|
|
|
 |
Libanonceder |
Se, du är ett ädelt träd, en ceder på
Libanon, med sköna grenar och skuggrik krona och
hög stam, en som med sin topp räcker upp bland
molnen.
(Gamla Testamentet: Hesekiel 31:3)
|
Synonymer |
Libanonceder, äkta ceder |
Botaniska
namn |
Cedrus
libani Barr. = Cedrus libanitica = Cedrus libanotica |
Engelska
namn |
Lebanon
cedar, true cedar |
Andra namn |
Romanska språk
Cedrus (latin)
Andra språk
Kedros (grekiska) |
|
Besläktade |
Släktet
Cedrus omfattar fyra arter som ofta
ses som underarter eller varieteter av en enda. Alla har styva ständiggröna barr. Kottarna är uppåtstående, som unga blågröna, efter ett par år ljusbruna. Förutom
libanoncedern:
Cypernceder (Cedrus brevifolia = Cedrus libani
ssp. brevifolia): Av en del räknad som en varietet
av libanonceder, enligt andra finns artskiljande drag;
den blir t. ex. bara upp till 18 m hög och har mindre
barr. Vågräta grenar. Vild i ett litet bergsområde
på Cypern, de flesta återplanterade.
Himalayaceder
(Cedrus deodara = Cedrus deodorata = Cedrus libani v.
deodora): Över 60 m hög, med hängande grenar
och långa barr. Nedhängande grenar. Nästan utrotad; ett mycket
litet bestånd finns i västra Himalaya.
Atlasceder (Cedrus
atlantica) - ofta kallad libanonceder, särskilt i äldre litteratur, som hos "aromaterapins fader" Gattéfossé på 1930-talet. |
Ej besläktade |
Japansk ceder, kryptomeria, suga (Cryptomeria japonica): Ständiggrönt
skogsträd, inhemskt i Kina och Japan. Mycket blir
ätpinnar.
Kinesisk ceder (Juniperus chinensis): Buske-träd
från Mongoliet, Himalaya, Kina, Japan, med många
prydnadsformer. Ger en rökig eterisk "cederolja".
Kubaceder (Cedrela odorata): Västindiskt lövträd
med lätt ved, det man gör cigarrlådor
av - släktet Cedrela kallas just cigarrlådeträd.
Virginiaceder,
röd ceder (Juniperus virginiana, förr Cedrus
virginia).
• Cembratall (Pinus cembra) - inte heller underarten sibirisk ceder är en ceder.
Thuja - barrträd vars ved kallas
cederträ: vit, gul, röd ceder...
Cupressus
- flera kallas ceder.
Citrus
- förväxlad med ceder redan av de gamla grekerna;
se Namnet nedan. |
|
Beskrivning |
• Träd: Upp till 40 m högt. Unga
träd är smala, senare breder grenarna ut sig
och på äldre träd bildar de tydliga "våningar"
med vackert ljusspel - ljusgrön ovansida, svartgrön
undersida. Veden är rödaktig.
• Blad: Mjuka mörkgröna
barr, 3-4 cm långa.
• Frukt: Uppåtstående kottar, först blågröna, vid 2-3 år bruna, upp till 12 cm långa,
med tättsittande och nästan släta kottefjäll som spricker och släpper fröna och sedan sitter kvar tills de faller sönder.
|
Odling och bruk
|
 |
Libanons flagga |
|
Växtförhållanden
Vill ha svalt och fuktigt
klimat. Liksom atlasceder klarar den sig i södra Sverige men blir inte särskilt hög. Kan med lite
tålamod odlas som bonsai utomhus.
Utbredning
Asien: Något hundratal träd, varav några är flera tusen år gamla, växer vilt i Kadishadalen i bergskedjan Libanon
i norra Libanon. De skyddas mot avverkning och är upptagna på UNESCO:s lista över världsarv.
Europa: Mindre bestånd finns på Cypern,
ett större i bergskedjan Taurus i södra Turkiet.
