![]() |
Ullfettskräm |
|
|
||
Förväxlingsrisk | Ullfettssalva
- utan vattentillsats Lanolinkräm - med vattenhaltigt ullfett och vattenttillsats Lanolinsalva - lanolinkräm utan vattentillsats |
|
|
||
Tradition | Ullfettskrämerna hör till typen vattenemulsioner som är den äldre, fettrika varianten, besläktad med t. ex. cold cream. | |
Framställning | Ullfett rörs ut med vatten och kommer då att binda det till en kräm. Man kan också göra en ullfettssalva och sätta vätska till denna. | |
Beskrivning | Fet ljusgul kräm som kan variera i konsistens från fast till tjockflytande. | |
Löslighet | Vatten
och vattenlösliga ämnen (glycerin,
ättika, alkohol...) löser inte fettet och löses inte men
ullfettet tar upp och emulgerar dem till en kräm. Fettlösliga ämnen (fett, oljor, vaxer, eteriska oljor, hartser...) kan smältas ihop med ullfettet. pH och inkompatibiliteter En stor fördel med lanolin och ullfett är att sura ämnen kan ingå utan att emulgeringen förstörs och krämen skär sig. |
|
Innehåll |
Krämbas Fett: Ullfett är huvudingrediens (35-60 %). Fungerar både som fett ämne för huden och som emulgeringsmedel för vätskan i krämen. Små mängder annat fett kan ingå, t. ex. sheasmör, kakaosmör, olja och även bivax. Vätska:Vatten, aromatiska vatten (rosenvatten...), vattenutdrag på växter (macerat, infusion, dekokt), fruktsafter (gurksaft...), vattenrika ämnen (aloegelé...). Utnyttja möjligheten att använda sura vätskor som vassla och citronsaft; med ullfett blir det inga problem med emulgeringen. Tillsatser Vattenlösliga ämnen (fuktgivande som glycerin, sorbitol, salt, honung, sura som askorbinsyra, borsyra, karbamid, mjölksyra, salicylsyra, bensoesyra, svagt alkaliska som borax) kan tillsättas med vätskan. En av de stora fördelarna med ullfett är sura ämnen inte påverkar krämens konsistens. Värmekänsliga ämnen (E-vitamin, eteriska oljor, tinkturer...) tillsätts när krämen svalnat lite. Konserveringsmedel Odestillerat vatten och vattenutdrag måste konserveras (bensoesyra, natriumbensoat, torrt Atamon 0,5 %, flytande Atamon 1 %). En kombination av parabener, det vanliga i köpta krämer, skyddar både vatten och fett. Fettdelen hindras från att härskna med antioxidationsmedel (E-vitamin, rosmarinextrakt). Inte nödvändigt vid sval förvaring och även i rumstemperatur klarar sig krämen i månader utan att fettet försämras. |
|
Varianter | Både krämer och salvor kan göras
av både lanolin och rent ullfett. Skillnaden består
i vattenhalten. |
|
Hållbarhet | Som alla feta emulsioner är ullfettskrämerna känsliga för värme; förvaras de fel kan vatten och fett separera. Det betyder inte att krämen blivit dålig. Häll av vätskan, värm återstoden och rör i ny vätska. Förändrad lukt är däremot ett tecken på att krämen blivit dålig. Släng. Rätt hanterad bör en ullfettskräm hålla i åtminstone ett par år. Pilla inte i den med smutsiga fingrar (tvätta händerna, ta kräm med spatel, använd pumpflaska). | |
