|
|
|
 |
Hasselbuske |
|
Synonymer |
Hasselbuske,
vanlig hassel, abellinisk nöt, nöterträd,
hasl, hesle, häsle, hasla trä, haszle |
Botaniska
namn |
Corylus
avellana L. |
Engelska
namn |
Hazel,
hazelnut tree |
Andra namn |
Romanska språk
Corulus (latin), noisetier, coudrier (franska)
Nordiska språk
Hassel (danska), hassel (norska), sarapuu, tavallinen
pähkinäpensas, pähkinä-pun (finska)
Andra språk
Hasel, Haselnuss, Haselstrauch (tyska) |
|
Artvarianter |
Hasseln
kan anta många former som:
Guldhassel (Corylus avellana f. aurea)
Ormhassel (Corylus avellana f. contorta): Slingrande
grenar; kala säljs i blomsterhandeln.
Flikbladig hassel (Corylus avellana f. heterophylla
eller f. laciniata)
Hänghassel (Corylus avellana f. pendula) |
Besläktade |
Släktet Corylus omfattar
ca 10 arter från norra halvklotet. Många hybrider
finns mellan odlade sorter och mellan odlade och vilda.
Bysantisk hassel,
turkisk hassel, turkisk trädhassel, turkisk
nöt (Corylus colurna):
Upp till 16 m högt träd. Vild och odlad för
veden och till prydnad i sydöstra Europa och Asien.
Filberthassel (Corylus maxima): Södra Europa;
har odlats i Sverige. Lik hassel men blir oftare ett träd.
Klibbhåriga kvistar. Nöten är långsmalare
och längre (upp till 3 cm), helt innesluten i svepet
som i ett rör. Ibland räknad som en underart
eller varietet av vanlig hassel. Blodhassel (Corylus maxima
f. purpurea) är en form med röda blad. |
Ej besläktade |
Trollhassel (Hamamelis
virginiana)
Hasselört (Asarum europaeum): Skåne. |
|
Beskrivning |
|
 |
Hassel: hanblommor |
|
• Buske - träd: 3-6
m, obeskuren och i skog upp till
12 m. "Göder ängarna,
är buskformig och hög utom på
Öland, där den är mycket småvuxen",
skriver Linné i svenska floran 1755. Stam
och grenar har slät och glansig bark,
brungrå till rödbrun med vita porer. Grenarna växer sig raka. Yngre grenar är täthåriga.
• Blad: Hjärtformade och tandade på
håriga skaft, som unga mjukt
håriga på båda sidorna, sedan
bara på undersidan. På hösten
blir de ljusgula.
• Blomma (februari-april): Blommar från 10-årsåldern
på bar kvist - den "först blommande
av svenska växter följd av tussilago"
(Linné). Sambyggare, d.v.s. blommor av båda könen finns på samma träd:
- Hanblommor (t.v.): Mycket små, samlade
i 5-7 cm långsmala hängen från grenarna. Börjar bildas på sensommaren och släpper
ut stora mängder gult pollen tidigt nästa vår.
- Honblommor (nedan t.v.): Börjar bildas på sommaren och kommer tidigt nästa vår längs grenar och grenspetasr som små bruna knoppar av skyddande fjäll. De röda trådarna som sticker ut är pistillmärken som pollen ska fastna på.
• Frukt: Ur honblommorna
utvecklas frukterna, upp till 2 cm långa med hårt brunt skal. De sitter 1-4 tillsammans omgivna
av ett fransigt grönt och senare brunt svepe,
bladlikt upptill och köttigt nedtill. Odlade
sorter är ofta större och har tunnare skal; vilda svenska nötter är t. ex. alltid mindre än odlade importerade. Innanför det hårda skalet finns en nötkärna, ibland två, och ingen alls om nötvirveln varit där och lagt sitt ägg. Då syns bara ett litet hål i skalet. |
Odling och bruk |
|
 |
Hassel: honblommor |
|
|
|
Skörd
Frukt (september-november): Nötter
kan skördas och ätas omogna och gröna,
eller mogna när svepet övergår
från grönt till brunt. Förr skulle de skördas efter Mickelsmäss, första söndagen i oktober, när de blivit bruna och började lossna ur svepena. 5-6 år efter
nyplantering kan en buske ge fyra kilo nötter.
Maximal skörd uppnås efter femton år.
Växtförhållanden
Vild i Sverige på näringsrik mark - i hagmarker
och skogsbryn, som undervegetation i ljus lövskog
eller näringsrik barrskog. Förökar sig
genom rotskott och nötter som sprids av fåglar.