I Europa, även Sverige, som prydnadsträd sedan
några hundra år.
Nordafrika: Mindre bestånd finns i Algeriet.
Amerika: Lite odlas till virke i bl. a. USA. |
Växtdroger och beredningar |
• Libanoncederträessens (eterisk olja) |
|
Historia
|
Namnet
Cedrus = cederträd, cederträ, cederolja, av grekiska kedros med samma betydelse. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan. Både grekiska kedros och den latinska cedrus kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor. Efter Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. blev kitrea = cedratträd, och kitron, kitrion = cedratfrukt (latin: citron).
Otaliga förväxlingar uppstod snart mellan mellan ceder och cedrat - det antogs snart att cedratfrukterna kom från någon medisk ceder och cedratträdet fick namnet cedrus medica = medisk ceder. När sedan citronträdet dök upp i Medelhavsområdet vid vår tideräknings början sammanblandades också cedrat och citron som gemensamt kallades citrus. Härav namnet ceder, i svenskan sedan
1541.
Libanos = bergskedjan Libanon i dagens
Libanon, av grekiska libanos = rökelseträdet,
medan libanotos = kådan ur detta träd. Ursprunget är
hebreiska lebona och arabiska luban, båda med betydelsen
rökelse. Det är alltså "rökelseträdet"
som gett bergskedjan och landet deras namn, inte tvärtom.
Libanons ceder
Den starka och ädla libanoncedern är mytisk.
Den växte på Libanonberget vid östra
Medelhavskusten där handelsfolket fenicierna hörde
hemma. Utan trädet hade Europa inte sett ut som
det gör idag, för det var med skepp av libanonceder
fenicierna blev Medelhavets stora handelsmän runt 1000 f. Kr. och i och
för detta uppfann alfabetet. Redan för 5.000
år sedan började timret exporteras över
hela den då kända världen - västerut
till Medelhavsländerna, söderut till Egypten
och övriga Afrika, österut till Mellanöstern
och Asien. Alla forntida folk - sumerer, babylonier,
assyrier, egyptier, judar, greker - använde libanoncedern
till skepps- och tempelbyggen. Grekerna helgade trädet
åt Artemis och byggde det berömda Artemistemplet
i Ephesos i dagens Turkiet av libanonceder.
Gilgamesh på Libanonberget
Gilgamesh, första dynastins femte kung i nedre
Mesopotamien, begav sig kring 2700 f. Kr. ut på
en hundra mil lång resa västerut till Libanons berg.
Slutligen stod han med sin reskamrat inför
den väldiga cederskogen som vaktades av monstret Humbaba,
"vars röst fick Libanons berg att skälva": |
|
De stannade vid skogsbrynet,
förundrade sig över cederträdens
höga kronor,
såg ingången till skogen.
Humbabas spår hade bildat en stig.
Vägen var rak och spåren klara.
De såg Cederberget, gudarnas boning, Irninas
[Ishtars] tempel.
I bergssluttningarna växte cederträden
i täta rader.
Deras skugga var ljuvlig, full av glädje.
Törnbuskarna klängde på varandra,
skogen var tät, cederträden doftade
örter. |
|
|
|
Gilgamesh
besegrade Humbaba och satte sedan igång att hugga träd: |
|
Min vän, vi har huggit ner
ett högt cederträd
vars krona nådde upp till himlen.
Jag ska göra en port av den,
sex ninda hög [36-54 m], två ninda
bred [12-18 m],
en kush tjock [50 cm], karmar och ramar av samma
träd.
Eufrats flod får föra den till Nippur,
till [gudakungen] Enlils tempel. |
|
|
Det var alltså lång väg stockarna skulle forslas men väl värt besväret, för i Mesopotamien betraktades libanoncedern som världsträdet. Cederstaven, en symbol för Livets gren, var de sumeriska kungarnas och prästernas värdighetstecken och fungerade
både som orakel och besvärjelseverktyg.
