Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Iris


Och den blåa luften bar våra vimplar och standar,
tills av liljorna Toscana stod i blom.
(Frans G. Bengtsson: Balladen om franske kungens spelmän)

Synonymer Orris, violrotsväxt, gladiolus
1) Tyskiris, violrotsiris, trädgårdsiris, blålilja, blå lilja, tysk svärdslilja
2) Vit iris, fransk lilja
3) Silveriris
Botaniska namn 1) Iris germanica
2) Iris florentina
3) Iris pallida 
Engelska namn Orris, iris
1) German iris, common iris, common German flag, flag iris, blue flag, garden flag, garden fleur-de-lys, blue fleur-de-lys, blue flower de luce
2) Florentine iris, Florentine iris, orris, orrice, Ireos of Florence.
3) Pale iris
Andra namn Romanska språk
Fleur de lis , fleur-de-lys, iris, faux-acore, glaieul (franska), ghiaggiuolo (italienska)
Asiatiska språk
Bikh-i-banaf-schan (farsi = persiska), banaf-schah, súsân (arabiska), padma (sanskrit, "blå lotus"), shushan (hebreiska)
Andra språk
Nar (fornegyptiska), iris (grekiska), Iris (tyska)
1) Nar, nari (fornegyptiska), Blau Schwertel (tyska)
2) Nar, nari (fornegyptiska), Swertula (tyska)

Besläktade Släktet Iris omfattar ca 200 arter.
Blå blom
• Brokiris (Iris versicolor), eng. blue flag, American blue flag, waterflag, flag lily, liver lily, snake lily, dragon flower, dagger flower: Från Nordamerika. På fuktiga ställen i Storbritannien och kan hittas också i Sverige. 10-25 mm breda blad, ofta rosa nertill, blommor ljuslila-mörklila-purpurfärgade.
• Dansk iris (Iris spuria): I Sverige på strandängar vid havet. Fridlyst.30-70 cm hög med blågröna 10-15 mm breda blad. I juni blålila blommor 2-4 tillsammans.
• Strandiris (Iris sibirica): Inte sibirisk utan från Mellaneuropa. Sällan vildväxande, desto vanligare som trädgårdsväxt, även i Sverige. Ihålig lite tillplattad stjälk, blad 5-10 mm breda och upp till 120 cm långa. På senvåren blå, lila eller vita blommor, ofta ådrade, utan "skägg" på de tre nedre blomflikarna, 1-3 tillsammans.
Gul blom
• Svärdslilja, gul svärdslilja, svensk svärdslilja, bäcklilja, svärdla, acorus, gul lilja (Iris pseudoacorus), eng. yellow flag, yellow iris, false acorus, Jacob's sword, myrtle flower, fr. l'iris d'eau, fleur de luce: Nordafrika, västra Asien, hela Europa. I Sverige vanlig upp till Norrland på blöt näringsrik mark (kärr, diken, stränder); kan bilda hela vassruggar. 40-100 cm hög. I juni-juli klargula blommor med brun eller violett ådring, utan "skägg" på de tre nedre blomflikarna. Roten har använts medicinskt. Kan knappast förväxlas med iris utom i text men väl med kalmusrot.
Ej besläktade Kalmus (Acorus calamus): Förväxlas ofta i översättningar; se nedan.
• Liljor (Lilium) av många slag med vita eler orange trumpetblommor. Vad som avsetts och avses med "fleur de lys" är ofta svårt att avgöra.
Viol (Viola odorata): Irisrot kallas ofta "violrot" på grund av doftlikheten.

Beskrivning
 
Vincent van Goghs irisar
• Ört: Flerårig. 40-150 cm hög. Alla har kraftiga förgrenade blomstjälkar som sticker upp över bladen.
• Rot: Alla tre har kraftig krypande jordstam med ytliga rotknölar - irisroten.
• Blad: Långa svärdslika blad som täcker varandra vid basen.
• Blomma (vår): Blommorna kommer i blomstjälkarnas grentoppar på våren och står sig bara några veckor. Många olika blomfärger har odlats fram för trädgård, också två- och flerfärgade.
1) Tyskiris (Iris germanica): Upp till 150 cm hög.
• Blad: 10-25 mm breda, lite blådaggiga och står kvar hela året.
• Blomma (Sverige maj-juni): Upp till sex längs varje stjälk, upp till 10 cm i diameter. Färgen är mörklila till blålila, någon gång vit, med ett gult "skägg" på de tre nedre kalkflikarna.
2) Vit iris (Iris florentina):
• Blomma: Två stora vita eller blåaktiga blommor längs varje stjälk.
3) Silveriris (Iris pallida): 40-120 cm hög.
• Blad: Blågröna, tappas på vintern.
• Blomma (Sverige juni): Ljuslila till ljusblå med gult "skägg" på de tre nedre kalkflikarna.
• Frukt: Frukten är en rundad kapsel med många frön.

