Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Dragon


Synonymer Dragon, estragon, esdragon
• Fransk dragon
• Rysk dragon, falsk dragon
Botaniska namn

Artemisia dracunculus L.
• Artemisia dracunculus = Artemisia redowskii = Artemisia dracunculus var. sativa = Artemisia dracunculus 'Sativa')
• Artemisia dracunculoides = Artemisia dracunculus var. inodora = Artemisia dracunculus 'Inodora'

Engelska namn Estragon, tarragon, mugworth
• French dragon, German dragon, true dragon
• Russian dragon, false dragon
Andra namn

Romanska språk
Dracunculus (latin), herbe au dragon, herbe dragonne = drakört, dragon, esdragon, estragon (franska), targone, estragon, dragoncella = liten drake (italienska), estragón, tarragona, tarragón (spanska), estragâo (portugisiska), estragon (rumänska)
Nordiska språk
Kongens salat, esdragon (danska), estragon (norska), esdragon, Fáfnisgras (isländska), lohikärmen ruoho, rakuuna (finska)
Asiatiska språk
Tarkhoum, tarkhun (arabiska), tarkhun (farsi = persiska), tarhun (turkiska), taragon (hebreiska), ch'ing-hao, ai hao, long ai, long hao = drakgråbo, yin chen hao (mandarin = kinesiska), ngaai hou, luhng ngaai, yan chahn hou (kantonkinesiska), esutoragon, taragon (japanska), taeragon (thai)
Andra språk
Drakos (grekiska), Estragon, Kaysers salat, Schlangenkraut, Estragon (tyska), dragon, klapperkruid, slangekruid, drakebloed (holländska), estragon, tarkhun (ryska), estragon (bulgariska), estragon (polska), tárkony (ungerska), drakunkulo (esperanto)


Besläktade Släktet Artemisia (malörter) är stort. Det har minskat till ca 400 arter sedan ett hundratal förts till släktet Seriphidium (strandmalörter).
Malört (Artemisia absinthium) - se där för flera malörter.

Beskrivning • Ört: Flerårig, 30-150 cm hög i Sverige, högre i varmare länder. Rysk dragon brukar bli lite större än fransk. Hela växten luktar aromatiskt men den ryska är nästan smaklös. Många upprätta stjälkar, slanka och glatta och utan förgreningar.
• Rot: Upp till 1 m långa rötter. Stammarna växer upp ur rotstockar som växer tätt och vågrätt.
• Blad: Längs stjälkarna sitter tätt med mjuka blad, smala och lansettformade, lätt tandade i kanterna men inte flikiga som hos andra arter av Artemisia. Hos fransk dragon är de mörkgröna och släta, hos rysk ljusgröna och ludna.
• Blomma (juli-september): I bladvecken kommer oansenliga vitgröna eller gula blommor, 1-3 mm breda, samlade i korgar - sällan hos fransk dragon.
• Frukt: Frukten är en nöt. Den utvecklas bara hos rysk dragon.
Odling och bruk Skörd
• Blad (juni-september): Blad och kvistar kan nypas av hela sommaren; det stimulerar ny bladbildning och gör smaken starkare. Blad som ska torkas insamlas vid torrt väder strax innan eller när örten börjar blomma. Fransk dragon blir bara bättre och starkare av torkning medan den ryska förlorar mycket lukt och smak.
Växtförhållanden

