Shenet - Atlasceder



	Atlasceder
Flickan i Havanna stänger dörrn av cederträ. Sjömannen är inne, flickan på hans knä. (Evert Taube: Flickan i Havanna, 1922)
Synonymer	Ceder, Atlasceder, äkta ceder, afrikansk ceder
Botaniska namn	Cedrus atlantica Man. = Cedrus libani v. atlantica
Engelska namn	Cedar, true cedar, Atlas cedar, Atlantic cedar, Moroccan cedar, African cedar
Andra namn	Romanska språk Cedrus (latin), cèdre, bois de cèdre (franska), cedro (italienska), cedro (spanska), cedro (portugisiska) Nordiska språk Ceder (danska), seder (norska) Asiatiska språk Arz (arabiska), ä'räz (hebreiska) Andra språk Kedros (grekiska), Zeder (tyska), kedar (serbokroatiska)

Artvarianter	• Blå atlasceder (Cedrus atlantica f. glauca = Cedrus libani v. atlantica f. glauca): En populär blåbarrig form som odlas mycket som prydnadsträd, bl. a. i Sverige.
Besläktade	Släktet Cedrus omfattar fyra arter som ofta ses som underarter eller varieteter av en enda. Alla har styva ständiggröna barr. Kottarna är uppåtstående, som unga blågröna, efter ett par år ljusbruna. Förutom atlascedern: • Cypernceder (Cedrus brevifolia = Cedrus libani ssp. brevifolia): Av en del räknad som en varietet av libanonceder, enligt andra finns artskiljande drag; den blir t. ex. bara upp till 18 m hög och har mindre barr. Vågräta grenar. Vild i ett litet bergsområde på Cypern, de flesta återplanterade. • Himalayaceder (Cedrus deodara = Cedrus deodorata = Cedrus libani v. deodora): Över 60 m hög, med hängande grenar och långa barr. Nedhängande grenar. Nästan utrotad; ett mycket litet bestånd finns i västra Himalaya. • Libanonceder (Cedrus libani): "Libanonceder" betyder ofta atlasceder i äldre litteratur, som hos "aromaterapins fader" Gattéfossé på 1930-talet.
Ej besläktade	• Japansk ceder, kryptomeria, suga (Cryptomeria japonica): Ständiggrönt skogsträd, inhemskt i Kina och Japan. Blir ätpinnar i Japan. • Kinesisk ceder (Juniperus chinensis): Buske - träd från Mongoliet, Himalaya, Kina, Japan. Många prydnadsformer finns. Ger en eterisk "cederolja" med rökinslag. • Kubaceder (Cedrela odorata): Västindiskt lövträd med lätt ved, det man gör cigarrlådor av - släktet Cedrela heter just cigarrlådeträd. • Virginiaceder, röd ceder (Juniperus virginiana, förr Cedrus virginia). • Cembratall (Pinus cembra) - inte heller underarten sibirisk ceder är en ceder. Thuja - barrträd vars ved kallas cederträ: vit ceder, gul ceder, röd ceder... Cupressus - flera kallas ceder. Citrus - har förväxlats med ceder sedan grekerna gjorde det; se nedan: Namnet.

Beskrivning	• Träd: Upp till 40 m högt. Unga träd har pyramidform med uppåtpekande grenar, vid 60-80 års ålder glesnar kronan. breder ut sig och blir plattare. Väldoftande ved med gulbrun kärnved. • Blad: Ständiggröna, mjuka, upprätta barr, ett par cm långa, blågröna till blå. • Frukt: Uppåtstående kottar, först blågröna, som mogna efter 2-3 år bruna, runda till ovala med lätt konkav spets, 5-8 cm långa, med tättsittande nästan släta kottefjäll.
Odling och bruk	Växtförhållanden Gillar lite svalt klimat. Klarar sig i södra Sverige men blir inte särskilt hög. Kan med lite tålamod odlas som bonsai utomhus. Utbredning • Nordafrika: De vilda bestånden i Atlasbergen i Marocko - Algeriet håller på att slitas ut av bete och överbefolkning. Odlas också kommersiellt där; den mest odlade av cedrarna. • Europa: Parkträd, särskilt den blåbarriga formen Glauca (ovan) och särskilt i England.
Växtdroger och beredningar	• Cederträessens (eterisk olja)

Historia	Namnet • Cedrus = cederträd, cederträ, cederolja, av grekiska kedros med samma betydelse. Ordets rot är sanskrit ked-, något som luktar eller ryker, som via Egypten kom in i grekiskan. Både grekiska kedros och den latinska cedrus kunde avse alla möjliga träd som användes i rökelse, särskilt cedrar och thujor. Efter Alexander den stores fälttåg på 300-talet f. Kr. blev kitrea = cedratträd, och kitron, kitrion = cedratfrukt (latin: citron). Otaliga förväxlingar uppstod snart mellan mellan ceder och cedrat - det antogs snart att cedratfrukterna kom från någon medisk ceder och cedratträdet fick namnet cedrus medica = medisk ceder. När sedan citronträdet dök upp i Medelhavsområdet vid vår tideräknings början sammanblandades också cedrat och citron som gemensamt kallades citrus. Härav namnet ceder, i svenskan sedan 1541. • Atlas = guden och titanen som bar upp himmelens pelare, av grekiska atlantikos = atlantisk, från Atlas. Härav Mare atlanticum = Atlantiska oceanen mellan Kanarieöarna och Gibraltar sund (först på 1600-talet blev Atlanten vad vi idag menar med detta hav) och namnet Atlasbergen mellan Atlantkusten och Sahara i Marocko - Algeriet. Ursprung Atlasbergen i Marocko - Algeriet. Antiken Det är inte lätt att skilja på olika sorters cedrar i gamla texter. Greken Theofrastos (300-talet f. Kr.) berättar om åtminstone tre olika: fenicisk (arkeuthos, använd till husbyggen), syrisk (kedros, använd i Syrien och Fenicien till båtar) samt doftande. Romarna fick sina cederträd från stora nordafrikanska skogar som inte längre finns kvar. Cederträden på gården Zens 33:e patriark, Shinsai från Joshu i Kina på 800-talet, blev tillfrågad av en munk om zens innebörd, med den vanliga frasen: - Mästare, varför for Bodhidharma från Indien till Kina? - Cederträden på gården. - Mästare, var snäll och tala inte i bilder. - Jag talar inte i bilder. - Så varför for Bodhidharma från Indien till Kina? - Cederträden på gården. Det mästaren pekar på i denna mycket berömda kôan är verkligheten mitt framför ögonen på munken - cederträden på tempelgården. Det som brukar översättas som ceder är i själva verket hakujushi eller konofegashiwa = kottbärande barrträd i allmänhet och särskilt thujor. Element och kvaliteter Astrologiskt styrt av Uranus och därmed Vattumannen (elementet luft, fast kvalitet). Enligt elementläran varmt och torrt. Kinesiskt element: Vatten.

• Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Hylander (1975), Jönsson och Simmons (1935), Lindgren (1918), Linell och Hylander (1955), Ljungqvist (2007), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Theofrastos (1916). Cederträden på gården: Publicerad första gången 1228 i den kinesiska kôan-samlingen Mumonkan (kôan nr 37), utgiven på svenska under titeln Muren utan port. Utredning om asiatiska barrträdsarterna: Master Dogen's Shobogenzo: Book 2 (Windbell, 1996), Jönsson och Simmons (1935).


© Shenet 1997 - 2013 Adress: http://www.shenet.se/vaxter/cederatlas.html Datum: 2019 06 20 - Uppdaterad: 2010 01 27 Cookieinfo