Biblisk ceder
När den gammaltestamentlige Guden upplåter
sin röst, inte bara dundrar den och ljuder med makt,
går ovan vatten, sprider ljungeldslågor, kommer
öknen att bäva, får hindar att föda och rycker bort skogarnas klädnad
- den bräcker
till och med Libanons cedrar. Det var en styrkebild forntidens människor förstod.
"Bjälkarna i vår boning är cedrar
och cypressen vår väggpanel", diktas det
i Höga Visan. Med libanonceder klädde Salomo
på 900-talet f. Kr. både templet och sitt
eget privatpalats libanonskogshuset i Jerusalem. Antagligen
var det just detta bygge som slutligen förödde
beståndet. När Alexander den store
kom till bergssluttningarna 333 f. Kr. fann han att alla
träd hade fällts. Han missade några som idag är listade som världsarv.
Gamla Testamentets hebréer använde kottarna
rituellt men eftersom även grekerna gjorde så bytte
man ut dem mot ett slags citroner. I Talmuds skapelseberättelse
från århundradena kring Kristi födelse
står cedern dock kvar: Första dagen skapade Gud himmel och
jord, dag och natt. Andra dagen skapade Han änglarna.
Tredje dagen skapade Han växterna inklusive Libanoncedern,
och på det att den inte måtte växa sig
för hög och högfärdig skapade Han
samtidigt yxor att hugga ner den med. Därefter tog
Han sig an paradis, sol, måne och stjärnor.
Kristen tradition
Jesu kors ska ha snickrats av fyra träslag: olivträd,
Libanonceder, ett barrträd och en palm. I kristet
symbolspråk brukar Libanoncedern få illustrera
synden stolthet och dess motsats dygden ödmjukhet,
humilitas. |
Dyalogus creaturarum moralizatus 1483
Den första tryckta boken i Sverige ger i den sedelärande
berättelsen "Om Libanons cederträd"
en typisk roll åt cedern som högmodig: |
På Libanon växte en
gång ett cederträd som överglänste
och höjde sig över alla andra, så
att många människor gick upp på
berget för att se på det. Glada över
denna syn berömde de trädet på
många sätt. Fördenskull blev cedern
så småningom högfärdig och
sade för sig själv:
- Jag har fått så mycket beröm
av alla att jag måste vara värd beröm,
men om buskarna och snåren som växer
och frodas runt omkring mig huggs bort och dras
upp med rötterna, då tror jag att jag
skall synas som allra störst. Därför
är det säkrast att förödmjuka
och stympa dem innan de blir för höga,
så att de inte tar ifrån mig min ära
och berömmelse.
Och med dessa ord högg den av och slet loss
alla de buskar och snår som frodades omkring
den och framstod därigenom helt blottställd.
Men bara några dagar senare blåste
nordvästvinden från Libanon, och den
övermodiga cedern slets upp med roten och
bröts ner, och den sade:
Högre
rang kan endast vinnas
där
ett lägre stånd får finnas. |
|
|
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrt av Uranus och därmed Vattumannen
(elementet luft, fast kvalitet).
Enligt elementläran varmt och torrt.
Kinesiskt element: Vatten. |
|
Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Hylander (1975), Jönsson och
Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och Hylander
(1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Theofrastos (1916), Widengren (1953).
• Citat: De stannade vid skogsbrynet...: Gilgamesheposet finns i flera svenska översättningar,
t. ex. Tallqvist (1977), Warring och Kantola (2001). På Libanon växte en gång...: Dyalogus
creaturarum moralizatus 1483 (1983).
• Nätpublikationer: UNESCO: World heritage - Ouadi Qadisha (the Holy Valley) and the Forest of the Cedars of God (Horsh Arz el-Rab) (2009 11 17). |
|
|
© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/cederlibanon.html
Datum: 2021 01 23 -
Uppdaterad: 2010 01 26
Cookieinfo
|
|