Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Majs


Botaniska namn Zea mays L.
Engelska namn Maize (Storbritannien), corn, Indian corn, American maize (USA)
Andra namn Romanska språk
Maïs (franska), maiz (spanska)
Nordiska språk
Majs (danska), mais (norska)
Asiatiska språk
Yu-shu-shu, pa-lu, liu-su (mandarin = kinesiska)
Andra språk
Majs, Mais, wetchen Korn, Türchen, Türckisch Korn (tyska), kukurus (ungerska), mahiz, mayz (tainoindianska, Västindien)

Artvarianter Många sorter har försvunnit men nya har också tillkommit. De som odlas idag är hybrider. I några av grupperna nedan finns hundratals sorter.
• Flintmajs, stenmajs (Zea mays indurata), eng. flint corn, Indian corn: Stärkelserika. Hårda, släta korn med hård stärkelse. Sydamerika.
• Mjölmajs (Zea mays amylacea), eng. soft corn, flour corn, starch corn: Stärkelserika. Mjuka, mjöliga korn med mjuk stärkelse som lämpar sig till majsmjöl för tortillas, chips, öl. Sydamerika, USA.
• Vaxmajs (Zea mays ceratina), eng. wax corn, waxy corn: Stärkelserika med vaxig stärkelse till lim, färg, textilstärkelse.
• Sockermajs (Zea mays saccharata), eng. sweet corn, green corn: Sockerrika; sockret är inte omvandlat till stärkelse. Äts färsk, utgör 1 % av världens majsskörd, har förädlats sedan 1920-talet till över 60 sorter. USA, Östeuropa, Sverige.
• Tandmajs (Zea mays indentata), eng. dent corn, field corn: Proteinrika. Kornen liknar hästtänder, intryckta i toppen. Handelns viktigaste; nästan allt blir djurfoder, lite corn flakes. Amerika, Ryssland, Östeuropa.
• Smällmajs, puffmajs, popmajs (Zea mays everta), eng. pop corn: Särskilda sorter som lämpar sig att poppa; "som ej sällan förtäres rostad av fattigt folk i större städer samt av infödingar på platser, där denna sort odlas", meddelar ett nyttoväxtlexikon 1910.
Besläktade Släktet Zea omfattar fyra stråväxter från Amerika.

Beskrivning • Gräs: Ettårigt. 3-6 m högt. Strået utan förgreningar är kraftigt och fårat.
• Blad: Bladen som börjar med att omsluta strået är upp till 70 cm långa och svärdslika och glansiga men mjuka.
• Blomma: De enkönade han- och honblommorna finns på samma planta:
- Hanblommor: Grågula blommor i en stor vippa i stråets topp.
• Honblommor: Sitter i ax, vanligen fyra i de nedre bladvecken och omslutna av ljusgröna hylsblad. De 20-60 cm långa, gula till bruna majshåren (majssilket) som sticker ut mellan kolvens hylsblad och hänger ner i en kvast är pistillmärken som ska fånga upp frömjöl från hanblommorna = lätt att korsa.
• Frukt: I varma klimat mognar sockermajsens honblommor till frukter (majskolvar) mindre än fyra månader efter sådd. På odlade sorter sitter kornen så tätt att de inte kan gro på kolven. Hundratals andra majssorter finns med varierande kolvstorlek och färg på fröna - vita, gula, röda, blå.
Odling och bruk

Skörd
• Frukt (augusti-september): Sockermajs skördas med maskiner som skär av plantorna och skiljer kolvarna från blasten. Rätt tidpunkt är när majshåren börjar bli bruna. Kolvarna får inte vara helt mogna; då har sockret i kornen redan hunnit övergå till stärkelse. Tillplattade korn tyder på övermognad - inte ovanligt hos sockermajs i butik.
Växtförhållanden
Lätt, väldränerad jord, gödsel, värme, ljus och ett varmt regn med jämna mellanrum är vad majs vill ha, men den anpassar sig lätt efter både jordmån och klimat och växer därför nästan överallt i tropiska och tempererade trakter. Den är också fantastiskt snabbväxt. I stora odlingar måste växten besprutas mycket eftersom den gillas av många småkryp, bl. a. bladlöss. Om genmanipulering av majs, se nedan.
• Förökas från frö (majskorn) som sås tidigt på våren ett par veckor efter sista frosten (fågelvarning). Mindre trädgårdsodlingar kan sås i krukor inomhus och planteras ut när frostrisken är över. Pollineras av vinden, så det är bra att sätta plantorna i klunga så att pollen kan blåsa till honblommorna från alla håll = välmatade kolvar. Står de i rad blåser pollenet lätt bort.
Majs som biväxt
Blommorna ger ingen nektar men lite pollen som samlas av bin.
Utbredning
• Amerika: Mest odlas på den amerikanska kontinenten. Halva världsskörden kommer från USA där majs är en oerhört ekonomiskt viktig gröda; penningvärdet av den årliga skörden överstiger värdet av vete, havre, ris, råg och korn tillsammans. Sedan länge odlad på södra delen av kontinenten, t. ex. i Mexiko, Argentina och Brasilien.
• Asien: Kina är det näst största odlarlandet efter USA.
• Europa: Odlas särskilt i de östra delarna, t. ex. å Balkan och i Ungern, men mest produceras i Frankrike och Italien.
• Sverige: Sedan 1970-talet har sockermajs vuxit till en stor självplockningsgröda i Sverige.
Handel
På 1980-talet var de tre största grödorna vete, majs och ris. Tjugo år senare hade majs petats ner från topplistan av potatis. 65 % av världens majs blir djurfoder, resten blir stärkelse, majssirap, förpackningsmaterial och annat. Bara 1 % är sockermajs.

