Shenet

Växter Råvaror   Sök Forum Kontakt Hem
Historia

Namngivning


Tänk att di kan hitta alla planeterna och stjärnorna, sa gumman,
men det konstigaste är väl hur di kan veta vad alla heter!

Vardagsnamn

Vi säger C-vitamin hellre än askorbinsyra, försäljare försåpad kokosolja hellre än natriumlaurylsulfat. När det gäller gamla växtnamn är variationerna oändliga; en växt kan ha femtio olika namn i olika delar av Sverige, och fyrtionio av dem får botaniker att rysa.
• Shenet redovisar de vanligaste växt- och råvarunamnen och sådana som kan ge upphov till förväxling.

Engelska namn Idag kan växter och ämnen omtalas med sina engelska namn utan att talaren har en aning om det svenska. Även personer som hanterat örter och eteriska oljor yrkesmässigt i åratal kan förbluffas när de erfar att immortelleoljan kommer från eternell, pennyroyaloljan från loppmynta eller pimentooljan från kryddpeppar - för att inte tala om förvåningen när man upptäcker att ogräset utanför knuten är den berömda malörten.
• Shenet ger de vanligaste engelska namnen på råvaror, beredningar och växter och ofta också på andra språk.

Växter och deras många namn

Rätt och fel namn Slånlav (Evernia prunastri) är ingen mossa men har i Europa gått under namnet ekmossa sedan åtminstone fem århundraden - eng. oakmoss, fr. mousse de chêne, ty. Eichenmoss. Såpnejlika har på sina håll kallats såpört, Douglasgran är ingen gran utan en pseudotsuga, Japanvax inget vax utan ett fett, valravssalva ingen salva utan en emulsion och det finns ett tjog aldehyder som inte alls är aldehyder, och, ja, parfymörer känner till det men kallar dem så ändå. Språken flödar över av sådana lexikaliska "fel". Utan kännedom om dem blir det mesta skrivet före i förrgår obegripligt.
• Shenet redovisar namn som använts, rätt eller fel. Ibland varnas med rubriken Förväxlingsrisk, men ögonen får man hålla öppna själv. Rätt botaniskt namn enligt dagens rön, ett eller flera, är spärrade.
Botaniska namn Botaniska och zoologiska namn förändras alltså ständigt - släkten slås samman och delas upp, arter återupptäcks, flyttas till andra familjer eller befinns vara underarter. Trots internationella nomenklaturregler råder skiftande namnbruk och stavning och det kan finnas två eller flera parallella namn, godkända enligt olika standarder. För närvarande är Flora Europaea norm.
• Shenet redovisar släkt- och artnamn med dagens mest "gällande" kursiverat/kursiverade. I tillämpliga fall ges också bestämningar som underart, varietet och kemotyp.
Betoning
Tvåstaviga ord på första stavelsen (dul-ce).
Flerstaviga ord oftast på näst sista (sa-ti-vus).
Knepiga konsonanter
c
s före e, i, y (recens)
annars k (medica)
cc
x före e, i, y (occidentis)
annars k (bacca)
ch
tj före e, i, y (chinensis)
annars k (charta)
sc
sj före e, i, y (scilla)
annars sk (scandia)
g
j före e, i, y i början (genuina)
annars g (gamma)

 

