Hasselbuske

• Buske - träd: 3-6 m, obeskuren och i skog upp till 12 m. "Göder ängarna, är buskformig och hög utom på Öland, där den är mycket småvuxen", skriver Linné i svenska floran 1755. Stam och grenar har slät och glansig bark, brungrå till rödbrun med vita porer. Grenarna växer sig raka. Yngre grenar är täthåriga.
• Blad: Hjärtformade och tandade på håriga skaft, som unga mjukt håriga på båda sidorna, sedan bara på undersidan. På hösten blir de ljusgula.
• Blomma (februari-april): Blommar från 10-årsåldern på bar kvist - den "först blommande av svenska växter följd av tussilago" (Linné). Sambyggare, d.v.s. blommor av båda könen finns på samma träd:
- Hanblommor (t.v.): Mycket små, samlade i 5-7 cm långsmala hängen från grenarna. Börjar bildas på sensommaren och släpper ut stora mängder gult pollen tidigt nästa vår.
- Honblommor (nedan t.v.): Börjar bildas på sommaren och kommer tidigt nästa vår längs grenar och grenspetasr som små bruna knoppar av skyddande fjäll. De röda trådarna som sticker ut är pistillmärken som pollen ska fastna på.
• Frukt: Ur honblommorna utvecklas frukterna, upp till 2 cm långa med hårt brunt skal. De sitter 1-4 tillsammans omgivna av ett fransigt grönt och senare brunt svepe, bladlikt upptill och köttigt nedtill. Odlade sorter är ofta större och har tunnare skal; vilda svenska nötter är t. ex. alltid mindre än odlade importerade. Innanför det hårda skalet finns en nötkärna, ibland två, och ingen alls om nötvirveln varit där och lagt sitt ägg. Då syns bara ett litet hål i skalet.

Skörd
• Frukt (september-november): Nötter kan skördas och ätas omogna och gröna, eller mogna när svepet övergår från grönt till brunt. Förr skulle de skördas efter Mickelsmäss, första söndagen i oktober, när de blivit bruna och började lossna ur svepena. 5-6 år efter nyplantering kan en buske ge fyra kilo nötter. Maximal skörd uppnås efter femton år.
Växtförhållanden
Vild i Sverige på näringsrik mark - i hagmarker och skogsbryn, som undervegetation i ljus lövskog eller näringsrik barrskog. Förökar sig genom rotskott och nötter som sprids av fåglar. "Växer på ängar och vid gärdesgårdar" (Linné Svenska flora 1755) och "är även rätt artig till häckar, emedan gräsväxten ej tager av henne skada" (Flora Oeconomica 1749).
Hasseln är lättodlad så länge den har utrymme så att sol kan komma till. Jorden ska vara fuktig, näringsrik, kalkhaltig och framför allt väldränerad. Svala fuktiga somrar och vintrar med minst 1.000 timmar under 7°är bra för nötproduktionen. Den vanligaste sjukdomen är en svamp som brunfärgar svepet och leder till tomma nötter eller nötter med bara en liten skrumpen kärna. Långa och sega nya grenar får man om man håller efter och hugger av gamla och risiga.
Hasseln är halvsteril, d.v.s. man måste odla minst två olika sorter för att den ska bära frukt. Till härdiga sorter som odlats i Sverige hör Hallersk jätte, Bollwiller, Lambert / Filbert och Cosford.
• Förökas från frö (färska hasselnötter). För att säkert få nötter kan man pollinera honblommornaa själv, bäst med pollen från en annan buske.
Hassel som biväxt
Blommorna ger ingen nektar men rätt mycket pollen finns i hanhängena, så här hittar man vårens tidiga bin. Bladen ger ibland också stora mängder honungsdagg.
Utbredning
• Europa: Vild och odlad i större delen av Europa.
• Norden: I Sverige allmän upp till Gästrikland-Värmland, på skyddade ställen ända upp till Ångermanland. På Öland och Gotland där hasseln odlades förr finns fortfarande nästan rena hasselskogar. I Norge finns den på Östlandet och längs kusten, i Danmark är den vanlig i hela landet utom på Jyllands västkust.
• Asien: Vild och odlad i västra Asien.
• Afrika: Vild och odlad i Nordafrika.
• Amerika: Vild och odlad i Nordamerika.
Handel
I Sverige skördas inga nötmängder att tala om idag. Drygt 4.000 ton importeras årligen, mest från Turkiet, Spanien och Italien. Världsproduktionen är 500.000 ton, med USA och Österrike som största exportländer.

• Blad (Coryli avellanae folium, Coryli avellanae folia)
• Nöt
• Bark
• Hasselnötsolja (olja)
• Träkol (kol)