Växtdroger och beredningar

• Pistillmärke, majshår (Stigma maidis)
Majsolja (olja)
Majsstärkelse(stärkelse)
Xantangummi (förtjockningsmedel)


Historia Namnet
Zea av grekiska zea, zeia = spelt, dinkel, och latin zea = spelt, dinkel, sämre spannmål. Ordet kommer från sanskrit yavah = spannmål, besläktat med t. ex. litauiska javai = spannmål, och iriska eorna = korn, bjugg. Zea hos Homeros (800-talet f. Kr.) är ett hästfoder, hos Plinius (första århundradet) ett slags emmervete.
Mays = som majs, efter taino-indianska mahiz, mayz = majs, som blev spanska mahiz och senare maiz. Härav majs, i svenskan sedan 1644.
Ursprung
Mexiko. Ingen majssort har påträffats vildväxande.
Gamla sorter
Färsk sockermajs
 

 

Gamla amerikaners majs
Majskorn har hittats vid 3.600 år gamla bosättningar. Man tror att vilda sorter började odlas i Mexiko 5000 f. Kr. och att det tog ett årtusende att få fram en första odlad. Runt 1500 f. Kr. hade majsen nått Peru i söder och 1000 f. Kr.-1000 spreds den norrut i dagens USA.
Alla indiankulturer byggde på majs - azteker i Mexiko, maya i Centralamerika, inka i Peru, chibchas i Colombia. Var och en hade sin egen sort. Hopis hade små och blå kolvar, navajos gula, siouxernas vita, havasupis röda. Hybriden sockermajs kastades vanligen bort eftersom den var svår att odla och lagra, men bl. a. irokeserna odlade den. Många gamla sorter utrotades av européernas boskap men en del - med små tjocka kolvar och olikfärgade korn, inte särskilt lika vår sockermajs - odlas fortfarande.
Människan som majs
Den livsviktiga majsen hade status av gudomlighet i alla indiankulturer. För många folk är den en symbol för själva livet - majskornen på kolvarna är en bild av människorna och allt som finns i världen. En vanlig historia är att gudarna gjorde flera försök att skapa människor men kasserade dem alla och blev nöjda först med dem som knådats ihop av majsdeg.
Gudarnas mat
Enligt aztekerna föddes majsen när solen exploderade och slungade ut en skur av hagel och guld. De hade både majsgud (Cintcotl) och majsgudinna (Chicomecoatl) men för att majsen skulle växa krävdes offer till andra gudar, som precis som europeiska krävde särskild mat och dryck. Grekiska gudar behövde ambrosia och nektar, nordiska äpplen och mjöd, den kristne bröd och vin. Den aztekiske solguden Quetzalcoatl och växtguden Xipe krävde majs och blod. Människor som skulle offras åt Xipe fjättrades vid ena benet på en plattform och fick fäkta med träsvärd med fjäderegg mot fyra fullt beväpnade soldater. "Sedan offrens hjärtan tagits ur, flåddes de och skinnet bars av dansare i tjugo dagar tills det ruttnade och föll av." Först efter detta kunde majskornen spira.
Tack för majsen
Hur vördnadsfullt majsen behandlades berättas av en spansk munk på Montezumas tid: "När kvinnorna lägger majs i en gryta andas de först på majsen så att den inte ska bli rädd för elden." I hopi-indianernas reservat i Arizona välsignas än idag nyfödda barn med majsmodern tsotsmingwu i form av en särskilt vacker majskolv, och särskilda sorter med viss färg används ceremoniellt.
Nya amerikaners majs
Europeiska kolonister stötte på majs vart de kom - lyckligtvis, eftersom den blev basmat också för dem. De levde i så hög grad på majs att pellagra, brist på B2-vitamin, kom att kallas Kolumbussjukan. Om George Washington, Förenta Staterna förste president (1789-1797), berättas idag gärna att han hade majsgröt som vardagsmat och serverade vetebröd bara när det kom gäster. Först i slutet av 1700-talet kom nybyggarna igång med odling av andra grödor i större skala. Det var när kolonisterna lät sin boskap förstöra majsodlingarna som irokeser och apacher verkligen tappade tålamodet.
Gamla världens majs
Kolumbus fick korn av mahiz som gåva när han kom till Västindien på sin första resa 1492 och tog dem med sig hem vid återresan. Några år senare började majs odlas i Spanen och under 15-1600-talen i Italien, Balkanländerna och Ryssland. Majs är basmat i oväntat stora delar av Europa, särskilt på Balkan - bulgarisk majsgröt heter pap, rumänsk och moldavisk mamaliga, italiensk polenta. Från Europa fördes majsen till Kina och Indien och till Afrika, där den efter andra världskriget började odlas storskaligt med stöd av internationella hjälpprogram.
Corny
= knäpp blev ett populärt slangord i USA på 1930-talet. Cornyfed = majsätare var bonntöntar som inte begrep stadslivets koder.
