 |
Basilika |
|
|
|
||
| Synonymer | Söt basilika, basilikört, basilikaört, basilikum, basilikumört, kungsört, vildmejram, storbladig basilika, vanlig basilika | |
| Botaniska namn | Ocimum basilicum = Ocymum basilicum L. | |
| Engelska namn | Basil, sweet basil, true sweet basil, common basil, basilie, basilicon, joy of the mountain, balsam, European basil, French basil | |
| Andra namn | Romanska språk Ocimum (latin), basilic, basilic commun, herbe royale, basilic var. feuilles de laitue, basilic var. européen (franska), basilico (italienska), albahaca, albacar, alfábega (spanska), manjericâo (portugisiska) Nordiska språk Basilikum (danska), basilikum (norska), basilika (isländska), basilika (finska) Asiatiska språk Jiu ceng ta, lou le, xun sun, yu xiang cai (mandarin = kinesiska), bajiru, meboki (japanska), bai horapha, horapa (thai), barbar (hindi), feslegen, rehan (turkiska), habaq, rihaan (arabiska), ryhân (egyptisk arabiska), reihan (farsi = persiska), bazilikum, reihan (hebreiska) Andra språk Basilikum, Basilienkraut, Königsbisam, Köningskraut, Nelkenbasilien, Hirnkraut (tyska), bosilek (bulgariska), bazilik, dushistye vasilki, dushki (ryska), basilicum, baziel, bazielkruid, koningskruid (holländska), bazilio (esperanto), vasilikos (nygrekiska) |
|
|
|
||
|
Artvarianter
Basilika (Ocimum basilicum) |
Otaliga arter, underarter,
varieteter, sorter och typer finns av basilika för
användning som parfym, läkemedel och matkrydda.
Ettåriga sorter smakar och luktar generellt mer
än fleråriga. |
|
| Besläktade |
Släktet Ocimum omfattar
runt 150 olika arter av örter och buskar. |
|
|
|
||
|
Beskrivning
|
• Ört: Ettårig, 20-60 cm hög, i varmare
länder högre och flerårig. Kraftig, upprätt stjälk som är
fyrkantig och förgrenad. • Blad: Längs grenarna sitter blad på skaft motsatta varandra i par, 3-6 cm långa, kala eller mjukt ludna, spetsigt äggformade, med tydliga små prickar = oljeceller. Vid lätt beröring avger de en frisk och god lukt, som blir frän om man gnuggar hårt. Bladens form varierar mycket (äggrunda, smala, tandade, otandade, fransade, krusiga, buckliga) och också färgen (ljusgröna, rödlätta, purpurfärgade). • Blomma (juni-september): I de övre bladvecken kommer vita, gulaktiga, rödfläckiga eller mörklila blommor, så små och obetydliga att det kan vara svårt att upptäcka dem, samlade två, tre eller sex i täta kransar. • Frukt: Frukten består av fyra nötter. |
|
|
Odling och bruk
Basilika (Ocimum basilicum) |
Skörd |
|
| Växtdroger och beredningar | •
Ört (Herba basilici, Herba ocimi, Basilici herba):
Svenska farmakopén upplaga 1-4 (1775-1790). • Frö (Basilici semina): Svenska medicinaltaxor på 1600-talet. • Basilikainfusion (vattenutdrag) • Basilikaessens (eterisk olja) |
|
|
|
||
|
Historia
|
Namnet • Ocimum efter grekiska okimon och latin ocimum = en aromatisk ört, troligen basilika. Detta tros komma från grekiska okeos = snabb, syftande på hur fröna kastas ur frökapseln, eller ozo = lukt. • Basilicum är latin = kunglig, mäktig; efter grekiska basilikon med samma betydelse och antagligen med arabiskt ursprung. Kungliga läkemedel, grekiska pharmakon basilikon, var en benämning på växter med särskilt stark läkekraft. Ordet har senare ofta förväxlats med basiliscus, ett ormlikt mytologiskt monster. Härav namnet basilika, i svenskan sedan 1538. Ursprung Antagligen tropiska Afrika. Andra gissar på Indien, som annars är känt för den skarpare tulsibasilikan (Ocimum sanctum). Vilken av dem som odlades i det forntida Indien är väl inte riktigt klart. Grekland och Rom Örten var en nyttoväxt i Egypten och odlades mycket i Grekland och Rom. Den kom österifrån och var mycket använd i nuvarande Turkiet och på arabiska halvön. På 300-talet f. Kr. beskrivs den av Theofrastos och första århundradet finns den med Columellas trädgårdsbok "Res rustica" ("Om lantbruket"). Skorpioner i huvudet Det ansågs allmänt att basilika ger mask och till och med skorpioner i huvudet. Idén att det föds fram en skorpion om man lägger basilika under en sten har överlevt från antikens Sydeuropa till förra århundradets Sverige - här