998),
Seymour (1980), Stodola och Volák (2000), Theofrastos
(1916). • Nätpublikationer: Den virtuella floran (2006 11 13). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 26). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 26). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
