Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Gullviva


Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen -
gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.
(Evert Taube: Sjösala vals, 1941)
Synonymer Guldviva, jungfru Marie nycklar, Marienycklar, jungfru Marie nyckelknippa, Sankte Peters nycklar, Sankt Pers nycklar, Frejas nycklar, himmelrikets nycklar, nyckelblom, nyckelblomster, majnycklar, himmelsnycklar, marieblomster, oxlägg, oxelägg, yxlägg, hanelägg, gökblomma, gökbyxor, hökbyxor, gula byxor, hargök, harakam, sempertupp, kattstövlar, käringtand, senapsgräs
Botaniska namn Primula veris (L.) Huds. = Primula officinalis Hill. = Herba paralysis
Engelska namn Cowslip, primrose
Andra namn Romanska språk
Primevère, coucou (franska)
Nordiska språk
Hulkravet kodriver, vår Frues nøklebånd, jomfru Maries nøgleknippe, himmelrigsnøgler, Pedershue, S:t Peders urt (danska), nykleblom, Maria-nøkleband, Marinøkleblom, Marie nyckelband (norska), kevätesikko, esikko ("primula"), orhinpää ("hingsthuvud"; finska)
Andra språk
Echte Schlüsselblume, Primel, Marienschlüssel, Petersschlüssel, Himmelsschlüssen, Gichtblume, Eierkuchen, Eierkrautblumen (tyska)

Artvarianter • Trädgårdsgullviva (Primula veris f. hortensis): Rödblommande, vanlig trädgårdsväxt förr.
Besläktade Släktet Primula omfattar ca 400 arter med otaliga trädgårdssorter. Gullviva och följande två, som gullviva lätt korsar sig med, är de enda gulblommiga:
• Lundviva (Primula elatior): Vild bara i Skåne, där den är sällsynt och fridlyst. Mycket lik gullviva men med ljusare och större blommor utan doft. Använd på samma sätt.
• Jordviva (Primula vulgaris), eng. primula: Kan förekomma i svala skogar i södra Sverige. Gula doftlösa blommor som kommer en och en och är platta, inte klockformiga som gullviva. Många hybrider med gula, blå eller tegelröda blommor odlas som krukväxter (kallade trädgårdsviva, Primula x polyantha).

Beskrivning • Ört: Flerårig. 10-30 cm hög.
• Rot: Kort kraftig jordstam med många trådformiga rötter, med "angenäm anisliknande lukt", enligt Linné.
• Blad: De ljusgröna, skaftade bladen sitter i en rosett vid marken och är äggrunda med tvärt avsmalnande bas, fint tandade, rynkiga och finhåriga.
• Blomma (april-juni): Från bladrosetten kommer ( Linné: "från svalans ankomst till granens blomning") en eller flera håriga blomstänglar utan blad. Var och en bär en flock med upp till 30 hängande, klocklika och sött doftande blommor, gula med fem orangeröda fläckar inuti och klädda i ljusgrönt foder.
• Frukt: Frukten som följer är en 5-10 mm lång äggformig kapsel.
Odling och bruk Skörd
• Blomma (april-juni): Blommor insamlas vid torrt väder.
Växtförhållanden
På kalkrik och mullrik mark - soliga ängar, glesa skogar, backar, hagar och längs bäckar och åar. Konstgödning och plockning har minskat bestånden. Idag fridlyst i större delen av  Sverige och i flera länder i Europa. Lättodlad.
• Förökas genom frö, som gror mycket långsamt.
Utbredning
• Europa: Rätt allmän men har minskat. Finns inte i Grekland och är sällsynt i Italien.
• Sverige: Linné i Svenska floran 1755: "Växer på höglänta lundartade ängar, allmän blott vid Övedskloster i Skåne." Enligt dagens floror var gullviva allmän till för inte så länge sedan upp till Jämtland, mest på Öland, Gotland och i Mälarlandskapen. Förädlade varieteter odlas i många trädgårdar.
• Afrika: Rätt allmän i Nordafrika men har minskat.
• Asien: Rätt allmän i norra Asien men har minskat.
Växtdroger och beredningar • Blomma (Primula flores, Flores primulae): Svenska medicinaltaxan 1689. Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1779).
• Rot och rotstock (Radix primulae, Rhizoma primulae, Primulae radix): Svenska medicinaltaxan 1689.
Gullvivedekokt (vattenutdrag)
Saponiner (extrakt)

Historia

 

