Shenet

Växter Råvaror   Sök Forum Kontakt Hem
Litteratur

Farmakopéer och farmakopékommentarer


Se även länkar till
Äldre örtaböcker - nytryck, urval, bearbetningar av äldre verk
Medicin- och läkemedelshistoria
Forntida och antik historia - Babylonien, Egypten, Grekland, Rom

FASS - Farmaceutiska specialiteter i Sverige
(Stockholm: LINFO, årligen. ISSN 0430-1080)
FASS är ingen farmakopé utan läkemedelsindustrins förteckning över farmaceutiska specialiteter, färdiga läkemedel i tillverkarens förpackningar, som är det som apoteken numera mest expedierar. Läkemedelsbeskrivningar, tillsatsämnen, substansregister, ATC-register, biverkningsregister, företagsregister. "Patient-FASS" är en i dubbel bemärkelse lättare version.
Nordiska farmakopén (Pharmacopoea Nordica: editio Svecica); I-V
(Stockholm: Apotekarsocietetens förlag, 1961-1965)
I: Allmänna regler och metoder, reagenser, tabeller
II:
Ämnen, droger, beredningar (monografier över enkelpreparat)
III:
Läkemedelspreparat och galeniska preparat (monografier över beredningar)
IV:
Biologiska metoder
V:
Addendum: Ändringar och tillägg
Nordiska farmakopén (Ph. Nord.) började gälla i Sverige 1 april 1965 (en riktig rysare - t. ex. "ha kraven på glasets vattenresistens helt omarbetats"). Förändringarna var stora jämfört med den tidigare svenska farmakopén både på grund av utvecklingen på läkemedelsområdet och anpassningen till nordisk standard. Hälften av beredningarna var utbytta, en tredjedel av enkelpreparaten. Farmakopén upptog också farmaceutiska specialiteter, de som idag samlas i FASS, däremot inte ens hälften av apotekens sortiment och fungerade alltså inte längre som en katalog över apotekens lagerhållning. Redan efter en upplaga ledde samarbete inom Europarådet till en europeisk farmakopé som började gälla i Sverige 1978: Ph. Eur. I 1978, följd av Ph. Eur. II 1980, Ph. Eur. III 1997 och Ph. Eur. IV 2002.
Reynolds, E F (ed.)
Martindale: the extra pharmacopoeia: thirty-first edition
(London: Royal Pharmaceutical Society, 1996. ISBN 0-85369-342-0, ISSN 0263-5364. Upplaga 31)
Martindales extra farmakopé utkom första gången 1883 och såg inte mycket ut för världen. 31:a upplagan var i bautaformat (2.700 sidor); enbart registret med 130.000 ingångar fyllde 300 sidor. Här redovisas växtdroger, utvunna ämnen och beredda preparat från världens stora farmakopéer, enligt något oklara urvalsprinciper. Ämnesvis uppställning (Analgesics till Xanthines). Till varje monografi ges litteraturreferenser; i denna upplaga täcks 1980-talets forskning in. Betoning på Storbritannien, Europa och USA, men man har också tittat på de japanska och kinesiska farmakopéerna.

Svenska farmakopén
! Pharmacopoea svecica; ed. I-VII
(Holmiae = Stockholm: 1775-1869)
Svenska farmakopén var förteckningen över officinella råvaror som skulle finnas på landets apotek. "Officinell" betydde att de med kvalitetskrav var antagna som läkemedel sedan de med dagens språkbruk "genomgått för läkemedel föreskriven kontroll". I standarden angavs t. ex. om apoteken måste bereda ämnena själva och i så fall hur eller om de fick köpas in färdiga och vilka krav man då skulle ställa på utseende, renhet, innehåll, ursprung m.m. De sju första upplagorna med revideringar och omtryck, alla på latin:
Ph. Su. I 1775
Ph. Su. II 1779
Ph. Su. III 1784
Ph. Su. IV 1790
Ph. Su. V 1817, Ph. Su V:2 1826
Ph. Su. VI 1845, Ph. Su. VI:2 1846
Ph. Su. VII 1869, Ph. Su. VII:2 1871, Ph. Su. VII:3 1879, Ph. Su. VII:4 1888

s

Första farmakopén i Sverige: Stockholmsfarmakopén (Pharmacopoeia Holmiensis) 1686 - ej att förväxla med Linnés Pharmacopaea Holmensis från ca 1740.
Bilden från Linné online - följ länkar till nyttoväxter.
! Svenska farmakopén (Pharmacopoea svecica); ed. VIII-XI
(Stockholm: 1901-1946)
Åttonde upplagan av svenska farmakopén var den första på svenska språket och följdes av ytterlgare tre. Den sista blev ett lappverk av tillägg och lösblad. Efter 1961 års ändringar inväntade man den nordiska farmakopén som skulle börja gälla 1965. De fyra upplagorna, alla på svenska:
Ph. Su. VIII 1901
Ph. Su. IX 1908
Ph. Su. X 1925
Ph. Su. XI 1946, 18 tillägg 1949-1955, lösblad 1955-1959, två tillägg 1961
Därefter gällde i Sverige
• Pharmacopoea Nordica - Editio Svecica 1964
• European Pharmacopeia I 1969-1975
• European Pharmacopeia II 1980-1996
• European Pharmacopeia III 1996-

