Shenet

Växter Råvaror   Sök Forum Kontakt Hem
INCI-namn


  All kosmetika som säljs för för konsumentbruk inom EU ska innehållsdeklareras. Inga undantag.
INCI-namn Kryptiska innehållsförteckningar kan inte alltid skyllas på tillverkarna, för även när de vill kan de inte alltid. Godkända benämningar på ingredienserna listas i en förteckning så full av sammanblandningar och bristande systematik att man häpnar. Inte nog med att termerna inte alltid stämmer med givna direktiv, de är också inkonsekventa inbördes. Det syns tydligt att arbetet är delat mellan flera arbetsplatser och parter med liten eller ingen kontakt med varandra.
Listan (INCI = International Nomenclature of Cosmetic Ingredients) påbörjades av EU-myndigheter 1993 i samarbete med branschorganisationerna CTFA i USA och Colipca i Europa. Termerna är engelska, inte stavat brittiskt - sulphur - utan amerikanskt -sulfur - eftersom högkvarteret ligger i Washington (sic). Det har diskuterats i åratal om att ge upp saken och istället helt eller delvis överta det amerikanska CAS-nummersystemet eller den europeiska farmakopéns namnsystem. 2008 års reviderade lista (CosIng) blev ytterligare ett lappverk.
Allt i INCI-listan är inte tillåtet i kosmetika - den upptar även tusentals ämnen som är uttryckligen förbjudna.
Växtingredienser Växtens latinska namn
Ingredienser med växtursprung börjar med växtens botaniska namn. Länge nöjde man sig med detta. Arnica montana på en etikett kunde betyda vad som helst av hästfibbla - infusion, dekokt, macerat, tinktur, oljeutdrag, desitillerad eterisk olja, extraherad absolut, aromatiskt vatten, extrakt - och komma från vilken del som helst - rot, ved, bark, skal, blomma, frukt, frö, blad, hel ört - anybody's guess. I 2008 års version är namnen mer upplysande, t. ex. Arnica montana flower oil, d.v.s. man får förutom växten veta växtdelen och ibland också något om hur den utvunnits.
Det brister dock en del i växtsystematiken; samma växt kan uppträda under flera namn. Från apelsin finns t. ex. ingredienser från både Citrus sinensis och synonymen Citrus aurantium dulcis, från bergamott från både Citrus bergamia och Citrus aurantia bergamia.
Växtdel
Numera får man alltså veta också vilken del av växten som använts, t. ex. Thymus vulgaris herb, Thymus vulgaris flower, Thymus vulgaris leaf, Thymus vulgaris flower/leaf/stem.
Beredningsform
Efter växtnamn och växtdel följer en kort specificering av beredningsformen, t. ex. peel oil expressed. Det är en klar förbättring jämfört med tidigare. Listan omfattar t. ex. två tincture, 202 water, 1.031 oil och 3.248 extract. I beskrivningarna får man veta att de två tinkturerna är spritutdrag (alcoholic solution respektive extracted with ethanol), att water är an aqueous solution av the steam distillate eller the steam distilled, d.v.s. aromatiska vatten, att oil kan betyda eterisk olja (244 essential, 213 volatile) eller vegetabilisk olja (95 fixed, 157 expressed) och om extrakt ingenting (an extract of...). Extract innefattar alltså alla slags utdrag utom destillat (aromatiiskt vatten och eterisk olja) d.v.s. allt som extraherats med lösningsmedel. Denna slaskdefinition får väl ses som en rimlig service åt tillverkarna att använda där inget annat passar, med bonusen att slippa skylta med lösningsmedel som konsumenten kan finna oaptitliga.
Kort beskrivning
INCI-listan ger vanligen också en kort specificerande beskrivning av ingrediensen. Inte heller här har termerna standardiserats. Ibland kan beskrivningen t.o.m. motsäga namnet. Växtdelen peel i INCI-namnet kan i beskrivningen slumpmässigt bli peel (skal) eller pericarpus (ytterskal). I just det fallet har det betydelse - det är stor skillnad på skal och ytterskal.
Att INCI-namnets oil kan bli beskrivet som både essential oil och volatile oil har ingen betydelse i sak eftersom eterisk och flyktig olja är samma sak. Men etikettens oil kan också betyda vegetabilisk olja, ibland beskriven som fixed oil, ibland som expressed oil. Där går det inte ens att avgöra om skillnaden har betydelse. Fixed oil är ett annat namn på vanlig olja (fixed, icke flyktig, i motsats till volatile, flyktig) och sådan kan vara extraherad eller pressad (expressed) eller både och. Ska man alltså anta att fixed oil här används i motsats till expressed oil, d.v.s. att oljan är extraherad?
Man kan inte anta något alls eftersom INCI inte redovisar principerna för namngivningen. Så många felaktigheter orsakade både av slarv och bristande systematik gör heller inget gott för trovärdigheten. Tvärtom drar de ett löjets skimmer över en nomenklaturlista som är till just för att etablera en gemensam terminologi.
• Shenet redovisar INCI-namn där de finns och där det går att uttyda vilket ämne som avses.
CAS-nummer INCI-listan uppger för de flesta ingredienser också ett CAS-nummer, ett system för att ge slumpmässiga nummer åt kemiska ämnen. Eftersom CAS omfattar långt ifrån alla möjliga beredningsformer av alla växter måste många beredningar klumpas ihop under samma nummer, vanligen under växten: allt från samma växt får samma CAS-nummer. Förutsättningen, korrekta växtnamn, föreligger som sagt inte här. Därför inträffar sådant som att ett CAS-nummer täcker sex olika beredningar av tre olika växtdelar av apelsin (Citrus aurantium dulcis) medan ett sjunde nummer givits åt en sjunde beredning därför att apelsin i det fallet råkade namnges med synonymen Citrus sinensis.
• Shenet redovisar CAS-nummer så som de uppges i INCI-listan.
Mängd

