Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Fast tvål

Innehåll i tvål


  Tvål görs med alkalier, men kaustiksoda säljer dåligt. Så här beskriver ett företag sin tvåltillverkning:
 
Den vegetabiliska råvaran från kokospalmen kokas och får svalna något. Därefter tillsätts extrakt och oljor. Inget annat.
  Det blir en utmärkt tvål men en betänklig sanning. I just det här fallet kan man trösta sig med att kokosfettet och kaustiksodan är uppvärmda med halmkraft. En variant på samma tema är tvålarna i butiker för "handgjord kosmetika". Där är det inte ens längre fråga om tvål utan om tensidblandningar av samma typ som i flytande tvål men med fast konsistens och i snyggare förpackning.
Vad behövs? Vatten, kaustiksoda och fett. Så vad händer? Kaustiksodan spjälkar upp fettet i dess beståndsdelar fettsyror och glycerin. När bindningen mellan dem har brutits är fettsyrorna bokstavligen fria att reagera med vattnet och bilda det alkaliska salt som är själva tvålen.
Kaustiksoda För att fett ska förtvålas krävs en stark alkalie; i såpa kaliumhydroxid, i tvål natriumhydroxid (kaustiksoda). Det betyder inte att den färdiga tvålen kommer att bestå av en massa kaustiksoda. När tvålen just har bildats är den fortfarande så alkalisk att man inte ska ta i den. Efter en månads mognad har pH sjunkit till 9-10 (måttligt alkalisk) och tvålen kan användas på huden. Ju mindre alkalier som krävs desto bättre, på så sätt blir det mindre kvar i den färdiga tvålen. Hur lutfri man än får tvålen kommer den dock att förbli alkalisk, och måste också vara det. Försöker man göra den sur kommer tvålens hela kemi att bryta samman.
Mängd
Mängden kaustiksoda beräknas utifrån det använda fettet, eftersom olika fetter kräver olika mycket alkalier för att förtvålas - se förtvålningstabellen.
Kallrörd tvål: Runt 15 % av fettvikten = ungefär 150 gram kaustiksoda per 1.000 gram (kilo) fett.
Varmrörd tvål (den vanliga typen vid storskalig tillverkning): Här har svensk standard under 1900-talet varit att ta "fettets halva vikt färdig lut" - per 1.000 gram fett alltså 500 gram färdig lut (150 gram kaustiksoda), vilket också blir runt 15 % kaustiksoda.
Vatten Vattnet ska vara destillerat eller naturligt mjukt, inte hårt. Dock har man funnit (utan att kunna förklara varför) att tvål sväller och spricker mindre om man tillsätter 0,5 % torrmjölk + 2 % kalciumstearat - och det senare får man automatiskt om tvålen tillverkas av hårt vatten.
• Vattenutdrag på växter (infusioner, dekokter) förstörs vid förtvålningen. Däremot kan de vara meningsfulla vid en omsmältning senare när tvålen mognat och neutraliserats.
Mängd
Kallrörd tvål: Luten görs på ungefär dubbelt så mycket vatten som vikten kaustiksoda. Vattenvikten blir alltså ungefär en tredjedel av oljans eller en femtedel av hela tvålens.
Varmrörd tvål: Med "färdig lut" menas här "tvålsjudarlut" av styrkan 36 Bé° = 30 % (700 gram vatten + 300 gram kaustiksoda = 1.000 gram lut). Denna mängd beräknas utifrån 100 % ren kaustiksoda. Kaustiksoda av andra renheter (som dagens) måste räknas om, likaså recept från andra länder där lutstyrka beräknas på andra sätt. Se under natriumhydroxid och begrunda.
Fett

Av råvarorna utgör fett ungefär en tredjedel (varmrörd tvål) upp till hälften (kallrörd). Fetthalten i den färdiga tvålen blir runt 80 % (varmrördl) eller lägre (kallrörd).
Fast fett (med mer mättade fettsyror) ger snabbare förtvålning, fastare och drygare tvål, mer lödder, större bubblor, instabilare lödder
Fast fett
• Animaliska fetter har varit vanliga i tvål i Norden, förr för att de var de mest tillgängliga, senare för att de gör tvålen vit och hård = dryg och för att de kräver relativt lite lut för att förtvålas = tvålen blir hudvänlig. En nackdel med animaliska fetter är att tvättar dåligt i kallt vatten. De vanliga animaliska fettet idag är nöttalg (som i Barnängens barntvål) och ister. Runt 80 % talg till 20 % kokosolja är ett riktvärde för fettblandningen i sådan varmrörd tvål.
• Fasta vegetabiliska oljor som används mycket vid tvåltillverkning idag är palmolja, palmkärnolja och kokosfett. Alla kräver mycket lut för att förtvålas med de nackdelar det medför, men de förtvålas lätt, ger fast tvål och är billiga.
Margarin består av härdad vegetabilisk olja. Se t. ex. recept på margarintvål.
• Vaxer - bivax, jojobaolja, karnaubavax - kan inte användas ensamma men kan ingå med små mängder för att ge fasthet.
Mängd
Kallrörd tvål: Vanligen en mindre mängd fast fett till en större mängd olja.
Varmrörd tvål: Finaste varmrörda kärntvål till toalettvål ansågs i mitten av 1900-talet kräva 70 % talg och 10 % vardera av ister, ricinolja och kokosolja. Varmrörd kärntvål till tvålflingor (till textiltvätt) tillverkades däremot helt av fast fett: 80 % ister och resten kokosfett.