|
||
Hudvård | Hudläkemedel Ullfettskrämer är bra som skyddande krämer när man ska arbeta med vatten eller vara ute i kyla (vid större strapatser och stark kyla bör man välja en helt vattenfri ullfettssalva).Trots att krämerna är så feta går de in mycket bra i huden eftersom ullfettet är så mjukt och lätt att arbeta in. Emulgeringsmedel Ullfettet binder stora mängder vatten, vilket gör att det dels håller kvar fukten i huden, dels emulgerar vattnet i krämen. Det är alltså lätt att tillsätta vätskor och vattenlösliga ämnen i dessa krämer. |
|
Hudtyp | Torr och sprucken hud med småskador. | |
Hudreaktion | Överkänslighet mot ullfett förekommer. Ofta är det en känslighet mot de ämnen som används för att tvätta ur fårullen. Ull tvättas numera ofta med mildare såplösningar. | |
|
||
Recept |
||
Recept I | Del I • Lanolinum anhydrum (vattenfritt lanolin = ullfett) - 65 gram • Paraffinum liquidum (flytande paraffin) - 35 gram • Ceresinum album (vit ceresin) - 5 gram Del II • Aqua Rosae (rosenvatten) - 30 gram • Biboras natricus pulveratus (pulveriserad borax) - 1 gram Del III • Aetheroleum Bergamo (eterisk bergamottolja) - 5 droppar • Aetheroleum Rosae (eterisk rosenolja) - 2 droppar • Aetheroleum Neroli (eterisk neroliolja) - 2 droppar Unguentum Lanolini. Lanolinsalva. Lanolinkräm. Del I smältes genom lindrig uppvärmning. Del II tillblandas noga och därefter del III. Denna komposition (efter Köpenhamns Apotekareförenings taxa) är bättre än kompositionen I [se lanolinsalva och lanolinkräm] och har i dess ställe blivit antagen. (Källa: Pharmaca Composita 1896) |
|
Recept II | Ullfett
- 60 viktdelar Vaselin - 20 viktdelar Pomeransblomsvatten - 20 viktdelar Lavendelolja - 0,2 viktdelar Härav beredes salva, som ska vara gulvit och ha angenäm lukt. (Källa: Svenska farmakopén 1901) |
|
Recept III | Ullfett
- 420 gram Flytande paraffin - 200 gram Glycerin - 200 gram Destillerat vatten - 140 gram Borax - 40 gram Barnsalva med borax (Unguentum boracis infantum) är en mjuk salva för barnstjärtar, ryggar i långvarigt sängläge och liknande utsatta ställen. (Källa: Ljungdahl 1953 efter Medicinalstyrelsen 1950) Anm. Här är borax funktion mer att lugna irriterad hud än att emulgera. |
|
Recept IV (grundrecept) |
Ullfett
eller eller lanolin
- 35-40 gram Vatten eller vattenutdrag (macerat, infusion, dekokt) - 30-55 ml Olja - 10-20 ml Värmekänsliga ingredienser - upp till 10 ml; dra ifrån motsvarande mängd vätska Vatttenlösliga ämnen - 2-5 ml Parabener - 8 droppar Smält fett och värm vätska var för sig till samma temperatur. Vätskan tillsätts fettet långsamt under vispning. Kyl inte av för snabbt. Värmekänsliga ingredienser tillsätts så sent som möjligt, när krämen har emulgerat färdigt men innan den stelnat. 40-45° eller strax under är lagom - fingervarmt. (Källa: Andersen 1998) |
|
Recept V | Vattenutdrag på barr, t. ex.