Kommentarer till svenska farmakopén
Berlin, N J
! Den svenska farmakopén öfversatt och kommenterad: en handbok i farmakologien för läkare och apotekare: Första delen: Materia pharmaceutica
(Lund: Gleerup, 1849)
Utgår från svenska farmakopéns sjätte upplaga 1845-46. Berlin är 1800-talets Ljungdahl, eller om Ljungdahl är 1900-talets Berlin. Första delen behandlar råvaror och enkelpreparat.
Berlin, N J
! Den svenska farmakopén öfversatt och kommenterad: en handbok i farmakologien för läkare och apotekare: Andra delen: Pharmaca paeparanda
(Lund: Gleerup, 1851)
Andra delen behandlar preparat, med medicinska, kemiska, praktiska och historiska uppgifter.
Enell, Henrik, Thedenius, Hugo och Luhr, Robert
! Pharmaca Composita : på uppdrag af Apotekarsocieteten
(Stockholm: Gernandts, 1896. Upplaga 2)
När första upplagan utkom 1891 var den senaste svenska farmakopén över 20 år gammal och ihoplappad av tre nytryck. Andra upplagan omarbetades helt och blev ett hjälpmedel i väntan på en ny farmakopé. Huvudinnehållet är "kompositioner å sammansatta, icke officinella läkemedel" varav många för utvärtes bruk: liniment, salvor, kosmetiska vatten, fotpulver, såpa, luktsalt, rökelser etc. samt drygt 60 "konstgjorda mineral- och läskvatten" som var sista skriket och apotekens storsäljare på 1890-talet. Alfabetiskt register på svenska och latin.
Johansson, Gunnar
Hjälp dig själv: populär vägledning vid läkemedelsinköp
(Göteborg: Elanders boktryckeri, 1926. Upplaga 1)
Eftersom folk nu en gång för alla ägnar sig åt det som idag kallas "egenvård", vill författaren (apotekare) slå ett slag för apotekens medel, som ändå är bättre än många huskurer. Förordsförfattaren (läkare) hoppas att boken "såsom ett led i folkupplysningens tjänst måtte rädda mången från att offra sina penningar på de mer eller mindre värdelösa läkemedel som dagligen utannonseras i våra tidningar". Sägs vara den första handboken i sitt slag. Följer 1925 års upplaga av den svenska farmakopén och ger prisexempel enligt 1926 års medicinaltaxa.
Lindgren, John
! Läkemedelsnamn: ordförklaring och historik
(Lund: Gleerup, 1918)
Gentz, Lauritz och Lindgren, John
! Läkemedelsnamn: ordförklaring och historik: del II
(Lund: Redaktionen av Läkemedelsnamn, 1946)
Detta är mycket mer än vad titeln antyder: etymologi, kulturhistoria, medicinsk och botanisk bakgrund till växt- och mineraldroger som använts på svenska apotek från 1600-talet och framåt. Författarna var apotekare - Lindgren hann till K, Gentz avslutade arbetet 30 år senare. Man undrar om det går att hitta företrädare för yrket idag som är lika brinnande i anden, för hur kul är farmaceutiska specialiteter?
Ljungdahl, Malte
! Recepthandbok på grundval av de nordiska ländernas farmakopéer
(Malmö: Gleerup,1953. Upplaga 3)
Kompakt liten volym, tunnbladig och tättryckt, som fungerat som råvaru- och receptbibel på svenska apotek och sjukhus. Första upplagan kom 1927 som "Ribbings recepthandbok", andra 1933, båda byggande på 1925 års svenska farmakopé. Denna tredje utgick från den nästföljande svenska farmakopé (1946) och övriga nordiska länders (Danmark 1948, Norge 1939, Finland 1938) samt direktiv från den nya nordiska farmakopénämnden som tillsatts 1948.

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/referens/litt-farma.html
Datum: 2018 09 25 - Uppdaterad: 2010 06 6
Cookieinfo
Made with a Mac