Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Mastixträd


Synonymer Mastix, mastixträd, mastixbuske, maxtix, mastiche, gileadbalsamträd
Botaniska namn Pistacia lentiscus L. = Pistacia lentiscus var. chia DC.
Engelska namn Mastix, pistacia, lentisk
Andra namn Romanska språk
Mastiche (latin), mastix (senlatin), pistachier, lentisque (franska), lentisco (italienska), lentisco (spanska)
Andra språk
Mastiche, skhinos (grekiska), Mastixbaum, Pistazie (tyska)

Besläktade

Släktet Pistacia omfattar 9 träd och buskar, bland dem:
• Terpentinträd, terebint (Pistacia terebinthus och andra som Pistacia palestina, Pistacia atlantica), gr. terebinthos, lat. terebinthus: Afrika, arabiska halvön, Syrien, Medelhavsområdet, särskilt Cypern. Ger det forntida rökelsemedlet terpentin, använd i egyptisk mumifiering. Jämför eterisk terpentinolja som använts medicinskt i Europa.
• Pistasch, äkta pistage (Pistacia vera): Västasien, Mellanöstern, men odlas i hela världen där somrarna är varma och torra och vintrarna inte för kalla. Upp till 9 m högt träd med blad som blir orangeröda på hösten innan de fälls. Röda hanblommor, vita honblommor på skilda träd. Ovala, rödaktiga frukter med grön eller gul nöt, ätbar.

Ej besläktade Många barrträdskådor kunde i Sverige på 17-1800-talen gå under namnet mastix, t. ex. kåda av:
Gran (Picea abies och andra)
Tall (Pinus silvestris, Pinus massoniana och andra)
En (Juniperus communis och andra)
Meckabalsamträd (Commiphora opobalsamum): Hartsen har kallats gileadbalsam men åtminstone en historiker hävdar att det kan ha varit mastix som var forntidens och antikens gileadbalsam.

Beskrivning • Träd - buske: Som träd 4-6 m högt, som buske 1-3 m. Starkt kåddoftande; vid skada avges ljusgul harts (mastix).
• Blad: Ständiggröna, sammansatta av två 2-3 cm långa småblad. Varieteten chios är bredbladigare än andra.
• Blomma (mars-juni): Små blommor i täta klasar. Vid odling måste man se till att få både hanträd och honträd om trädet ska bära frukt eftersom hanblommor och honblommor sitter på olika träd.
• Frukt: Honblommorna följs under höst och tidig vinter av klasar av röda till svarta ärtstora stenfrukter.
Odling och bruk Skörd
• Harts (juni-augusti): Stammen snittas vertikalt ända från roten upp till grenarna. Hartsen mastix, med sin egendomliga lukt och smak som av morot, rinner ut längs barken och droppar ner på marken där den efter ett par veckor stelnar till ärtstora kulor. Bäst harts ger grenar och stam, sämst är den som kan samlas in på marken. Ett träd kan ge 4-5 kilo harts per år. Hartsen får sitta/ligga kvar och torka 3-4 veckor. Den stelnar till ärt- och nötstora och lite mjöliga korn av varierande färg. Färglös eller näst intill färglös harts är bäst, grön bra, gul sämst.
Växtförhållanden
Naturlig del av Sydeuropas vegetation särskilt längs kusterna och i direkt sol, som på den torra italienska macchian.
• Förökas från frö på hösten och vintern eller genom ympning (okulering).
Utbredning
• Sydeuropas och Nordafrikas kuster. Varieteten chios som ger chios-mastix finns endast på ön Kios (Chios) mellan Rhodos och Turkiet där den odlas i rätt stor skala.
Handel
I mitten av 1900-talet uppgavs all mastixharts i handeln komma från Kios och årsproduktionen vara 170 ton. Det mesta exporterades österut.
Växtdroger och beredningar • Harts (Mastiche, Mastiche resina, Mastox vel Mastiche, Resina mastix, Mastix): Svenska farmakopén upplaga 1-10 (1775-1925), ev. även 11 (1946).
• Mastixolja, eterisk olja (Oleum destillatum Mastichinum)

Historia Namnet
Pistacia = pistageträd, av grekiska pistake, persiska pistah, arabiska fustuq, alla med betydelsen pistageträd, pistagenöt.
Lentiscus = liten lins, linslik, av latin lens = lins, mastixharts (syftande på kådans droppform), mastixträd. En annan tolkning är att det kommer från latin lentus = seg (syftande på kådans konsistens).
• Namnet mastix fanns redan i fornsvenskan före 1500-talet. Ursprunget är grekiska mastikh = mastixkåda, i sin tur en bildning av mastichio = bita ihop tänderna (syftande på hartsens användning som tuggkåda).
Ursprung
Medelhavsområdet österut till Indien. Varieteten chios har framodlats på ön Kios.
Mastixharts som doftämne
Mastixharts var under forntid och antik ett mycket använt rökelsemedel, kanske det första av alla. Lukten är friskt kådig. Användning är belagd till bl. a. Egypten (3000 f. Kr.), Palestina (3000 f. Kr.), arabiska halvön och hela Medelhavsområdet. Enligt en historiker i antik kryddhandel är det mastixharts som är forntidens och antikens "gileadbalsam", inte hartsen från meckabalsamträd.
Mastixharts som läkemedel
Mastix användes som läkemedel i det forntida Egypten, i Grekland och Rom och under medeltiden av arabiska och europeiska läkare. Dioskorides (första århundradet) berättar att man tuggade den för andedräkten; så gör man än idag. I Norden var den känd på 1200-talet åtminstone till namnet. Ett av de äldsta användningsområdena är som rökmedel vid luftvägsbesvr; röken irriterar och stimulerar slemhinnorna. Dioskorides i Rom första århundradet nämner den som tuggmedel, bra för både tandkött och andedräkt, och som invärtes magmedel "eftersom det befordrar uppstötningar". Den har funnits upptagen i alla europeiska farmakopéer inklusive den svenska.
Mastixharts idag
Sverige i mitten av 1900-talet användes mastix mest som plåster, som ersättning för kolofonium (löst i kloroform till Masticol) och någon gång i tandkitt (och som "klister för lösskägg", upplyser en flora). Idag ingår hartsen i medlet "Snarkfri" tillsammans med de eteriska oljorna japansk pepparmynta, kryddnejlika, bergtall, fänkål, salvia, backtimjan, Java-citronella, eukalyptus och lavendel (bättre finns). Annars används det idag mastix i fernissa och lacker. I Asien kan det dortfarande ingå ingå i rökelser och brukas som tuggmedel.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904), Gentz och Lindgren (1946), Hylander (1975), Jönsson (1910), Manniche (1999), Meyer (1952), Miller (1969), Naationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1986), Theofrastos (1916).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/mastix.html
Datum: 2018 04 26 - Uppdaterad: 2010 01 27
Cookieinfo
Made with a Mac