Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Copaivaträd


Synonymer Copaiva, kopaiva, copaiba, kopaiva
Botaniska namn Copaifera officinalis L., Copaifera guianensis och andra Copaifera-arter
Engelska namn Copaiba, balsam copaiba, balsam of capivy, copaiva, copahu balsam, compaif, colocai, gamelo, Jesuit's balsam, Maracaibo balsam (Venezuela), para balsam (Brasilien)
Andra namn Romanska språk
Copahier, copaiba, copahu (franska), copaiva (portugisiska)
Andra språk
Kopaiva (tyska), copaiba, copaiva (tupispråket Paraguay), kupauba (guaranispråket Brasilien)

Besläktade Många hartsrika träd går under namnet copaiva och används på samma sätt för att framställa liknande balsam och eterisk olja. Sorter från Västindien ger sämre balsam.
• Copaifera coricea
• Copaifera guyanensis
• Copaifera langsdorffinii = Copaifera lansdorffii
• Copaifera leticulate
• Copaifera multijuga
• Copaifera reticulata
Ej besläktade • Afrikansk copaiva (Daniella thurifera)
• Afrikansk copaiva (Hardwickia pinnata). Östasien.
• Illurinbalsamträd (Hardwickia Mannii): Hartsen kallas copaivabalsam.

Beskrivning • Träd: Upp till 18 m högt. I håligheter i stammen bildas harts. Trycket från den kan bli så starkt att trädet spricker med en smäll. 
• Blad: Bladen påminner om fläderträdets (spetsigt äggformade, motsatta i par).
• Blomma: Också blommorna påminner om fläder - mycket små, gulvita, samlade i stora platta flockar.
Odling och bruk

Skörd
• Harts: Balsam avtappas genom att man hugger eller borrar hål i stammens nedre del. Ett enda träd kan ge 15 kilo som kan variera mycket i färg och konsistens.
Utbredning
• Amerika: Vilt i Sydamerika (Brasilien, Guyana, Venezuela).

Växtdroger och beredningar Copaivabalsam (balsam)
Copaivaessens (hartsolja)

Historia Namnet
Copaifera efter tupispråket (Paraguay) copaiba, copaiva = copaivaträd, copaivabalsam, sammansatt av copa = balsam, och iba = träd.
Officinalis = officinell, efter latin officina = verkstad, tillverkningsställe, apotek, alltså ett officinellt apoteksläkemedel.
Ursprung
Västindien och Syd-Amerika, särskilt Brasilien.
Europa
Européerna har känt till trädet sedan slutet av 1400-talet då balsamen genast efter Kolumbus resor började exporteras från Västindien till Europa.

Litteratur: Se t ex Corneliuson (2000), Gentz ovh Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pharmacopea suecica (1775), Svenska farmakopén (1901).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/copaiva.html
Datum: 2018 08 21 - Uppdaterad: 2009 07 8
Cookieinfo
Made with a Mac