Enligt bestämmelserna om innehållsdeklaration ska ingredienser listas i fallande ordning (mest först) ner till 1 %; ingredienser i mindre mängd behöver inte listas. Därefter kommer färgämnen.
Mängd behöver aldrig uppges. Den kan ibland uttydas ungefärligt eftersom halterna av vissa ämnen är begränsade. Ammoniak får t. ex. aldrig ingå med mer än 6 % i kosmetika. Allt som står före Ammonia i innehållsförteckningen är alltså mer än 6 % och allt som står efter mindre.

Doftämnen

Kemikalier och eteriska oljor som enligt tillverkaren har som enda funktion att parfymera behöver inte deklareras alls utan får samlas ihop som Perfuma. Sedan 2005 måste dock ett tjugotal extra allergiframkallande doftämnen deklareras med namn om de överstiger en viss mängd. Mycket vanliga är t. ex. Citral, Citronellol, Eugenol, Farnesol, Geraniol, Limonen och Linalol. Allt som står efter dem i innehållsförteckningen är alltså under 0,001 % = 1 mg per 100 gram = 10 miljondelar (i krämer och annat som lämnas kvar på huden) eller under 0,01 % = 10 mg per 100 gram = 100 miljondelar (i tvål och annat som tvättas bort).

CI-nummer Färgämnen ska deklareras med CI-nummer (Colour Index), t. ex. CI 62330.
• Shenet redovisar CI-nummer för färgämnen med egna informationssidor på Shenet. På ingångssidan till färgämnen finns också en översikt med många men långt ifrån alla färgämnen som används i kosmetika.
Se även Namngivning genom tiderna
E-nummer för tillsatser i livsmedel
Innehållsdeklaration
Sök INCI- och andra namn på Shenet

Litteratur: Se t ex Lodén (2002), Lodén (2008).
Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2008 06 15).


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/namninci.html
Datum: 2018 10 19 - Uppdaterad: 2009 10 5
Cookieinfo
Made with a Mac