Namnet
• Corylus = hasselbuske, använt om busken i Rom på 100-talet. Ordet har bildats av colurnus = av hasselträ, som genom omkastning av bokstäver blivit corulus och corylus. Det finns ett släktskap med grekiska korys = hjälm, syftande på nötsvepets form.
• Avellana = av Avella Vecchia, en stad nära Neapel som var känd för sina hasselnötter. Härav kommer det svenska namnet abellinisk nöt.
• Hasl var den fornsvenska formen före 1500-talet. Ursprunget är germanskt.
Ursprung
Inhemsk i större delen av Europa och västra Asien.
Grekland och Rom
Hasseln odlades i stor skala i Grekland och Rom och nämns av många antika författare som Vergilius, Ovidius, Cato och Plinius. Hermes bar en hasselstav när hon överbringade gudarnas budskap.
Norden
Hasseln hör till de äldsta nordiska träden. Under varma klimatperioder har den vuxit och till och med dominerat ända upp till Lappland. När klimatet blev svalare blev busken mindre och drog sig söderut och ersattes i norr av gran och björk. Hasselnötsskal i mängd har hittats på boplatser från stenåldern (4000-3000 f. Kr).
Lagarnas hassel
Innan hasseln blev åskgudars träd helgades den av germanska stammar åt Tius, stridens och rättvisans gud, och förblev en beskyddare av lag och rätt i årtusenden. I Sverige stadgade Östgötalagen att ägor skulle markeras med hasselkäppar och i Tyskland på 1400-talet var domarnas stav av hassel.
På den vikingatida tingsplatsen Gula i Norge satt de 36 domarna innanför en ring av hasselstänger nedsatta i marken och dessa bar upp de snören som kallades fridsband och som markerade tingsplatsens okränkbarhet. Den som bröt ringen och gav sig in på lagmännens område dömdes fredlös. Även lagenligt holmgångsområde inhägnades med hasselstänger; platsen blev hasslad. Av hassel restes också nidstång för att håna och skada fiender. Egil Skallagrimsson på 900-talet reste en gång nidstång mot den norske kungen och hans drottning:

Europa
För kelterna var hasseln ett av de nio heliga träden (med björk, ek, rönn, al, alm, ask, pil och idegran). På den mytiska ön Avalon var den själva livsträdet, sammankopplat med bokstaven coll, C, möjligen efter cno = nötter. På Irland var hasselskogarna heliga. Nio hasselträd växte kring Connlas källa, en mytisk kunskapens källa lik Mimers brunn i Norden. Nötterna som föll ner i vattnet gav kunskap och vishet åt den som åt dem.
Hasseln helgades så småningom liksom eken åt germanernas Donar och nordbornas Tor, men där eken lockade gudarnas blixt skyddade hasseln emot den. I hela Centraleuropa frälste hassel mot åska, eld och vind. Var man på resa i Tyskland och Schweiz behövde man inte frukta ens häxor om man hade en hasselkäpp med sig. Till slut räckte det med en kvist, bara den var skuren vid midnatt på valborgsmässoafton. I Tjeckien kunde benbrott läkas och i Tyskland blödningar stoppas bara genom att beröras med en hasselkäpp. I Tyskland användes spöna och i Frankrike bladen i magiska manipulationer för att ta bort vårtor.
812 upptogs hasseln i Capitulare, Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på kungsgårdarna i nuvarande Tyskland-Frankrike.
Sverige
I nordiska hasselbuskars skugga bodde ibland den lyckobringande vita hasselormen som kunde göra sig osynlig och som förstod alla djurs språk. Någon medicinsk användning verkar hasseln inte ha haft förutom att bladen har använts till omslag, och kanske följande norska 1800-talstips också kan räknas dit: äter man hasselnötter på fastande mage på morgonen så kan man sedan dricka hur mycket brännvin som helst resten av dagen utan att bli full. Däremot har hasseln även här varit en stor beskyddare. Långt efter hednisk tid menade man att hasselbusken skyddade mot åska. I Skåne stack man ner hasselkvistar i åkern mot onda makter och manipulerade med kvistar för att skydda boskap som gick ute. Av smidiga och raka spön gjorde man käppar, metspön, slagrutor och "önskekvistar" som användes som trollmedel. Önskekvisten skulle göras vid midnatt på midsommarnatten: man gick naken baklänges till hasselbusken och skar av en gren bakom ryggen. Sade man då ramsorna rätt, kunde grenen fördriva häxor och framkalla regn och hitta vatten, malm, skatter, tjuvar och mördare. I Småland kunde man till och med framkalla döda med dem. Då skulle man

• Veden är hård och stark och användes till t. ex. handtag.
• Rot: Långa sega rotdelar har blivit korgar och redskap.
• Bladen har använts som som bakteriedödande och sårläkande omslag.
• Blomma: Blomknoppar och hängen har malts till nödmjöl.
Filipin
Med nötterna kunde man spå, bäst under allhelgonanatten som kallades nötknäckarkvällen. Man döpte t. ex. nötter efter olika personer, kastade dem i elden och tolkade hur de brann, hoppade, sprack och lät. Nötterna kunde förvaras nedgrävda i sand fram till påsk men till jul dukade man upp dem stort och lekte nötlekar där man skulle gissa antalet nötter i handen och rimma till. Julleken filipin lekes väl ännu någon gång: Den som får en dubbelnöt delar med sig till någon. När man sedan träffas efter nyår gäller det att snabbt säga "filipin". Den som hinner först blir bjuden på något. I Tyskland har man lekt liknande vid bröllop; ungdomar som fick en dubbelnöt skulle bli gifta.
Officiell hassel
Hasselnötter finns med i Hässleholms kommuns vapen. Hassel växer rikligt i trakten; hässle är en skånsk form av namnet.
Kristen tradition
Med kristendomen överflyttades hasselns skyddande kraft på jungfru Maria. Att hasseln aldrig slogs av blixten var hennes tack för att den heliga familjen under flykten till Egypten fått skydd av en hasselbuske under ett åskväder.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/hassel.html
Datum: 2019 04 18 - Uppdaterad: 2010 10 25
Cookieinfo