Familj
Familjenamn brukar inte ingå i växtnamnet. De kom i bruk efter 1700-talets mitt och användes t. ex. inte av Linné. Växter i samma familj behöver inte vara släkt; namnet beskriver blomställningens form. I Sverige finns ca 135 växtfamiljer respresenterade. Exempel: Umbelliferae = flockblomstriga.
Släkte
Vid botanisk namngivning gäller tvåordsprincipen (Släkte art), ingalunda uppfunnen av Linné men konsekvent genomförd först av honom. Släktnamn skrivs med versal i singular och bestämt genus. Några enhetliga svenska släktnamn finns inte ännu. Exempel: Foeniculum för släktet fänkål.
Art
En art är en "väl avgränsad grupp inom viken fortplantning kan ske" - det finns omkring 300.00. Artepitetet är ett beskrivande adjektiv eller substantiv och skrivs alltid med gemen bokstav, även när det är bildat efter ett personnamn. Exempel: vulgare = vanlig, som i Foeniculum vulgare = vanlig fänkål. När flera arter (species) beskrivs samtidigt brukar det anges spp. - Rosa spp.
Underart
Arter med stor variation delas in i underarter (subspecies) förkortat ssp. eller subsp. Motsvarigheten bland djur är raser. Ofta är underarterna geografiskt åtskilda - smalbladig här, bredbladig där - men gränsdragningarna är svåra. Botaniker ägnar mycket tid åt att diskutera huruvida växter är egna unika arter eller bara underarter eller varieteter av en gemensam. Benämningarna i olika floror kan alltså variera, utan att någon behöver vara "fel". Exempel: Juniperus communis ssp. communis = Vanlig en.
Varietet
Små utseendeskillnader inom arten med lokal utbredning räknas som varieteter (varietas) förkortat v. eller var. Inte heller här finns något absolut rätt eller fel; det som en betraktar som en underart kan någon annan se som en varietet. Exempel: Ocimum basilicum var. crispum = Basilika, krusbladig varietet. Ibland är skillnaderna större: Foeniculum vulgare var. dulce = Vanlig fänkål, söt varietet.
Form
Formnamn föregås av f. (forma). Olikheterna gentemot resten av arten är mer sporadiska och gäller vanligen bara en egenskap som bladform eller blomfärg. Exempel: Fransbjörk, en flikbladig form av vårtbjörk: Betula pendula f. crispa.
Kemotyp
Betecknas med ct. (chemotype) efter det fullstäntiga artnamnet. Vanligast bland medicinalväxterna, där det kemiska innehållet är viktigt. Kemotyperna är av samma art, men deras kemiska innehåll olika beroende på växtplats m. m. Exempel: Thymus vulgaris ct. carvacrol = trädgårdstimjan av karvakroltyp.
Hybrid
Hybrider (hybrida) är korsningar mellan arter inom ett släkte. Blandformer med större utbredning behandlas vanligen som egna arter och betecknas med ett x före artnamnet (Foeniculum x vulgare) eller mellan två epitet. En hybrid som fått systematisk benämning istället för sortnamn ges en förkortning efter artnamnet, t. ex. nm. (notomorf).
Sort
Sortnamn är vanliga bland framodlade trädgårdsväxter. Förr var de latinska, idag ofta engelska. Sortnamnet föregås av cv. (cultivar varietas), som i Foeniculum vulgare var. dulce cv. Sweetie. Det kan också sättas inom enkel apostrof: Foeniculum vulgare var. dulce 'Sweetie'.
Auktor
Auktor är den författare som först publicerade växtnamnet på ett giltigt sätt. Det anges sist med vedertagna auktorsbeteckningar, t ex L. för Linné. Uppgiften underlättar identifieringen när en växt har givits flera namn eller samma namn har givits till flera växter.
INCI-namn INCI-namn på ingredienser i kosmetika kan ibland bestå av botaniska växtnamn. Vilken växtdel eller typ av beredning som avses framgår alltså inte. Mer om denna problematik under INCI-namn och CI-nummer.