tallbarrsdekokt
- 44 ml Ullfett - 35 gram Olivolja - 10 ml Sheasmör - 4 gram Glycerin eller sorbitol - 5 ml Parabener - 8 droppar E-vitamin - 1 ml Tallbarrsolja - 7 droppar Granbarrsolja - 7 droppar Enbärsolja - 7 droppar Rosmarinolja - 7 droppar Smält fett och värm vätska var för sig till samma temperatur. Vätskan tillsätts fettet långsamt under vispning. Kyl inte av för snabbt. E-vitamin och eteriska oljor tillsätts så sent som möjligt. Krämen är värmande genom att befrämja blodcirkulationen. Bra skyddskräm vid uteliv. (Källa: Andersen 1998) |
|
Recept VI | Färsk saft ur morot
eller destillerat vatten
- 38 ml Ullfett - 35 gram Mandelolja - 10 ml Vetegroddolja - 4 ml Glycerin eller sorbitol - 4 ml E-vitamin - 2 ml Morotsextrakt - 1 ml Parabener -12 droppar Lavendelolja - 7 droppar Bergamottolja - 7 droppar Betakaroten - 4 droppar Smält fett och värm vätska var för sig till samma temperatur. Vätskan tillsätts fettet långsamt under vispning. Kyl inte av för snabbt. E-vitamin, morotsextrakt och eteriska oljor tillsätts så sent som möjligt. Bra för mycket torr hud. Morotsjuicen och morotsextraktet ger lite färg. (Källa: Andersen 1998) |
|
Recept VII | Ringblomsinfusion
- 43 ml Ullfett - 35 gram Tistelolja - 10 ml Sheaolja - 5 ml Glycerin eller sorbitol - 4 ml Honung -1 ml E-vitamin - 1 ml Lavendelolja -15 droppar Parabener -12 droppar Mandarinolja -10 droppar Ylang-ylangolja - 5 droppar Ringblomsextrakt - 0,1 gram Smält fett och värm vätska var för sig till samma temperatur. Vätskan tillsätts fettet långsamt under vispning. Kyl inte av för snabbt. E-vitamin, rringblomsextrakt och eteriska oljor tillsätts så sent som möjligt. Ringblomsinfusionen gör krämen läkande på småskador och minskar också risken för ärrbildningar och extraktet ger lite färg. (Källa: Andersen 1998) |
|
Recept VIII | Kamomillinfusion
- 41 ml Ullfett - 35 gram Solrosolja - 15 ml Glycerin eller sorbitol - 5 ml Honung - 2 ml Parabener - 12 droppar E-vitamin - 1 ml Lavendelolja eller annan eterisk olja - 16 droppar Kamomillolja - 4 droppar Kamomillextrakt - 0,1 gram Smält fett och värm vätska var för sig till samma temperatur. Vätskan tillsätts fettet långsamt under vispning. Kyl inte av för snabbt. E-vitamin, kamomillextrakt och eteriska oljor tillsätts så sent som möjligt. Kamomilloljan gör krämen inflammationshämmande och läkande, extraktet ger extra kamomilldoft. (Källa: Andersen 1998) |
|
Recept IX (grundrecept) |
Vatten
eller vattenutdrag (macerat,
infusion, dekokt)
- 5 volymdelar Ullfett - 3-4 delar Olja - 1-2 delar Värm vätskan för sig till samma temperatur. Ta båda kärlen från värmen och strila ner vätskan i fettet under kraftig vispning. Vispa inte ner för mycket luft - det är därför elvisp är bra. Fortsätt vispa tills helt svalt. (Källa: Shenet 2001) |
|
Recept X (grundrecept) |
Örtolja
- 100 ml Tinktur - 50 ml Ullfett - 25 gram Bivax - 25 gram Smält ihop olja, vax och ullfett i vattenbad, värm tinkturen lätt för sig. Blanda allt och rör tills krämen kallnar och tjocknar. Häll på rena glasburkar. (Källa: Ody 2001) |
|
Recept XI (grundrecept) |
Olja
- 4-8 volymdelar Ullfett - 1 volymdel Bivax - 1 volymdel Smält ihop i vattenbad; håll under 75°. Detta är ett grundrecept på ullfettssalva där vaxet ger stadga. Den mindre mängden olja ger en fast och vaxig salva, den större en rätt mjuk. Den tillsätts sedan vätska: Vatten, macerat, infusion, dekokt, jungfrumjölk - 4 delar Aloegelé - 4 delar Värm vätskan för sig till samma temperatur som salvan. Ta båda kärlen från värmen och strila ner vätskan i fettet under elvispning. Aloegelé tillsätts först när blandningen är halvsval. Fortsätt vispa tills helt svalt. Mängden vätska och gelé kan varieras rätt fritt både inbördes (t. ex. bara vätska, bara gelé för mer svalkande effekt eller båda i andra proportioner) och i förhållande till hur fast salvan är (med den större mängden olja blir krämen rätt mjuk). Jungfrumjölk lämpar sig mycket bra i denna kräm; den ger en mjuk och ljuv doft. (Källa: Shenet 2001) |
|
|
||
Litteratur:
Se t. ex. Andersen (1998), Ljungdahl (1953), Svenska
farmakopén (1901). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|