|
|
|
 |
Havre |
Havre: Ett sädesslag som i England i allmänhet ges till hästar, men i Skottland livnär folket.
(Samuel Johnson: Dr Johnson's Dictionary of the English language, 1755)
Det var inte köttet
från England utan havren från Skottland
som byggde det brittiska imperiet.
(Thomas Carlyle, 1795-1881)
|
Synonymer |
Havre, vanlig vipphavre, hafre,
haffra, hagre, hagri, hästakorn, hästäkorn,
hästhekorn |
Botaniska namn |
Avena sativa L. = Avena
fatua L. ssp. sativa (L.) Thell. |
Engelska namn |
Oat, oats, oats herb |
Andra namn |
Romanska språk
Avena (latin), avoine (franska), avena (spanska)
Nordiska språk
Almindelig havre (danska), havre (norska), akurhafrar
(isländska), peltokaura, kaura (finska)
Asiatiska språk
Yen-mai (mandarin = kinesiska)
Andra språk
Bromos (havre), Saat-Hafer (tyska) |
|
Artvarianter |
Plymhavre (Avena sativa
var. orientalis): Ensidig vippa i motsats till den vanliga
vipphavrens allsidiga.
Svarthavre (Avena sativa var. strigosa) - se nedan. |
Besläktade |
Släktet Avena omfattar
ca 25 gräsväxter varav havre är den enda
odlade. I Sverige finns också:
Flyghavre, vildhavre (Avena fatua L.). Större
vippa med borstiga blommor (juni-juli). Vippan faller
isär vid mognaden och släpper kornen. Allmän
i Medelhavsområdet, i Sverige rätt vanlig på
vägkanter och skräpmark. Anses vara havrens
förfader.
Svartthavre, purrhavre (Avena strigosa), ibland
betraktad som en vipphavre-varietet (Avena sativa var.
strigosa): Rätt lik flyghavre. Axen svartnar vid
mognaden och sitter kvar i vippan. Förr odlad i Sverige,
idag mycket ovanlig. |
|
Beskrivning
 |
• Gräs: Ett- eller flerårigt. 70-130 cm högt. Kala ihåliga strån, ofta förgrenade
nedtill.
• Rot: Mycket djupa rötter.
• Blad: Mörkgröna, långa
och breda, med en stjälkomfattande slida. Späda
känns de igen på att de i motsats till andra
sädesslag vrider spetsen åt höger.
• Blomma (juni-augusti): Blommorna
sitter i gråaktigt gröna småax
om 2-3 fjällomslutna blommor, den övre ofta
med lång borst, samlade i en bred, nedhängande
vippa. Variationerna är många; man gör
t. ex. en grov uppdelning av havresorter i plymhavre (ensidig
vippa) och vipphavre (allsidig vippa).
• Frukt: Vippans frön har
kala agnar och innehåller ett havekorn som kan vara
svart, grått, gult eller nästan vitt. Till
skillnad från hos flyghavre sitter fröna kvar i vippan vid
mognaden. |
Odling och bruk |
Skörd
Frukt (augusti): Havre skördas medan stråna fortfarande
är lite gröna genom att stråna skärs av vid marken. Efter torkning tröskas fröna av från halmen och korn och agnar skiljs åt genom grovmalning.
Växtförhållanden
Havre vill ha regn och fukt och klarar sig på
både blöt och mager mager jord som inget annat
sädesslag. Ett havrebälte med milt
till kyligt klimat och långa ljusa sommardagar,
rätt väl överensstämmande med brännvinsbältet,
går över Kanada, Orkneyöarna, Skottland
och Skandinavien. Förvildad havre förekommer runt gårdar och längs vägar.
Förökas från frö tidigt på
våren.
Utbredning
Europa: Odlas i norr, mest i Ryssland, Polen och Finland, knappast söder
om Alperna. I Sverige
odlad långt norrut.
• Amerika: Odlas i USA och Kanada.
Handel
Mest producerar sedan länge Ryssland / Sovjetunionen. Kanada, Sverige och Finland exporterar mest medan USA är det största importlandet (2004). |
Växtdroger och beredningar |
Hela korn, havregryn
(Avenae fructus)
Havregräs (Avenae herba recens)
• Havremjöl (mjöl)
• Havredekokt (vattenutdrag) |
|
|
Namnet
Avena = havre. Samma ord finns
i många indoeuropeiska språk, t. ex. gammalbulgariska ovisu, litauiska aviza, gammalpreussiska wyse.
Sativa = sådd, efter latin satus =
så, alltså en sådd och odlad växt.
• Hafre, med germanskt ursprung, fanns i fornsvenskan
före 1500-talet. Ursprunget är isländska hafr = getabock; den tidiga vildhavren användes antagligen som getfoder.