"Växer på ängar och vid gärdesgårdar"
(Linné Svenska flora 1755) och "är
även rätt artig till häckar, emedan gräsväxten
ej tager av henne skada" (Flora Oeconomica 1749).
Hasseln är lättodlad så länge den har utrymme så
att sol kan komma till. Jorden ska vara fuktig, näringsrik,
kalkhaltig och framför allt väldränerad.
Svala fuktiga somrar och vintrar med minst 1.000 timmar
under 7°är bra för nötproduktionen.
Den vanligaste sjukdomen är
en svamp som brunfärgar svepet och leder till tomma
nötter eller nötter med bara en liten skrumpen
kärna. Långa och sega nya grenar får man om man håller efter och hugger av gamla och risiga.
Hasseln är halvsteril, d.v.s. man måste odla
minst två olika sorter för att den ska bära
frukt. Till härdiga sorter som odlats i Sverige
hör Hallersk jätte, Bollwiller, Lambert /
Filbert och Cosford.
Förökas från frö (färska
hasselnötter). För att säkert få nötter kan man pollinera honblommornaa själv, bäst med pollen från en annan buske.
Hassel som biväxt
Blommorna
ger ingen nektar men rätt mycket pollen finns i hanhängena, så här hittar man vårens tidiga bin.
Bladen ger ibland också stora mängder honungsdagg.
Utbredning
Europa: Vild och odlad i större delen av
Europa.
Norden: I Sverige allmän upp till Gästrikland-Värmland,
på skyddade ställen ända upp till Ångermanland.
På Öland och Gotland där hasseln odlades förr finns fortfarande nästan rena
hasselskogar. I Norge finns den på Östlandet och längs
kusten, i Danmark är den vanlig i hela landet utom på Jyllands
västkust.
Asien: Vild och odlad i västra Asien.
Afrika: Vild och odlad i Nordafrika.
Amerika: Vild och odlad i Nordamerika.
Handel
I Sverige skördas inga nötmängder att tala om idag. Drygt 4.000 ton importeras årligen,
mest från Turkiet, Spanien och Italien. Världsproduktionen
är 500.000 ton, med USA och Österrike som största
exportländer. |
Växtdroger och beredningar |
Blad (Coryli avellanae folium, Coryli avellanae folia)
Nöt
Bark
• Hasselnötsolja (olja)
• Träkol (kol) |
|
Historia
|
 |
Hassel (Corylus avellana)
Bilder ur Nordens flora
(1917-1926) |
|
Namnet
Corylus = hasselbuske, använt om busken i
Rom på 100-talet. Ordet har bildats av colurnus
= av hasselträ, som genom omkastning av bokstäver
blivit corulus och corylus. Det finns ett släktskap
med grekiska korys = hjälm, syftande på nötsvepets
form.
Avellana = av Avella Vecchia, en stad nära
Neapel som var känd för sina hasselnötter.
Härav kommer det svenska namnet abellinisk nöt.
Hasl var den fornsvenska formen före 1500-talet.
Ursprunget är germanskt.
Ursprung
Inhemsk i större delen av Europa och västra
Asien.
Grekland och Rom
Hasseln odlades i stor skala i Grekland och Rom och nämns
av många antika författare som Vergilius, Ovidius,
Cato och Plinius. Hermes bar en hasselstav när hon
överbringade gudarnas budskap.
Norden
Hasseln hör till de äldsta nordiska träden.
Under varma klimatperioder har den vuxit och till och med dominerat ända upp till Lappland. När klimatet blev svalare blev busken mindre
och drog sig söderut och ersattes i norr av gran och björk. Hasselnötsskal i mängd har hittats på
boplatser från stenåldern (4000-3000 f. Kr).
Lagarnas hassel
Innan hasseln blev åskgudars träd helgades den av germanska stammar åt Tius, stridens och rättvisans gud, och förblev en beskyddare av lag och rätt i årtusenden. I Sverige stadgade Östgötalagen att ägor skulle markeras med hasselkäppar och i Tyskland på 1400-talet var domarnas stav av hassel.
På den vikingatida tingsplatsen Gula i Norge satt de 36 domarna innanför en ring av hasselstänger nedsatta i marken och dessa bar upp de snören som kallades fridsband och som markerade
tingsplatsens okränkbarhet. Den som bröt
ringen och gav sig in på lagmännens område
dömdes fredlös. Även lagenligt holmgångsområde inhägnades med hasselstänger; platsen blev hasslad.