GMO-majs
• GMO-majs i livsmedel: Nio sorters GMO-majs har godkänts för användning i livsmedel inom EU. Åtminstone en sort får odlas. GMO-spår finns i 25 % av de omärkta livsmedlen med soja och majs, särskilt från USA. Majs, t. ex. i form av majssirap, majsolja, majsstärkelse och modifierad stärkelse, använda av livsmedelsindustrin i friterad mat, färdigmat, snacks som pop corn och mexchips, läskedrycker och godis. Majs är också råvara för otaliga importerade livsmedelstillsatser i färdig och halvfärdig mat, t. ex. askorbinsyra, medicinskt kol, xantangummi och alla slags socker från sockerkulör till druvsocker. Sockerlösning som honungsbin matas med kan vara gjord på genmanipulerad majs.
• GMO-majs i djurfoder: Den mesta majsen blir djurfoder och pressresterna efter oljan blir foderkakor. Sju GMO-sorter har godkänts för användning som djurfoder inom EU.
• Odling av GMO-majs: Inom EU är åtminstone en insektsresistent GMO-majs (MIR604) tillåten för kommersiell odling. Den och ingredienser gjorda av den får användas både i foder och livsmedel. I USA odlas mycket. I Sverige pågår försöksodlingar.
GMO - genmodifierade organismer
Soja, majs, ris och bomull är de grödor som genmanipuleras mest, särskilt i USA, och Kina kommer starkt. I Sverige odlas inga GMO-grödor kommersiellt men det försöksodlas genmodifierad majs, potatis och raps.
Genmanipulering började i USA på 1960-talet med att man hittade en naturlig mutation av majs med dubbel halt aminosyror som stod emot ovanligt många insekter och ogräs. Man förde in genen från jordbakterien Bt (Bacillus thuringiensis) i plantors arvsmassa, där den alstrar ett ämne som dödar ett 50-tal oönskade fjärilsarter och deras larver. För sent har det visat sig att den tar död på en del önskade också. Behovet av bekämpningsmedel har inte heller minskat; tvärtom enligt Greenpeace. Sedan GMO-sojan 'Round-Up Ready', genmanipulerad för att tåla bekämpningsmedlet Round-Up, började odlas i USA på 1990-talet har användningen av Round-Up ökat med 250 % på tio år och sju ogräsarter har utvecklat resistens mot medlet i odlingar av soja, majs och bomull.
EU-regler om GMO
• Odling och import: Alla GMO-organismer som ska användas eller säljas inom EU måste godkännas.
• Märkning: Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO-råvara ska märkas "består av / innehåller / framställd av genetiskt modifierad ..." och kunna spåras. Undantag som inte behöver märkas är där 0,9 % eller mindre av råvaran, eller enzymer, vitaminer eller aminosyror, består av GMO-organismer. Märkning av typen "GMO-fri" är inte tillåtet. Kött, mjölk och ägg från djur som utfodrats med GMO-foder behöver inte märkas och inte heller textilier av GMO-grödor. I USA behöver ingar produkter märkas om att de innehåller genmodifierad råvara.
• Testning: Livsmedel och djurfoder som importeras till EU måste testas och analyseras för GMO.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Elkington och Hailes (2000), Gentz och Lindgren (1946), von Hofsten och Bergkvist (1989), Hylander (1975), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Kirkevold och Gjessing (2004), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Lucas (1978), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nilsson (2007), Plinius (1968 bok 18), Reynolds (1996), Seymour (1980), Stodola och Volák (2000). Gudarnas mat: Collis (1969).
• Artiklar: National Geographic, temanummer om sydvästra USA (National Geographic, November 1982). Robert E Rhoades: Corn, the golden grain (National Geographic, June 1993). Peter T White: Rice - the essential harvest (National Geographic, May 1994). Fritt fram för GMO-majs (Vår föda 4:2004). Henrik Jönsson: Sojabönderna - nytt hot mot Amazonas (Göteborgs-Posten 2004 09 16). Lars Gunnar Wolmesjö: Historisk knöl blir åter räddaren i nöden för världens hungrande (Göteborgs-Posten 2008 04 22). Maria Nöjd: Svårt slippa GMO i maten (Råd & rön 3:2008).
Nätpublikationer: Felter och Lloyd: King's American Dispensatory (1898, 1900) (2003 12 22). Gustav Hess GmbH (2005 09 09). Nationalencyklopedin (2005 12 14). Livsmedelsverket: Genetiskt modifierad mat (2007 05 09). EU-kommissionen: Genetically modified (GM) foods authorised... (2007 05 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/majs.html
Datum: 2018 04 27 - Uppdaterad: 2010 01 27
Cookieinfo
Made with a Mac