Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Hennabuske


Kronan bland alla välluktande blommor i denna världen och den nästa.
(Muhammed om hennablomman)

Synonymer Äkta alkanna, cyperblomma, cyperngräs, al henna av Lawsonia
Botaniska namn Lawsonia inermis L. = Lawsonia alba = Alkanna vera
Engelska namn Henna, camphire bush

Andra namn

 

Romanska språk
Cypros (latin), henné, mignonette (franska), al-chenna, henné (italienska), alcanna, henna (spanska)
Asiatiska språk
Al-hinna, al-henna, al-khanna, hina (arabiska), hinna (egyptisk arabiska), hina (farsi), kina (turkiska), kafer, kopher (hebreiska), mehandika, sakaohera (sanskrit), mehndi, mehadi, mehari (hindi), mehedi (bengali), tien kao (thai), chih-chia (mandarin = kinesiska), pachar kuku (javanesiska)
Andra språk
Henu (fornegyptiska), kypros, kinna (grekiska), Henna (tyska)

Ej besläktade

Släktet Lawsonia omfattar endast denna buske. Namnet henna betyder dels det torra färgpulvret (som sällan består av bara henna), dels själva växten. Kan förväxlas med:
• Alkanna, falsk henna (Alkanna tinctoria)
Senna
Barken av flera arter senna används som volymgivare i ofärgade hennapulver. Även detta namn kommer ur arabiska al-henna.
• Alexandrinsk senna, egyptisk senna, Tinnevellysenna, Khartoumsenna, indisk senna, arabisk senna (Senna alexandrina Mill. = Senna acutifolia = Senna angustifolia = Cassia senna L. = Cassia acutifolia = Cassia angustifolia)
Buske ursprunglig i östra Afrika; tidigt införd på arabiska halvön, Västasien och Indien. Man har skiljt alexandrinsk senna (namnet av hamnstaden Alexandria i Egypten som hade monopol på handeln till 1800-talets mitt) från indisk, men antagligen är de samma art. Blad och fruktbaljor som volymgivande laxermedlet senna som introducerades i Europa av arabiska läkare, barken som volymgivande laxermedel och hårmedel, bladen som färgämne.
• Italiensk senna (Senna italica = Senna obovata = Cassia italica = Cassia obovata): Barken som volymgivande laxermedel och hårmedel.
• "Öronlik senna" (Cassia auriculata): Barken som volymgivande hårmedel, ibland enda ingrediensen i "ofärgad henna".


Beskrivning • Buske - träd: 1-8 m hög. Grenigt och glest växtsätt. Grå kvistar.
• Blad: Längs kvistarna sitter bladen motsatta i par, ovala eller brett lansettlika och blankt mörkgröna - grönbruna - grågröna med silverskimmer.
• Blomma: I grentopparna klasar av små vita, rosa eller röda blommor med stark doft.
• Frukt: Frukterna är blåsvarta ärtstora kapslar med små trekantiga frön.
Odling och bruk Skörd
• Blad (vår, höst): Bladen skördas vid blomningen när busken är fullvuxen vid tre års ålder. Vårskörd är bättre än höstskörd. Toppbladen anses ge bäst pulver (till hudmålning) och tas undan för sig, övriga blad (till hårfärgning) för sig.
• Rot: Rotbarken används till textilfärgning.
Växtförhållanden
Växer i halvöknar i tropiskt och halvtropiskt klimat. Direkt sol och väldränerad jord krävs. Lär vara utmärkt som häckväxt men gillas av termiter. Beskärning på våren stimulerar tillväxten och ger mer kompakt växt; busken blir annars lätt gles.
• Förökas från frö eller med sticklingar på hösten.
Odling inomhus
Odlad som krukväxt blir busken upp till 50 cm hög och blommar i juli-augusti. Den behöver sol - ta ut på sommaren - och sköts ungefär som hibiskus.
Utbredning
Henna odlas på hela södra halvklotet:
• Afrika: Vild och odlad i öster (t. ex. Sudan) och norr (t. ex. Marocko, Egypten).
• Asien: Vild och odlad i Iran, Indien, Pakistan, Kina.
• Amerika: Odlad i Sydamerika och Västindien.
Växtdroger och beredningar

• Rot (Radix alcannae verae)
• Blomma
Blad, hennapulver
Hennarecept
• Mehendi (eterisk olja av blomman)


Historia

Namnet
Lawsonia gavs av Linné efter skotten Lawson som låtit trycka Linnés "Systema Naturae".
Inermis = obeväpnad, utan borst.
Alba = vit, efter latin albus = vit.
Vera = äkta, alltså som stämmer med typarten, efter latin vera = sann.

• Henna kommer - liksom alkanna och senna - av arabiska al-henna = henna, hennabuske, som i sin tur betyder växter som ger färgande pulver snarare än en särskild art. Benämningen kan ha hämtats från Egypten; det fornegyptiska namnet på hennabusken var henu. Härav henna, i svenskan sedan 1795.
Ursprung
Ursprunglig i Nordafrika, på arabiska halvön, i Mellanöstern och Australien. Huruvida den är ursprunglig i Indien-Nepal-Pakistan är omdiskuterat.
Asien
Hennablomman var i äldsta tid kinesernas doftfavorit och kom före t.o.m. sådana älskade blommor som orkidé, magnolia och lotus (idag görs en eterisk olja av den kallad mehendi). Hennablomman sägs också ha varit profeten Muhammeds favoritblomma - precis som violen, rosen, jasminen och många andra sägs vara. Gamla Testamentets kypros brukar översättas cyperblommor, som i Höga Visan: "Min vän är för mig en klase cyperblommor..."
Grekland och Rom
Blad av henna från några århundraden f. Kr. har hittats i egyptiska gravar. I Rom omkring år 70 kallades busken cypros av Plinius (som skrev på latin) och kypros av Dioskorides (som skrev på grekiska). Den växte i Judéen och på Cypern (därav antagligen namnet) men den bästa kom enligt båda författarna från Nildeltat. Plinius nämnet inget om färgning men beskriver liksom Dioskorides den söta parfymsalvan cyprinum som gjordes på Cypern (krossade frön kokades i olivolja). Senare började den tillverkas också i Egypten. Theofrastos på 300-talet f. Kr. beskriver däremot en salvan gjord på blommorna (blommor fick dra kallt i olja).
Asiatisk odling
I och omkring dagens Iran har busken odlats sedan forntid. Enligt en del historiker var det också perser som tog plantan till Indien i början av 700-talet. Indisk odling är belagd till 1400-talets slut. Särskilt välståndets gudinna Lakshmi älskar och värnar om busken.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Färnlöf och Tunón (2001), Gadalla och Ibrahim (2000), Gentz och Lindgren (1946), Grieve (1982), Impecta (2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Manniche (1999), Manniche (2006), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Plinius 12:51 (1968), Sellman (2000), Smith (2002), Svanberg (1948), Theofrastos: On odours (1916), Thompson (1927), Weinberg (1999).
• Citat: Min vän är för mig...: Gamla Testamentet: Höga visan 1:14.
Nätpublikationer: Nationalencyklopedin (2004 04 14). SNF Bra Miljöval: Biological additives (2005 07 20).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/henna.html
Datum: 2018 11 21 - Uppdaterad: 2010 06 7
Cookieinfo
Made with a Mac