Av hassel restes också nidstång för att håna och skada fiender. Egil Skallagrimsson på 900-talet reste en gång nidstång mot den norske kungen och hans drottning: |
|
I handen hade Egil en hasselstång och gick ut på en bergudde som vette in mot land. Därpå tog han ett hästhuvud och satte upp på stången. Sedan framsade han denna besvärjelse:
- Här sätter jag upp nidstång och vänder jag detta nid mot kung Erik och drottning Gunhild - därmed vred han huvudet in mot land - och vänder jag detta nid mot de landvättar som i landet bo och bygga, så att de alla far ville vägar, ingen händer att han hemvist hittar förrän de drivit kung Erik och hans Gunhild ur landet!
Därpå stack han ned stången i en bergsskreva och lät den stå där. Han vred huvudet in mot land och riste runor på stången som innehöll hela besvärjelsen. |
|
 |
Europa
För kelterna var hasseln ett av de nio heliga träden (med björk, ek, rönn, al, alm, ask, pil och idegran). På den mytiska ön Avalon
var den själva livsträdet, sammankopplat med
bokstaven coll, C, möjligen efter cno = nötter. På Irland var hasselskogarna heliga. Nio hasselträd växte kring Connlas källa, en mytisk kunskapens källa lik Mimers brunn i Norden. Nötterna som föll ner i vattnet gav kunskap och vishet åt den som åt dem.
Hasseln helgades så småningom liksom eken åt germanernas Donar och nordbornas Tor, men där eken lockade gudarnas blixt skyddade hasseln emot den. I hela Centraleuropa frälste hassel mot åska, eld och vind. Var man på resa i Tyskland och Schweiz behövde man inte frukta ens häxor om man hade en hasselkäpp med sig. Till slut räckte det med en kvist, bara den var skuren vid midnatt på valborgsmässoafton.
I Tjeckien kunde benbrott läkas och i Tyskland blödningar stoppas bara genom att beröras med en hasselkäpp. I Tyskland användes spöna och i Frankrike bladen i magiska manipulationer för att ta bort vårtor.
812 upptogs hasseln i Capitulare,
Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på kungsgårdarna i nuvarande Tyskland-Frankrike.
Sverige
I nordiska hasselbuskars skugga bodde ibland den lyckobringande vita hasselormen
som kunde göra sig osynlig och som förstod alla
djurs språk. Någon medicinsk användning verkar hasseln inte ha haft förutom att bladen har använts till omslag, och kanske följande norska 1800-talstips också kan räknas dit: äter man hasselnötter på
fastande mage på morgonen så kan man sedan dricka hur mycket brännvin som helst resten av dagen utan
att bli full. Däremot har hasseln även här varit en stor beskyddare.
Långt efter hednisk tid menade man att hasselbusken skyddade mot åska. I Skåne stack man ner hasselkvistar i åkern mot onda makter och manipulerade med kvistar för att skydda boskap som gick ute. Av smidiga och raka spön gjorde man käppar, metspön, slagrutor och "önskekvistar" som användes
som trollmedel. Önskekvisten skulle göras vid
midnatt på midsommarnatten: man gick naken baklänges
till hasselbusken och skar av en gren bakom ryggen. Sade
man då ramsorna rätt, kunde grenen fördriva häxor och framkalla regn och hitta vatten, malm, skatter, tjuvar
och mördare.
I Småland kunde man till och med framkalla döda med dem. Då skulle man |
|
en natt gå till kyrkogården och med en hasselkäpp rita tre cirklar kring graven, under det man läser Fader vår och så kallar man på den döde, som då kommer. |
|
|
Vild hassel har det funnits gott om i Sverige, särskilt på Öland och Gotland, och på sina håll hölls den i särskilda nöthagar och nötskogar. I landskapslagarna skyddades den i egenskap av fruktträd. I skog och på gemensam mark fick man normalt fälla vad man ville men fruktbärande träd som ek och hassel krävde beslut av hela byn. Allas
svin levde ju av ollonen och alla plockade av hasselnötterna. "Hugger någon frisk hassel
i en annan skog, böte han en öre för en
börda", stadgade Södermannalagen. På Olaus Magnus tid (1555) växte den |
|
så ymnigt i Norden att både infödda och utlänningar kan få så mycket de vill och flera tusen tunnor utskeppas årligen. |
|
|
1546 exporterades 45.000 liter nötter enbart från Lödöse och Älvsborg och ännu på 1600-talet exporterades stora mängder särskilt till Holland.
Hasselplockning
På Gotland plockades hasselnötter av inhysingar, berättar Linné 1741 från sin öländska och gotländska resa. I Sverige som i andra länder i Europa var hasselplockningen också ett lantligt höstnöje bland ungdomar; hur nöjsamt framgår av uttryck som allez aux noisettes avec un garcon (gå ut efter nötter med en pojke) = gå ut och svärma och in die Haseln gehen (ge sig in i hasselbusken) = att ha samlag. Stadsbor tog snart efter, kanske inte svärmandet och samlagen men väl nötplockningen, som på 1800-talet gjordes till en festlig heldagsutflykt till landet för stora sällskap.