Odling och bruk

 

Skörd
• Blomma (maj-juni): Blommorna plockas morgon eller kväll. Som snittblomma håller de sig tre-fyra dagar.
• Rot (Italien, Sverige juli-augusti): Rotstocken (irisroten) skördas när den vuxit till sig andra-fjärde året och efter blomningen. Både vilt och i odling växer de tre arterna ofta tillsammans och man gör ingen skillnad på dem; allt åker med i samma skörd. De brukar skördas på eftersommaren (men enligt en fransk handbok i skönhetskonsten från 1910 ska man tvärtom ta rötterna i mars före blomningen eftersom de har starkast lukt då). De ska inte skördas strax efter ett regn; rötterna är för fuktiga och kan börja mögla. Om rensning och torkning, se vidare under irisrot.
Tyskiris (Iris germanica)
Växtförhållanden
Lättodlade i tempererade områden. Ofta bra frosthärdiga; klarar sig upp till åtminstone Mellansverige. För att blomma behöver de sol och fuktig, lätt alkalisk jord som inte får vara för näringsrik; särskilt gödsling med kväve måste undvikas. Vissna blommor och blad klipps bort och efter blomningen kan plantan gödslas lite. Var tredje-fjärde sensommar bör plantan delas. Kan föröka sig som ogräs genom den krypande jordstammen som växer till sig på ett par år och sprider sig åt sidorna med många underjordiska förgreningar.
• Förökas genom att rot planteras på våren, så grunt att knölen nås av solen (se bild t.v.) medan den krypande delen breds ut så djupt det går. Kan också frösås på hösten.
1) Tyskiris (Iris germanica): Strandväxt som vill ha full sol. Kan odlas som flerårig i hela Sverige.
2) Vit iris (Iris florentina): Vill ha direkt sol.
3) Silveriris (Iris pallida): Utmärkt jordbindare på flodbankar och andra sluttningar.
Utbredning
1) Tyskiris (Iris germanica)
• Europa: Vild i Italien, odlad där och i östra Medelhavsområdet för jordstammen. Trädgårdsväxt i Sverige.
• Afrika, Asien: Odlas i Marocko, Indien.
2) Vit iris (Iris florentina)
• Europa: Rätt vanlig i Sydeuropa. Vild i Italien, odlad där och i Frankrike (sedan 1830-talet) för jordstammen.
3) Silveriris (Iris pallida)
• Europa: Vild i Sydeuropa (Spanien, Italien, Grekland, Jugoslavien, Italien). Odlad i Italien och Frankrike för jordstammen. Trädgårdsväxt i Sverige. 
• Afrika, Asien, Amerika: Odlas i Marocko, Indien, Mexiko.
Handel
Framför allt norra Italien är berömt för sin irisrot. Iris av alla tre arrterna växer där både vild och odlad och man skiljer inte så noga på dem utan kallar blandningar av två eller flera irisarter "florentine". Det är ingen falsk varubeteckning för vit iris (Iris florentina) utan syftar liksom den vita irisens namn på Florens, som är centrum för odlingarna i Toscana.
Växtdroger och beredningar Rotstock, jordstam, irisrot
Iris absolut (absolut)

Historia

Tyskiris (Iris germanica)
Tyskiris (Iris germanica)

 

 