Bilder ur Nordens flora
(1917-1926)
Namnet
Primula efter latin primus = den första.
Veris = vår, efter grekiska veris och latin ver, båda med samma betydelse. Namnet Primula veris är Linnés sammandragning av det äldre namnet herba primula veris = vårens första ört.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
• Namnet gullviva, belagt i svenskan sedan ca 1638, är en sammansättning av guld och viva. Det senare ledet kommer av ett gammalt nordiskt ord för luva, huva; blommorna liknar kvinnohuvor som förr kallades vivor. De dialektala namnen är otaliga, t. ex. de som jämför blomman med tuppben (hanelägg) och oxben (oxelägg). Namnet gökblomma har givits för att örten blommar samtidigt som göken gal på våren.
Europa
Inga antika författare nämner gullvivan. Gallerna hade stark tilltro till blommans helande kraft; den var - jämte backsippa, klöver, bolmört, stormhatt, järnört och mistel - en av de sju heliga örterna. Bara druider fick samla in den; barfota, fastande och under läsning av många besvärjelser. Som läkeört är den känd sedan medeltiden, rekommenderad av bland andra Hildegard av Bingen i mitten av 1100-talet. När Culpeper i England vid 1600-talets mitt ska skriva om gullvivans förtjänster tycker han inte att de ens behöver beskrivas, eftersom alla ju ändå känner till den så väl. I slutet av 1700-talet fanns den inplanterad i trädgårdar i svenska städer.
Nycklarna

En gammal benämning på gullviva var Frejas nycklar, av örtens användning vid menstruationsstörningar och klimakteriebesvär; Freja var fruktbarhetens gudinna. De många nyckelnamnen kommer av blommornas likhet med medeltida nycklar och blomställningens med en nyckelknippa. Det finns många berättelser om örten på temat nycklar. I en annan saga berättas om en herde som hittade en gullviva. När han satte den i hatten förvandlades den till en guldnyckel. En jungfru uppenbarade sig strax och tipsade om att guldnyckeln passade till dörren i ett berg fullt av skatter. Han fick ta allt han ville, men skulle inte glömma det bästa. Det gjorde han - han glömde hatten med nyckeln - och aldrig mer kunde han komma tillbaka till skattgömman. I en annan är Sankte Per huvudperson. Han tappar nycklarna till himmelrikets portar, de faller ner på jorden och där växer gullvivan upp. Även Maria hade uppsikt över porten, därav namnet jungfru Marie nycklar - ej att förväxla med orkidén jungfru Marie nycklar (Dactylorchis maculata).
Gullvivans nyttor
• Blomma: Linné berättar att de torkade blommorna smaksätter snus och färgar brännvin, ett tips som också Cajsa Warg ger vid ungefär samma tid. De har också smaksatt mjöd och öl och blev oxeläggevin eller primulavin. Te på blommorna är lugnande, slemlösande och svettdrivande; ett förkylningste. Att blommorna kom in i farmakopén några år på 1700-talet berodde på att de prövades som ersättning för det importerade febermedlet kinabark. De fem röda prickarna i blomman visade enligt signaturläran att den var bra för utslag.
• Blad: De späda bladen har ätits stuvade och som sallad.
• Rot: Hela växten och särskilt roten användes på 1100-talet mot värk, melankoli, sömnlöshet, yrsel och slag. Cajsa Warg skriver också att "Roten lagd på dricka ger detta en god smak".
Officiell gullviva
Gullvivan utsågs i början av 1900-talet till Närkes landskapsblomma och på 1980-talet till
Ålands.
Lagstiftning • Gullvivan är fridlyst i Sverige: Den får inte plockas för försäljning eller grävas upp och i Skåne, Hallands och Örebro län inte plockas över huvud taget.

Litteratur: Se t ex Bergmark (1983), Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hansson och Hansson (2002), Hewe (1984), Juneby (1977), Juneby (1999), Lindeberg (1982), Lindeberg ( 1988), Lindgren (1918), Linné (1986), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960), Mossberg och Stenberg (1992), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Nielsen (1991), Nylén och Olsson (1982), Pharmacopea suecica I (1775), Podlech (1989), Schweigger och Kammerer (1998), Stary och Jirásek (1975), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Svanberg (1998).
Nätpublikationer: Bilder ur Nordens flora (2005 10 23). Den virtuella floran (2006 11 09).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/gullviva.html
Datum: 2018 04 22 - Uppdaterad: 2010 09 8
Cookieinfo
Made with a Mac