Besläktade arter av hassel korsar sig lätt. Kanske har införda arter givit sitt till den vanliga svenska hasseln eller så har de lokala variationerna helt enkelt varit stora, för ännu på 1870-talet berättas hur olika svenska nötterna kunde se ut: "långa, flata, korta, släta, räfflade, tvilling- och trillingnötter". Nötter från Öland ansågs vara särskilt fina men också de konkurrerades ut av större och billigare importnötter i slutet av 1800-talet. Under andra världskriget planterades en del hassel i Skåne, Blekinge och Halland men vården om odlingarna upphörde efter kriget. |
|
Hasselns nyttor
Linné såg mycket hassel på sin öländska resa 1741: |
|
Musnötter är de allra bästa, de mössen samlar, för hem i sina bon under hasselbuskar och tuvor till vinterföda, där man ofta i ett enda bo kan finna inemot en hel skäppa, utan att någon nöt ska vara maskstungen eller ihålig. |
|
|
I svenska floran 1755 beskrivs buskens nyttor ytterligare: |
 |
Hässleholm |
|
... barn äter
gärna nötterna, särskilt dem som
insamlats av mössen. Träet eller rättare
sagt kvistarna används till metspön, ärtris,
tunnband, större korgar och såll; sägs
bevara spannmålen. Den knöliga masurliknande
roten brukas till finare snickeriarbeten. Kolen
används framför allt till ritkol av målare,
skulptörer och guldsmeder. |
|
• Veden är hård och stark och användes till t. ex. handtag.
• Rot: Långa sega rotdelar har blivit korgar och redskap.
• Bladen har använts som som bakteriedödande och sårläkande omslag.
• Blomma: Blomknoppar och hängen har malts till nödmjöl.
Filipin
Med nötterna kunde man spå,
bäst under allhelgonanatten som kallades nötknäckarkvällen.
Man döpte t. ex. nötter efter olika personer, kastade dem i elden och tolkade hur de brann, hoppade, sprack och lät. Nötterna kunde förvaras nedgrävda i sand fram till påsk men till jul dukade man upp dem stort och lekte nötlekar där man skulle gissa antalet nötter i handen och rimma till. Julleken filipin lekes väl ännu någon gång: Den som får en dubbelnöt delar med sig till någon. När man sedan träffas efter nyår gäller det att snabbt säga "filipin". Den som hinner först blir bjuden på något.
I Tyskland har man lekt liknande vid bröllop; ungdomar som fick en dubbelnöt skulle bli gifta.
Officiell hassel
Hasselnötter finns med i Hässleholms kommuns vapen. Hassel växer rikligt i trakten; hässle är en skånsk form av namnet.
Kristen tradition
Med kristendomen överflyttades hasselns skyddande kraft
på jungfru Maria. Att hasseln aldrig slogs av blixten var hennes tack för att den heliga familjen under flykten till Egypten fått skydd av en hasselbuske under ett åskväder.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna
(elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun
(elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper). |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Crow (1976), Crow (1985), Culpeper (1976), Ellmer (1981), Fries (1904), Grimberg volym 2, 6 (1922), Hallbert (1981), Hansson och Hansson (2002), von Hofsten och
Bergkvist (1989), Juneby (1999), Jönsson och Simmons
(1935), Kirkevold
och Gjessing (2004), Lagerqvist och Lindqvist
(1999), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Linell och Hylander
(1955), Linné (1971), Linné (1977), Linné (1986), Ljungqvist (2007), Magnus (1976), Meyer (1952), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Norlind (1925), Stodola och Volák
(2000), Svanberg (1998), Tillhagen (1995).
• Citat: ... så ymnigt i Norden...: Magnus 12:7 (1976). I handen hade Egil...; Egil Skallagrimssons saga; händelser på 900-talet nedskrivna på 1200-talet, citerad av Tillhagen (1995). Musnötter är de allra bästa...: Linné (1977). ... barn äter gärna nötterna...: Linné (1986). ... en natt gå till kyrkogården...: Svanberg (1998).
Artiklar: Börge Pettersson: Nötter, bär och svamp (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). Anette Åkerström: Odla hasselnötter
(Tidningen Åter, 3:2004).
Nätpublikationer:
Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella
floran (2006 11 11). Statens arkiv: Heraldiskt register (2009 07 15). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/hassel.html
Datum: 2021 01 23 -
Uppdaterad: 2010 10 25
Cookieinfo
|
|