Namnet
Iris efter grekiska iris = regnbåge, regnbågshinna, art av svärdslilja. Ordet användes i Grekland om sådant som bröt ljuset i många färger. Härav namnet iris i svenskan sedan 1651.
I medeltida läkeböcker kallas tyskiris (Iris germanica) blå lilja, medan madonnalilja (Lilium candidum) kallas vit lilja och svärdslilja (Iris pseudoacorus) gul lilja. Linné gav i mitten av 1700-talet svärdsliljans gamla namn Acorus som släktnamn till kalmus. Än idag tas kalmus för svärdslilja, som sedan blir översatt som iris. Misstaget är lätt att göra men svårt att sedan upptäcka i text eftersom alla tre kan beskrivas som vattenväxter med långa smala blad.
Germanica = från Tyskland.
Florentina = från Florens.
Pallida = blek, hudfärgad.
Ursprung
Medelhavsområdet; silveriris (Iris pallida) kanske från Dalmatien (Kroatioen). Alla tre är förfäder till otaliga trädgårdshybrider och sorter med jordstam och "skägg" på blommans tre nedre kalkflikar.
Asien
I Kina symboliserar iris elegans, tillgivenhet och skönhet i ensamheten. I Japan är man särskilt svag för irisdammar med japansk iris (Iris ensata) och glansiris (Iris laevigata), som är en bild av sommar. Bladen kräver stor omsorg vid blomsterarrangemang; så svärdslika former passar inte vid alla tillfällen och får inte placeras så att de råkar riktas mot någon.
Egypten
Kronblad av iris, möjligen vit (Iris florentina) har hittats i egyptiska gravar från grekisk-romersk tid. Den kallades nar enligt Dioskoriden (första århundradet). Den var en förelöpare till lotusblomman som växte i samma sumpmarker kring Nilen men kom lite senare. Den var en symbol för makt, tillägnad gudomligheterna Ptah (skapelse) och makarna Isis (moderskap) och Osiris (död och pånyttfödelse).
Grekland
Blomman helgades åt Elektras dotter Iris, den daggklädda, vars uppgift det var att breda ut regnbågen bakom Zeus hustru Hera och förse himlarna med vatten genom att dra upp det ur floder och sjöar och låta det regna över jorden. Hon förde också de dödas själar över regnbågen till det eviga lugnet. Romarna ärvde tron och offrade irisblommor till de döda. I Sydeuropa planteras iris fortfarande på gravar. Blomman odlades på Kreta 2000 f. Kr. och finns avmålad på väggarna i palatset på Knossos. På Theofrastos tid (300-talet f. Kr.) kom den bästa irisen från inlandet i Illyrien, dagens Albanien. Idealiskt skulle endast kyska personer skörda roten och för att försona jorden med förlusten skulle den helst bevattnas med honungsvatten i tre månader innan.
Profetisk iris
En passus i Nostradamus profetior har gäckat uttolkare i snart 500 år:

Frankrike -1376

Internationella scoutrörelsen
Florens
Under fyrtio år skall Iris inte vara synlig. Under fyrtio år skall den ses alla dagar.
Den ofruktbara jorden tilltar i torrhet, stora översvämningar när den åter blir synlig.
Handlar det om regnbågen, ljuset, växten?
Heraldisk iris och lilja
Från Egypten och framåt har sigill och mynt dekorerats med liljelika växter. När heraldiken utvecklades i Europa på 1100-talet hamnade de i vapnen för otaliga städer, landskap, provinser, länder och familjer. Den spetsiga formen passade också i militärt symbolspråk. Stiliseringen gör dem lätt igenkännbara som symboler men svåra att identifiera som växt, så vilka arter av lilja och iris som ingått i vad har diskuterats mycket. Att irisar ofta benämnts lilja gör det inte enklare att utreda.
En av de första europeiska historierna om iris, från 500-talet, handlar antagligen om svärdslilja (Iris pseudacorus): En dag var frankerkungen Klotvig på flykt genom ett kärr. Han hittade de grunda ställena genom att gå där den gula blomman växte. Som tack gjorde han den till sitt fälttecken. Enligt andra spekulationer var det Ludvig VII (1120-1180) som skapade den franska liljan, baserad på vit iris (Iris florentina). Fleur-de-lis ska då ursprungligen ha betytt fleur-de-Louis.
Kristen tradition
I det kristna symbolspråket är det framför allt liljor som använts. Vanligast är den vita, symbol för ljus och hopp men framför allt för jungfru Maria, som ofta framställs ihop med liljan (renhet), rosen (kärlek) och violen (ödmjukhet). Element och kvaliteter
1) Tyskiris (Iris germanica)
Astrologiskt styrd av månen och därmed Kräftan (elementet vatten, ledande kvalitet) (Culpeper och andra).
Enligt elementläran en varm och torr växt (Hildegard av Bingen).

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy (2000), Culpeper (1976), Dahlby (1954), Fries (1904), Henrikson (2000), Hewe (1984), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Klemming (1883-1886 läkebok 7), Lundberg (1960), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Schweigger och Kammerer (1998), Theofrastos (1916 bok 9).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/iris.html
Datum: 2018 07 20 - Uppdaterad: 2009 07 8
Cookieinfo
Made with a Mac