![]() |
Citronverbena |
|
|
||
Synonymer | Verbena, lippiaoljeväxt | |
Botaniska namn | Aloysia triphylla = Aloysia citriodora Hooker = Lippia citriodora Kunth. = Lippia triphylla = Verbena triphylla | |
Engelska namn | Vervain, verbain, true verbena, lemon verbena, lemon-scented verbena, herb Louisa | |
Andra namn |
Romanska språk Verveine citronnée, vervaine citronelle, verveine odorante (franska), cedron, hierbaluisa (spanska), lemonete (portugisiska) Nordiska språk Jernurt (danska), lippia (finska) Asiatiska språk Ning meng mao biao cao (mandarin = kinesiska), nihng mung mah bin chou (kantonkinesiska), remonbabena, boshu-boku (japanska), beh limou (farsi = persiska), lipia limonit, luisa (hebreiska) Andra språk Zitronenverbene (tyska), citroenverbena (holländska), louiza, verbena (nygrekiska), verbena limonnayra (ryska) |
|
|
||
Ej besläktade |
Citrongräs (Cymbopogon
flexuosus), eng. Indian verbena. Läkeverbena, järnört (Verbena officinalis), eng. vervain, holy vervain, fr. vervaine odorante: 30-60 cm. Fyrkantig stjälk, grenad i toppen, med motsatta djupt parflikiga blad med besk smak. I stjälktopparna lila blommor (juli-september) samlade i ax. Någon gång i Sverige på kulturmark (gamla trädgårdar, skräpmark), vanligare i Danmark. |
|
|
||
Beskrivning | • Buske: Upp
till 2 m hög. Upprätt stjälk.
• Blad: Längs stjälken sitter bladen tre och tre i stjärnform, gulgröna och lansettformade. De faller av snabbt vid torka. Växten luktar inget eller lite förrän man rör vid den, då avger bladen en stark citronlukt. • Blomma: Små vita eller ljuslila blommor i duniga knippen som på ax. |
|
Odling och bruk
|
Skörd |
|
Växtdroger och beredningar |
Blad • Citronverbenaessens (eterisk olja) |
|
|
||
Historia Citronverbena (Aloysia triphylla) |
Namnet Aloysia är ett försök att göra ett anagram på namnet Louisa, en prinsessa av Parma runt 1800. Lippia efter en fransk 1600-talsbotaniker Lippi som Linné ville hedra. Verbena av latin verbenarum = helig kvist, grönskande gren, järnört. Verbenae var kransar av lager etc. som bars vid religiösa ceremonier i Rom. Ursprunget är verber = spö och indoeuropeiska uerb- = vira, fläta. Citriodora = citronörtsdoftande, av latin citrium = citronört. Triphylla = trebladig, syftande på att bladen sitter tre och tre. Ursprung Sydamerika (Chile, Argentina). Europa Uppgifterna varierar om när citronverbena först togs från Amerika till Europa: av spanjorer på 1500-talet eller från Peru 1784. Den var vanlig i europeiska trädgårdar i början av 1900-talet men syns sällan nu mera. Förr användes citronverbena också en del som matkrydda, framför allt till frukträtter. Bladen kan hackas ner i allt som kan smaka citron, som fisk och gelé. De kan också smaksätta ryck. Särskilt i Frankrike har man druckit te på bladen; det anses vara avslappnande och bra mot illamående och orolig mage. Torkade blad ger god citrondoft i potpourrier. |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Jönsson
(1910), Jönsson och Simmons (1935), Ljungqvist (2007), Meyer (1952),
Mossberg och Stenberg (1992), Piesse (1857), Stevenson (1979). Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|