betydde skorpion nog närmast spindel. Örten har använts som motgift mot alla slags bett - basilikablad lades på såret - från skorpionbett och ormbett till bett av galna hundar, d.v.s. rabies. I Norden har man också vetat att om en barnaföderska höll en basilikakvist och en svalfjäder i handen under förlossningen så skulle födseln bli lätt. Och eftersom örten kallats kunglig (se ovan) anser moderna magiutövare att basilika kan vara till hjälp om man vill uppnå framgång och välstånd. Plinius basilika Det var inte Plinius som hittade på skrönorna om basilika; han återberättade bara vad grekiska och romerska författare tidigare berättat och grälat om. Så här lyder stycket av honom som det så ofta refereras till i texter om basilika: |
|
|
||
|
Diskussionen om basilika har varit häftig, berättar
Plinius, örtens försvarare har hävdat att
getterna visst äter den... Ingen kom på tanken att helt enkelt mata en get och se vad som hände, allra
minst Plinius som var en inbiten bokmal. Culpeper på
1600-talet refererar lite trött till de antika stridigheterna, påpekar att de arabiska
läkarna runt år 1000 minsann var för
basilika... samt återberättar från
sin egen tid att en fransk läkares bekant luktat
på basilika, varefter det strax föddes en skorpion
i huvudet på honom. Europa 812 listades basilika i Capitulare, Karl den stores förordning om vad som skulle odlas på de kungliga godsen i nuvarande Tyskland-Frankrike. Under 1400-talet introducerades örten i Skandinavien, på 1500-talet i England. 1589 såddes den i hertig Karls trädgårdar vid residenset i Nyköpingshus. Den omnämns sällan i nordiska örtaböcker, antagligen för att den är för frostkänslig för Nordeuropa. Basilika som mat och medicin Ett visste man lika säkert som att örten ger skorpioner i huvudet: håller man en basilikaplanta i handen tillsammans med en svalfjäder under förlossningen blir den lätt och smärtfri. Förutom magiskt medel har basilika varit den kanske förnämsta gröna bladkryddan kring Medelhavet och i västra Asien (däremot används den nästan inte alls i Indien, som den kanske kommer ifrån). I Frankrike ingår den i kryddblandningen bouquet garni med t. ex. dragon, lagerblad, peppar, persilja, rosmarin och timjan och i likören Chartreuse. I Italien finns den i allt - sallader, pasta, pizza, ost och vad som helst med tomat. Basilika i svenska grönsaksdiskar kallas ofta 'Genovese' men det som används i pastasåsen pesto är en småbladigare variant. Röran ska ha uppfunnits i Genua av sjömän som fått nog av stanken av kryddor från världens alla hörn. Det enda som fungerade som motvikt var en blandning av basilika och vitlök... I greve Draculas hemtrakter i Rumänien hjälper den mot värre saker än så, nämligen strigoi, odöda. Kristen tradition Basilika är idag helig i den grekisk-ortodoxa kyrkan där den kan ingå i vigvattnet, t. ex. i Rumänien där basilika fortfarande hjälper till att släppa odödas själar fria. Enligt myten ska basilika ha grönskat upp på Jesu grav efter uppståndelsen. I kristen tradition har örten annars stått för vrede - association till stingande skorpion. Element och kvaliteter Astrologiskt styrd av Mars och Skorpionen (elementet vatten, fast kvalitet) (Culpeper). Kinesiskt element: Vatten. |
||
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex Botanica (2003), Corneliuson (2000), Creasy
(2000), Culpeper (1976), Gentz och Lindgren (1946), Green (1976), Hansson och Hansson (2002),
Impecta (2004), Jönsson (1910), Lindeberg (1982),
Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Ljungqvist (2007), Lundberg (1960),
Manniche (2006), Meyer (1952), Månsson (1987), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Neuendorf
(1991), Neuendorf (2009), Nielsen (1991), Nilsson (2008), Pharmacopea suecica I (1775),
Podlech (1989), Seymour (1980), Stevenson (1979), Stodola och Volák
(2000), Swahn (1996). • Citat:...tillägger att den orsakar: Plinius (1980). • Artiklar: Susanna Rosén: Galen i basilika (Allt om trädgård 2001:2). • Nätpublikationer: Gernot Katzer's spice pages (2005 03 30) . |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