Ursprung
Östeuropa - Västasien bort till Svarta havet
där den antagligen utvecklats i odling
ur vildhavre.
Europa
Havre är det nordligaste sädesslaget och ungt jämfört med andra.
Den trivs inte i varma trakter och knappt ens söder
om Alperna. De gammaltestamentliga judarna kände
bara till vildhavre och den tidiga antikens avena betydde vildhavre eller hästgräs. Kring vår tideräknings början
börjar romerska författare (Vergilius, Varro,
Horatius, Plinius) med avena mena odlad havre. Då hade romarna stött på den odlad
av germaner för vilka den var det viktigaste sädesslaget.
De hade både havremödrar och havrebrudar,
symboliserade av djur som märrar, kor, getter, suggor
och vargar. Kring Alperna finns spår av havre från 800-talet
f. Kr, europeisk bronsålder, och vid samma tid dök den upp i Norden.
Sverige
I Sverige har havre funnits sedan åtminstone andra århundradet e. Kr. Den nämns
första gången i 1200-talets landskapslagar men finns inte med i de isländska sagorna.
På 1570-talet utgjorde den drygt 1 % av den svenska
spannmålsskörden, i början av 1800-talet
drygt 27 %. Ökningen började på 1600-talet
då befolkningen ökade snabbt och ny mark odlades
upp; den anspråkslösa havren blev det naturliga
valet när det var ont om gödsel. Vid skörden
var man noga med att lämna kvar några strån
eller ax på åkern - man fick inte ta allt utan lämna kvar lite till makterna. I norr går den inte
till mognad och har knappast förekommit alls i t. ex. i
Härjedalen, Medelpad och Gästrikland. På 17-1800-talen
odlades havre framför allt i Värmland, Dalsland
och Västergötland. Vänerns hamnar fylldes av havremagasin och transporten gick genom Trollhätte kanal och Göta älv till Göteborg.
Mest har havre ätits som
gröt. Den lämpar sig dåligt för bakning
men har ändå ätits en hel del också som bröd;
ändå in på 1600-talet var havre den viktigaste
brödsäden i västra Sverige.
Havrerushen
På 1800-talet tiodubblades de svenska skördarna. Även i trakter där
annat kunde odlas slog man sig på havre,
t. ex. i Skåne där den ökade till det mest odlade sädesslaget på ett par årtionden
vid 1800-talets mitt.
I slutet av århundradet bestod halva den svenska
spannmålsskörden av havre. Det mesta exporterades, som mest på 1870-talet då
nära 250.000 ton utskeppades varje år till framför
England där den behövdes som hästfoder. Allt transporterades vattenvägen: från havremagasinen i Vänerns hamnar via Trollhätte kanal och Göta älv till Göteborg för vidare transport. Årtiondet därpå fick USA
och Ryssland igång sina båt- och järnvägskommunikationer
och stod snart för var sin fjärdedel av världsproduktionen.
Med sådan billig havre kunde den svenska inte konkurrera och kring sekelskiftet
1900 var guldåren slut.
På senare år har exporten åter skjutit
fart. I början av 2000-talet exporterade Sverige
250-300.000 ton årligen, nu framför allt till USA där
den blir hästfoder, flingor och hälsokostpreparat.
Skottland
I Skottland är havregrynsgröt fortfarande en
nationalrätt, och ja, den ska helst ätas stående
och gående. Och den som tycker att Dr Johnsons berömda ordboksdefinition (överst) är förklenande för skottar, påminns om hans nästan lika berömda ordväxling med biografen James Boswell:
Boswell: I England är havre hästfoder...
Johnson: Ja, så är också England känt
för sina hästar och Skottland för sina
män. |
|
Element och kvaliteter
Enligt elementläran en varm växt (Hildegard
av Bingen). |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Fries (1904),
Hallbert (1981), Heckscher (1963), von Hofsten och Bergkvist (1989),
Ingers (1948), Juneby (1999), Jönsson (1910), Jönsson
och Simmons (1935), Keyland (1989), Linell och Hylander
(1955), Ljungqvist (2007), Lucas (1978), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg
(1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen
(1991), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998),
Schön (1996), Seymour (1980), Stodola och Volák
(2000), Theofrastos (1916).
Artiklar: Charlotta Sjöstedt: Havrekapitalisterna
(Populär historia, 3:2005). Ann-Marie Karlsson: Vikingabotanik (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001).
Nätpublikationer:
Den virtuella floran (2006 11 26). FAO: Major food and agricultural commodities and producers (2008 04 25). FAO: Key statistics of food and agriculture external trade (2008 04 25). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/havre.html
Datum: 2021 01 24 -
Uppdaterad: 2010 09 8
Cookieinfo
|
|