Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Bockhornsklöver


Synonymer Bockhorn, bockhornsfrö, fenumgreek, fenumgrekum, grekiskt hö, stillfrö, snålfrö
Botaniska namn Trigonella foenum graecum
Engelska namn Fenugreek, Greek hayes
Andra namn

Romanska språk
Foenum graecum, silicia (latin), fenugrec, trigonelle (franska), fieno greco (italienska), fenogreco, alholva (spanska), feno-grego, fenacho, alfarva, alforba (portugisiska)
Nordiska språk
Bukkehornskløver, foenum graek, foeni graeki, freum graek, fillegraek, tillegraek, tillegraf, telegraffrö (danska), bukkehornskløver (norska), sarviapila, pukinsarviapila (finska)
Asiatiska språk
Hu lu pa, hu lu ba (mandarin = kinesiska), wuh louh ba (kanstonkinesiska), koruha, huenu-guriku (japanska), methica (sanskrit), methi (hind im fröna), kasoori methi (hindi om bladen), meti (tamil), co cari, ho lo ba (vietnamesiska), miti (tibetanska), cemen (turkiska), hulba, hilbeh, shanbalile (arabiska), hilba (egyptisk arabiska), hilbeh (hebreiska)
Andra språk
Itasin (fornegyptiska), keraltis, boukeras, boykeras, baukeros, aigókeras, aigokeros, (grekiska), trigonella, moschositaro (nygrekiska), Bockhornklee, Bockshornsklee, Bockshornssamen, Kuhhorn, Ziegenhorn, Bockshorn, Griechischer Heu, Fine Grethe, Schöne Margret, Schöne Marie (tyska), fenegriek (holländska), smindukh (bulgariska), pazhitnik grecheski (ryska), fenugreko (esperanto)


Besläktade Släktet Trigonella består av runt 80 arter av ettåriga ärtväxter.
• Blåväppling (Trigonella caerulia), eng. blue fenugreek: Sydöstra Europa, där örten används som krydda i ost och rågbröd.
Ej besläktade • Mjöldryga: Namnet bockhorn används i Småland om denna giftiga parasitsvamp på råg.

Beskrivning • Ört: Ettårig, 15-60 cm hög. Upprätt eller krypande, kraftig, lite luden stjälk som grenar sig lite i toppen.
• Blad: Bladen på lång stjälk är trefingrade = består i sin tur av tre ca 3 cm långa, avlångt äggrunda, tandade småblad, mycket lika klöverblad.
• Blomma (april-augusti): Små ljusgula eller vita blommor utan eller med kort skaft kommer ensamma eller parvis i de övre bladvecken.
• Frukt: Frukterna som följer är ljusbruna, 5-10 cm långa baljor, böjda ("bockhorn") och avsmalnande till 3-5 mm långa spröt. De innehåller 10-20 gulbruna frön, 3-5 mm långa och lite tillplattade och kantiga.
Odling och bruk

Skörd
• Frön: Örten klipps ner när fröna är mogna. I Sverige hinner de mogna bara i söder. Knippena får hänga på luftig plats tills fröna är torra och kan skakas ur. Lukt och smak kommer fram först vid rostning. Orostade frön kan groddas.
• Blad: Bladen är beska men ätliga.
Växtförhållanden
Bockhornsklöver är lättodlad. Den behöver sol och näringsrik och väldränerad jord.
• Förökas från frö på våren.
Utbredning
• Europa: Förvildad på torr och stenig mark i Medelhavsområdet och mellersta Europa, odlad som foder- och kryddväxt i södra Europa.
• Sverige: Finns inte vild i Sverige men kan odlas, vilket är ovanligt.
• Asien: Odlad i Libanon, Iran, Indien.
• Afrika: Odlad i Marocko, Etiopien.

Handel
Fröna importeras till Sverige från Indien.