Kemikalier, isolerade ämnen och läkemedel

Kemiska namn Som de botaniska namnen förändras de kemiska och många gamla lever kvar parallellt med nya. Dagens namn ges efter ämnets sammansättning, men innan denna var känd tog man fasta på egenskaperna. Också här finns varierande standarder för hur nya ämnen ska namnges och gamla döpas om. Arbetet började vid en internationell kemistkonferens i Genève 1892 och kommer naturligtvis aldrig att bli färdigt. Dominerande kemisk nomenklatur är den enligt IUS (International Union of Chemistry) som utarbetades på 1930-40-talen.
I Europa får idag t. ex. alla alkoholer namn på -ol. Det söta ämne som Scheele hittade 1783 ("Scheeles sött") fick så småningom namnet glycerin. Korrekt benämning enligt dagens regler är alltså glycerol. Det kan också heta glycerylalkohol och propantriol, beroende på vilken kemisk faktor man tar fasta på - det är ju lika rätt att säga att solen är rund som att den är gul.
Siffror och namndelar kan flyttas runt till synes hur som helst i kemiska benämningar. Den syntetiska mysken mysk ambrette kan heta 4-tert-butyl-3-metoxi-2,6-dinitrotoluen lika väl som 2,6-dinitro-3-metoxi-4-tert-butyltoluen - delarna är desamma men omkastade. Däremot är de enskilda tecknen inte att leka med. Det är avsevärd skillnad på cetylalkohol och metylalkohol (träsprit)!
Berzelius i början av 1800-talet var den förste som använde kemiska formler, alltså bokstavsbeteckningar för grundämnen.
• Shenet redovisar råvarors kemiska namn i den mån de är till hjälp för icke fackmannen för att identifiera ämnet.
Trivialnamn Trivialnamn är kemisternas beteckning på förenklade namn på kemikalier, ofta beskrivande någon egenskap hos ämnet, som kaustisk soda.
Farmakopénamn Regelrätta farmakopéer har funnits i Europa sedan 1500-talet och använder alltid latinska benämningar på råvaror och deras beredningar. Nya medicinska och kemiska rön, samarbete över gränserna och anslutningar till internationella farmakopéer har gjort att termerna varit i ständig förändring. (Se Litteratur: Farmakopéer om den svenska och andra farmakopéer.)
Salt började t. ex. i Sverige 1775 som Sal commune. 1901 hette det Chloretum natricum, vilket var ett ganska eget nordiskt sätt att ge namn åt kemikalier. 1925 anslöt man till anglosaxisk tradition och salt fick namnet Natrii chloridum.
• För växtdroger gällde i de svenska och nordiska farmakopéerna att man först angav växtdelens namn (Flos, Oleum), följt av släkt eller art i genitiv (rosae, ricini).
• Den europeiska farmakopén som Sverige anslöt till 1978 vänder på ordföljden och sätter växtdelen sist: Rosae flos (rosens blomma) och Ricini oleum (ricinbuskens olja).
De faramaceutiska benämningarna har skapats för att fungera som strikta definitioner. Adeps lanae betyder fett från fårull, men därmed är inte allt fett från fårull Adeps lanae. Adeps lanae är ullfett som uppfyller speciella och exakta krav på tillverkning och innehåll; det har vad som kallas farmaceutisk kvalitet. Ullfett sålt som Adeps lanae utan att uppfylla kraven är alltså falskt varudeklarerat.
• Shenet redovisar i första hand de benämningar som gällt i Sverige, vilket betyder de svenska farmakopéerna utgivna 1775-1964 och därefter den nordiska som gällde i Sverige 1964-1978 och den europeiska som gäller sedan 1978. I undantagsfall och då utan särskild anmärkning uppges andra vanliga farmakopénamn som gällt utanför Sverige.
FASS FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige) är ingen farmakopé utan läkemedelsindustrins förteckning över färdigförpackade läkemedel i Sverige. Namnen är alltså varunamn (ex. Magnecyl). FASS innehåller också ett substansregister med hänvisningar till de läkemedel som innehåller ämnet (ex. acetylsalicylsyra).
Varunamn Varunamn (handelsnamn, produktnamn) kan bli inarbetade vardagsnamn (generiska namn) - vaselin är ett exempel; det började som varunamnet Vaselin. Det vanligare är annars att varunamn syftar på blandningar. Kosmetikatillverkare köper t. ex. in färdiga blandningar av parabener under tjogtals olika varunamn. I innehållsförteckningen duger det dock inte att deklarera dem som Microcare, Phenonip eller Nipaguard utan varje enskild paraben - och annat som kan finnas i blandningen - måste tas med. I reklamen däremot ... nu med Acti-Calm!
Standardnamn Preparat ges ofta förenklade internationella standardnamn, som i motsats till varunamn börjar med gemen bokstav.
CAS-nummer Chemical Abstract Service (CAS) är ett amerikanskt system för identifiering av kemikalier, idag upptagande 28 milj ämnen. Numren ges slumpmässigt av American Chemical Society som arbetat med databasen sedan 1965.
• Shenet redovisar CAS-nummer så som de uppges i INCI-listan.
INCI-namn INCI-namn på innehållet i kosmetika avser ofta rena kemikalier. Se om INCI-namn och CI-nummer.
E-nummer E-nummer gäller inte ämnen i kosmetika utan är europeisk namnstandard för tillsatser i livsmedel. Regelrätta födoämnen innefattas alltså inte. Numreringen har en viss logik, så att t. ex. färgämnen hör till E 100-serien, konserveringsmedel till E 200-serien, medan "Övriga tillsatser" svällt från ursprungliga E 400- till tal över 1500. Tillsatser med E-nummer behöver inte vara tillåtna i alla europeiska länder. I Sverige är Livsmedelsverket ansvarig myndighet.
• Shenet redovisar alla råvarors E-nummer där sådant finns.
• Fullständig E-nummerlista.
Se även Fällor i källor - om felöversättningar och annat
Växtdelar - latinsk ordlista över bacca, cortex, flores och de andra
Sök namn - svenska, nordiska, engelska, franska, tyska, latin, botaniska, kemiska, farmakopénamn, INCI-namn, CAS-nummer, E-nummer

Litteratur: Se tex Bolin och Gustaver (1960), FASS, Hylander et al (1977), Linné (1986), Mossberg och Stenberg (1992), Nordiska farmakopén (1961).
Nätpublikationer: INCI-databasen m. fl. samlade under rubriken Kemikalieguider.


© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/namn.html
Datum: 2018 06 20 - Uppdaterad: 2010 06 13
Cookieinfo
Made with a Mac