Palmolive 1943
Annons 1943
Vegetabilisk olja
Idag är det ovanligt att tvål görs på enbart fast fett, animaliskt eller vegetabiliskt. Fast och flytande fett blandas för att balansera deras för- och nackdelar: Flytande oljor (med mer fleromättade fettsyror) ger långsammare förtvålning, mjukare och odrygare tvål, mindre lödder, mindre bubblor, stabilare lödder. Vilka oljor som helst kan användas. De behöver inte vara av lika hög kvalitet som sådana som ska ätas; i fallet olivolja kan det tvärtom vara till fördel om oljan är dålig som matolja betraktad.
Ricinolja är dyr men har flera unika fördelar: Den kräver minst kaustiksoda av alla oljor för att förtvålas (mindre än 13 % av oljans vikt = förtvålningstal under 130), vilket ger en hudvänlig tvål, och gör dessutom tvålen genomskinlig. Den används därför i de milda äkta glycerintvålarna, om än inte ensam.
• Den mycket använda olivoljan har förtvålningstal runt 135, det vanliga för de flesta oljor. Färre "olivoljetvålar" än man kan tro görs på enbart olivolja; de flesta har tillsats av andra oljor och något fast fett som gör tvålen fast.
• Fiskoljor, tran och valolja har också förekommit men har betraktats som nödlösningar; tvålen får äcklig lukt.
Örtoljor är liksom vattenutdrag slöseri i tvål, de aktiva ämnena förstörs av alkalierna. De kan användas för färgens skull eller senare vid en omsmältning för att överfetta tvålen.
• Mineraloljor som flytande paraffin innehåller inga fettsyror och kan därför inte förtvålas, men de kan numera manipuleras så att de kan användas i tvål.
Mängd

Kallrörd tvål: Tvål på bara olja görs sällan, den blir för mjuk och odryg. Man får kompromissa med olika kompositioner för att dra fördel av olika oljors och fetters fördelar och kompensera för nackdelar. Totalvikten fast fett och olja blir runt 60 % av hela tvålen.
Varmrörd tvål: Vanligen en mindre mängd olja till en större mängd fast fett.
  Vilket fett är bäst?
Det beror på. Man får balansera mellan
• fördelar vid tillverkningen: tillgängligt, billigt, förtvålas vid låg temperatur, kräver lite lut. Flytande oljor förtvålas generellt långsammare, fasta fetter snabbare.
• fördelar i tvålen: hård och dryg, löddrar vid låg temperatur, små och hållbara bubblor eller stora och mindre stabila, lukt- och färgfri, hållbar, hudvårdande. Flytande oljor ger generellt mjukare tvål, hållbart lödder, fasta fetter ger fastare och drygare tvål som löddrar mer och med större bubblor.
Färg • Vit tvål: De flesta vegetabiliska oljor ger tvålen gulgrön till gulgrå färg. För att kunna färgas i pastelltoner måste den vara ljus eller vit från början. Industrin använder avfärgade oljor och/eller animaliskt fast fett för att få ljusa tvålar. Tillsats av osmältbara och olösliga vita pulver som t. ex. titandioxid förstärker ljusheten men kan inte göra en gulgrå tvål vit.
• Färgad tvål: Tvål kan ges färg med många vardagliga matvaror som gurkmeja, kakao och paprikapulver; olika slags smältbara färger inklusive vaxkritor; olösliga pigment av samma typ som används till oljefärg, m.m. Tillsätts färgämnena redan vid förtvålningen måste de överdoseras kraftigt eftersom alkalierna bleker dem - det som såg snyggt ut när tvålen var ny kan ha bleknat till ingenting efter en månad. Se därför särskilt om tvålfärger.
• Genomskinlig tvål: Går bara att få med oljor; fasta fetter, särskilt animaliska, ger en ogenomskinlig vithet.
Parfym Oparfymerad tvål luktar mer eller mindre fett så tvålparfymering handlar till stor del om kamouflage. Många oväntade saker kan hända när doftämnena kommer i kontakt med tvålens alkalier så ämnet tvålparfym kräver sitt eget kapitel.
• Oljor och fetter som kräver mycket lut för att förtvålas får stark lutlukt som måste parfymeras över.
• Eteriska oljor: Grundregel är att inte doftsätta med bara lätta flyktiga oljor som citrus utan också stabilisera med något tyngre, annars kommer doften snart att vara borta.
• Syntetiska doftämnen: Det normala i industritillverkad tvål. Varning för "doftoljor" som säljs som ersättning för eteriska oljor; alkohol och andra lösningsmedel i dem kan få tvålmassan att reagera mycket konstigt.
Aktiva tillsatser