Växtdroger och beredningar • Frö (Semen foeni graeci, Semen foenugraeci, Semen trigonellae, Foenu graeci semen): Svenska farmakopén upplaga 1-5 (1775-1817). Hundra år senare kunde de krossade fröna fortfarande köpas på apotek. I andra nordiska länder vid samma tid var drogen fortfarande officinell.
Bockhornsklöverinfusion (vattenutdrag)

Historia


Bockhornsklöver (Trigonella foenum graecum)
(Köhlers Medizinal-Pflanzen; 1887)
Namnet
Trigonella av grekiska trigonon och latin trigonis, trigonum = trekant, triangel.
Foeniculum av latin fenum = hö.
Graecum är rent latin = grekisk.
• Namnet bockhornsklöver, i svenskan sedan 1874, kommer av tyska Bockhornsklee = bockhorn, syftande på baljornas form. Annars är olika varianter av "grekiskt hö" och "grekisk klöver" vanligare i de europeiska språken.
Ursprung
Östra Medelhavsområdet, Främre Orienten (Libanon, Syrien) och Asien (Indien, Kina). Odlad i Europa, Nordafrika och Asien i årtusenden.
Asien
De tidigaste skriftliga beläggen för bockhornsklöver är från den förhistoriska kulturen i nuvarande Irak 4000 f. Kr. Därifrån spreds odlingen österut till Kina och Indien och västerut till arabiska halvön, Nordafrika och Europa.
Egypten
Egyptierna åt bladen som grönsak och använde fröna i rökelser och till balsamering. De hittades i Tutankhamons grav (1300-talet f. Kr.) och ingår i många recept i Eberspapyrusen (1550 f. Kr). Någon hieroglyf för bockhornsklöver har inte kunnat identifieras men år 78 berättar Dioskorides i Materia Medica att egyptierna kallade örten itasin.
Grekland och Rom
Växtrester från 3000 f. Kr. har hittats i Medelhavsområdet. Antikens greker och romare kände till växten väl. I hippokratiska texter från 400-talet f. Kr. omnämns den som medicinalväxt (400-talet f. Kr). Århundradet därpå kallar Theofrastos den en indisk växt. Plinius i Rom berättar runt år 70 att plantan ger större skörd "ju sämre den blir behandlad". I Rom användes den, precis som man gör idag, framför allt som tillsats i hö; särskilt kor gillar smaken.
Nordeuropa
812 införde Karl den store odling norr om Alperna genom sitt dekret Capitulare om odling på kungsgårdarna i nuvarande Tyskland-Frankrike. Till Skandinavien kom örten på 1400-talet och blev en viktig foderväxt medan fröna varit krydda och även hudvårdsmedel.
Bockhornsklöver som mat och medicin
Örten har använts som foderväxt ("grekiskt hö") och fröna som krydda och läkemedel i tusentals år i Europa, Nordafrika och Asien. De malda fröna är en viktig del av sötman i indiska currypulver.
På 1000-1100-talen när arabiska läkares texter om fröna spreds i Europa användes de redan i tysk folklig läkekonst, bland annat vid feber, hosta, bröst- och leverlidanden, vilket Hildegard av Bingen berättade om. Idag används rostade och malda frön i matlagning särskilt i Nordafrika, Mellanöstern och Asien, t. ex. i etiopisk berbere och indisk curry. I Indien äter man också de färska bladen i grytor.
Element och kvaliteter
Astrologiskt styrd av Merkurius och därmed Tvillingarna (elementet luft, rörlig kvalitet) respektive Jungfrun (elementet jord, rörlig kvalitet) (Culpeper).
Enligt elementläran varm i andra graden och torr i första (Culpeper).
Ayurveda klassificerar bockhornsklöver som värmande; den ökar pitta och minskar vata och kapha.

Litteratur: Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Culpeper (1976), Ebbell (1937), Gentz och Lindgren (1946), Hansson och Hansson (2002), Impecta (2004), Juneby (1999), Kilian (2007), Lindeberg (1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Lucas (1978), Manniche (2006), Nationalencyklopedin (1995), Neuendorf (1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Pharmacopea suecica I (1775), Plinius (1968), Podlech (1989), Stodola och Volák (2000), Swahn (1996), Theofrastos (1916).
Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30).

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/vaxter/bockhornsklover.html
Datum: 2018 04 26 - Uppdaterad: 2010 07 1
Cookieinfo
Made with a Mac