 |
Eukalyptusträd |
||||||
|
där luktar majs och hudar och fruntimmers parfym som Pampasvinden blandar med doft från feberträn - men kajerna är lagda med sten från Bohuslän. (Evert Taube: Balladen om Ernst Georg Johansson, 1936) |
|||||||
| Synonymer | Eukalyptus, feberträd, ebergummiträd, gummiträd, febergummiträd, blått gummiträd, blågummiträd | ||||||
| Botaniska namn | Eucalyptus globulus = Eucalyptus globulus var. globulus | ||||||
| Engelska namn | Eucalyptus, fever tree, gum tree, blue gum, Tasmanian blue gum, southern blue gum, stringy bark, mallee | ||||||
Andra namn |
Nordiska
språk Eucalyptus (danska), eukalyptus (norska), eukalyptuksenlehti (finska) Andra språk Eukalyptus, Fieberbaum, Fiebergummbaum (tyska) |
||||||
|
|
|||||||
| Besläktade | Släktet
Eucalyptus omfattar ca 600 arter från Australien
och öarna däromkring. Drygt 100 av dem överfördes kring millennieskiftet till ett nytt släkte, Corymbia.
De mest använda till eterisk olja förutom Eucalyptus globulus: • Citroneukalyptus av flera arter (Eucalyptus citriodora = Corymbia citriodora, Eucalyptus staigeriana). • Pepparmyntseukalyptus av flera arter (Eucalyptus smithii, Eucalyptus dives, Eucalyptus radiata, Eucaluptus elata). Ytterligare ett dussin varur eterisk olja framställs följer här, från småväxta mallees till jättar. Alla är ständiggröna, blommorna vita-rosa-röda, frukterna små och nötlika. • "Buskeukalyptus" (Eucalyptus dumosa), eng. mallee, Congo mallee. • "Dofteukalyptus" (Eucalyptus odorata) • "Grön eukalyptus" (Eucalyptus viridis), eng. green mallee. • "Järnvedseukalyptus" (Eucalyptus sideroxylon), eng. ironbark, red ironbark, mugga. • "Kallbladig eukalyptus" (Eucalyptus cherifolia), eng. Kangaroo Island narrowleaved mallee. • "Macarthureukalyptus" (Euavalyptus macarthurii), Camden woolybut, Paddy's river box. • "Mandeleukalyptus" (Eucalyptus amygdalina) • "Mångbladig eukalyptus" (Eucalyptus polybractea = Eucalyptus fructicetorum), eng. blue mallee, blueleaved mallee, silver mallee shrub. • "Olivbarkig eukalyptus" (Eucalyptus goniocalyx, Eucalyptus elaeophora) = eng. logleaved box, olivebarked box, bundy, apple jack. • "Oljerik eukalyptus" (Eucalyptus oleosa), eng. red mallee, glossyleaved red mallee. • Silvereukalyptus (Ecucalyptus gunni): Den härdigaste i Europa, odlad rätt mycket i Storbritannien. • "Vidjeeukalyptus" (Eucalyptus viminalis): De långa smala bladen är koalabjörnens favoritföda. • Vitt gummiträd (Eucalyptus leuxoxylum), eng. yellow gum, white gum, white ironbark. Lättodlad krukväxt. |
||||||
|
|
|||||||
|
• Träd: Upp till 100 m högt i Australien, 30-40 m i Europa. Silvergrå bark med blå ton som flagar från
stammen i stora sjok. • Blad: Bladen sitter sitter mittemot varandra och vänder kanterna mot solen. Unga blad på unga grenar är äggrunda, silverblå till blågröna; därav namnet blågummi. Fullvuxna blad på äldre grenar är smala och spetsiga, upp till 45 cm långa, djupgröna till grågröna och ofta täckta med ett vitt vaxigt pulver som är avsöndrad harts, kallad kino = dagg, därav namnet gummiträd (eng. gum tree). • Blomma: Blommor som kommer ensamma på skaft i bladvecken är anslående; de består vara vita, gula, rosa eller röda strån som bildar en boll; i knoppstadiet har de små hättor. • Frukt: Frukterna som följer är små och nötlika. |
||||||
|
Växtförhållanden |
||||||
| Växtdroger och beredningar | •
Färska blad (Eucalypti globuli folium, Eucalypti
folium, Folim eucalyptii, Folia eucalyptii): Togs upp i
många farmakopéer i slutet på 1800-talet men
aldrig i den svenska. • Eukalyptusessens (eterisk olja) • Eukalyptol, 1,8-cineol (isolerat ämne) |
||||||
|
|
|||||||
|