Trivs i lite stenig, väldränerad jord men tillväxten blir bäst i kraftig och lerhaltig. Sticker lätt iväg via de långa rötterna så plantan får hållas efter. - Fransk dragon vill ha sol till halvskugga och vindskydd. Den kommer sällan till blomning och än mindre frösättning i Sverige. Övervintrar milda vintrar men fryser bort under kallare. - Rysk dragon är härdigare och hinner vanligen både blomma och sätta frö. Plantan fryser ner på vintern men kommer tillbaka, vid stark kyla bör den täckas.
• Fransk dragon sätter sällan blommor och aldrig frön och får förökas genom delning (tidig vår eller i augusti) eller med sticklingar (tidig sommar). Rysk dragon sätter grobart frö och kan fröförökas men det ger ofta en främmande smak; det är bättre att dela också denna.
Odling inomhus
Det går utmärkt att ta in plantor på hösten; klipp ner dem en månad innan.
Utbredning
• Europa: Fransk dragon växer vild i sydöstra Europa och södra Ryssland. Odlas som kryddört i hela Europa, mest i Holland, Tyskland, Frankrike och Italien.
• Sverige: Fransk dragon är härdig upp till Dalarna. Rysk dragon kan odlas upp till Norrland. Förvildad dragon som förekommer i i södra Sverige brukar vara rysk - den odlades förr - eller en hybrid mellan de två.
• Asien: Fransk dragon växer vild i Sibirien, Mongoliet, Kina.
• Amerika: Fransk dragon finns vild och odlad i USA.
Handel
Mest dragon konsumeras i Frankrike, Tyskland, Holland, Belgien, England och USA. Till Sverige importeras fransk dragon från Frankrike och Spanien.
Växtdroger och beredningar • Färsk ört (Dracunculus herba recens), av fransk dragon: Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790).
• Blad och stjälk av fransk dragon (Herba dracunculi)
Dragonessens (eterisk olja)

Historia

Namnet
Artemisia efter den grekiska gudinnan Artemis, romarnas Diana, beskyddarinna av bland andra barnaföderskor. Många Artemisia-arter har använts vid kvinnosjukdomar.
Dracunculus = liten drake, av grekiska drakontion och latin draco, båda med betydelsen drake, orm, syftande på de ormlika rötterna och sägnen om hur ormar skyr örten. Härav det svenska namnet dragon, belagt i text sedan 1623.
Ursprung
Antagligen Central- och Östeuropa, Ryssland och Sibirien. Fransk dragon är antagligen en förädling av rysk.
Grekland och Rom
Dragon var bekant för antikens greker och romare. "Ormarna flyr fullständigt för den som bär Dracunculus på sig, varför den anbefalles som dryck mot ormbett", skriver Plinius i Rom kring år 70. Både i Grekland och Rom var man övertygade om att örten hade denna effekt. Bevisen var att växtens långsmala rot slingrade sig fram som en liten orm och att den blommade i juli, ormmånaden.
Europa
Efter romarrikets fall blev dragon som så manga andra kulturväxter bortglömd i århundraden. Man är inte säker på att den dragantea som Karl den store 812 förordnade om skulle odlas på hans kungliga gods i nuvarande Tyskland-Frankrike verkligen var dragon.
När örten presenterades som läkeväxt i Europa av arabiska läkare runt år 1000 verkar den ha varit en nyhet för européerna. Då fördes också berättelsen om ormarna vidare och örten fick dracunculus-lika namn i nästan alla europeiska språk och även i många asiatiska. T.o.m. namn som inte är ljudhärmande syftar på drakar, t. ex. det isländska Fáfnisgras = Fáfnirs gräs - Fáfnir är en drake som besegras av Sigurd i den äldre poetiska Eddan. På 1500-talet började örten uppmärksammas i europeisk litteratur. Den har odlats särskilt i Frankrike, Spanien, Italien och Jugoslavien.
Amerika
Örten fanns i USA åtminstone före 1800.
Kryddan dragon
Dragon ger smak till tre klassiska såser: bearnaise, hollandaise och tartar, dras ut i vinäger till dragonättika, ingår i fransk dragonsenap och i kryddblandningar som bouquet garni med t. ex. basilika, lagerblad, peppar, persilja, rosmarin och timjan och fine herbs med persilja, fransk körvel och gräslök.
Element och kvaliteter
Enligt elementläran är bladen av fransk dragon varma och torra (Culpeper).


Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Impecta (2004), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Pharmacopea suecica I (1775), Seymour (1980), Stevenson (1979), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 04 28). Den virtuella floran (2006 11 13).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/dragon.html
Datum: 2018 11 15 - Uppdaterad: 2010 06 30
Cookieinfo
Made with a Mac