Oljan och alkalierna i förening är i sig tillräckliga aktiva ämnen för att göra tvålen rengörande men tillsatserna är många och ger otaliga tvåltyper. De kan tillsättas direkt efter förtvålningen men klarar sig bäst om de får vänta till en omsmältning några veckor senare när pH sjunkit till 9-10. Vanligast:
• Överfettning: Den vanligaste tillsatsen är extra fett, som gör tvålen mildare och mer hudvårdande. Fettet tillsätts när övrigt fett förtvålats och kommer alltså inte att reagera med alkalierna utan finnas i tvålen som ett överskott. Här kostar man på sig dyrare oljor som mandelolja, ricinolja, avokadoolja, vetegroddolja, jojobaolja. Vanligaste fasta fettet är ullfett ("lanolintvål").
Glycerin: I varmrörd tvål tas fettets naturliga glycerin bort, så nytt måste tillföras senare i processen. I kallrörd tvål finns allt glycerin kvar men extra kan tillsättas ändå. (Det blir därmed inte "glycerintvål", som är en särskild tvåltyp.)
Slipande pulver, upp till ett par dl per kilo tvål: Allt möjligt från sand till mycket finfördelade växtdelar som blad, blommor, havre, citrusskal. Se t. ex. 16- och 1700-talens grova washballs.

Tricks • Socker (1-2 tsk per liter olja i receptet) gör att tvålen löddrar mycket och med stora bubblor. Mjölk fungerar på samma sätt genom mjölksockret.
• Torrmjölk (0,5 %) + kalciumstearat; (2 %; automatiskt om tvålen görs med hårt vatten) för att förhindra att tvål blir torr och sprickig.
Dekorationer Större växtdelar som hela blommor och blad har ingen direkt rengörande eller hudvårdande effekt eftersom de mikroskopiska mängderna aktiva ämnen i dem förstörs av alkalierna - se även här om tvålfärg.
• Blommor och blad missfärgas efter ett tag om de inte stabiliseras med antioxidationsmedel. Bäst klarar sig blommor av lavendel, kronblad av ringblommor och blad av pepparmynta.
• Frukt och bär gör tvålen grå eller brun.
Antioxidation Antioxidationsmedel kan behövas särskilt om tvålen har fått dekorativa tillsatser, som inte bara kan missfärga tvålen utan också få oljan att härskna. Tvål utan "naturtillsatser" härsknar inte om fettet är färskt, rätt kombinerat (inte för mycket lätta oljor med hög halt fleromättade fettsyror) och riktigt förtvålat.
BHT är det vanligaste antioxidationsmedlet för att hindra missfärgning och härskning - ett säkert tecken på att en tvål är onaturlig brukar vara att den ser, så att säga, väldigt naturlig ut. Läs etiketten på en sådan tvål!
Grapefruktkärnextrakt fungerar inte som antioxidationsmedel, däremot E-vitamin och rosmarinessens.
Konservering Konserveringsmedel behövs inte eftersom bakterier inte kan växa i den alkaliska miljön, men har man sänkt pH till under 9 kan det bli nödvändigt.
Bensoeharts eller bensoetinktur konserverar, ger doft och fixerar övriga doftämnen.
Mer tvål

Fast tvål: Tvåltyper A-M - Tvåltyper N-Ö - Såpa - Flytande såpa - Salter och tvålar
• Tillverkning: Grundingredienser - Parfym - Färg - Förtvålningstabell - Felsökning - Recept kallrörd - Recept margarintvål - Recept varmrörd
Omsmältning: Glycerintvål - Washballs - Krämtvål


 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/tvalfasting.html
Datum: 2019 12 13 - Uppdaterad: 2008 12 11
Cookieinfo
Made with a Mac