Namnet • Eucalyptus = väl dold, efter grekiska eu = väl, kalyptos = gömd, syftande på att blombladen fälls ner som skydd när ståndarna utvecklats. Härav namnet eukalyptus, i svenskan sedan 1871. • Globulus = liten kula. Ursprung Så gott som alla ekulayptusarter är från Australien, några få från Nya Guinea och andra öar däromkring. Feberträdet Eukalyptusträdet gör skäl för namnet feberträd i dubbel måtto: Bladen har använts länge som febermedel i australisk folkmedicin. I Europa började de användas på detta sätt 1793. På 1860-talet började man i Australien hoppas på att det kunde vara lika effektivt som kajeputträdet. Föreståndaren för botaniska trädgården i Melbourne gjorde därför en provplantering för att destillera eterisk olja att prova som febermedel. Resultatet var nöjaktigt men kom helt i skuggan av själva trädets effekter: på några få år torkade det ut traktens sumpmarker där malariamyggan frodades. Snart planterades eukalyptus i varenda blötmark i Australien, Europa och Nordamerika. De ökända träsken runt Rom, som plågat romarna med malaria på ett sätt som sällan framgår av historieskrivningen, fick Mussolini äran av att slutligen ha torrlagt. I Sverige blev den eteriska oljan framför allt ett förkylningsmedel och ingår i början av 2000-talet i naturmedel för luftvägarna. Afrika Eukalyptus var en av de första parfymväxter som Grasse-firmor började odla utomlands. Redan 1836, två år efter den franska annekteringen av Algeriet, var firmorna på plats, och trettio år senare fanns stora odlingar av eukalyptus och andra exotiska växter och fabriker att destillera dem i. Det odlas fortfarande i Nordafrika. Den gröna öknen Kortsiktigt var eukalyptusodlingen mycket framgångsrik för torrläggning och återbeskogning av skövlade områden men det visade sig snart att den också gav stora problem. I städer lyfter rotsystemet asfalt, husgrunder och avloppsledningar. Trädet förvildas lätt och är nästan omöjligt att utrota när det väl fått fäste ("som en 30 meter hög maskros"). I Portugal har eukalyptus ersatt väldiga områden av inhemska trädslag. Blad och rötter utsöndrar ämnen som tar död på all annan växtlighet och gör omgivningen nästan steril. Nedfallna blad förmultnar långsamt. Träden är lättantändliga på grund av den eteriska oljan och kan t.o.m. explodera, vilket gör att skogsbränder kan sprida sig mycket snabbt. Också det mesta djurlivet försvinner. Den enda som är odelat lycklig är koalabjörnen, som lever uteslutande på blad av eukalyptust (Eucalyptus viminalis). Nya tidens pappersmassa Kvistar med blad är hållbara blomsterdekorationer. Flera arter har använts länge för framställning av garvämnen, s.k. australisk kino. På senare år har man upptäckt att eukalyptus kan användas till pappersmassa - de är lika användbara som barrträd men växer till jättestorlek på en tiondel av tiden. I Sydamerika anlades under 1990-talet enorma plantager som ska ge pappersmassa till Europa och Nordamerika. Särskilt i Brasilien är odlingen storskalig. Av de träd som planterades där var 4,5 kvadratmil om året klonade, enligt australiska myndigheter på nätet. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av Saturnus och därmed Stenbocken (elementet jord, ledande kvalitet) respektive Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet). Enligt elementläran varmt och torrt. Kinesiskt element: Metall. |
||||||
|
|
|||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica), Corneliuson (2000), Färnlöf och Tunón (2001), Gentz och Lindgren (1946), Hylander (1975), Impecta (2004),
Jones (2010), Juneby (1999), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander
(1955), Ljungqvist (2007), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Stevenson (1979). • Artiklar: Bobo Karlson: Guld och gröna öknar (Göteborgs-Posten: två dagar 2004 10 23). |
|||||||
|
|
|||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||
|
|
|||||||
