Shenet Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Hudläkemedel

Sårtvätt
Sårhistoria


Det är ej huvudsaken att ett sår läkes: men att det hålles rent! Ett öppet sår är en ständig händelse.
(Vilhelm Ekelund)
Synonymer Sårtvätt, sårtvättmedel, kutan lösning

Tradition Det första effektiva sårmedlet var Amykos.
Sår- och sårvårdshistoria.
Framställning Växter dras ur med vatten eller flytande eller fasta ämnen löses i vätska.
Beskrivning Vätskor. Samma medel används ofta också till såromslag.
Innehåll • Vattenutdrag (infusioner, dekokter av växter).
Läkande eller antiseptiska ämnen lösta i vätska.

Recept

Recept I
(Salubrin)
• Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 50 % vikt
• Aether aceticus (estern etylacetat, ättiketer) - 25 % vikt
• Aqua destillata (destillerat vatten) - 23 % vikt
• Acidum aceticum (ättiksyra) - 2 % vikt
Blandas. Svenskt arkanum från Eslöv. Enligt Ph. Ztg. [Pharmazeutische Zeitung] 1895 har det följande sammansättning. I uppgiften finns icke angivet ättiksyrans och spritens styrka samt om vanligt eller destillerat vatten avses. Ovanstående komposition torde dock komma närmast det riktiga ty troligen härrör ättiksyran från användandet av Aether aceticus venalis [handelsvaran ättiketer]. Bakteriedödande och hudretande, men säljes med betänkliga överdrifter. Viktigaste ingrediensen är ättiketern, som bildas genom förening av ättiksyra och vanlig alkohol. Farmakopénamn: Salubrinum.
(Källa: Pharmaca Composita 1896)
Anm. Jämför dagens recept (nedan).
Recept II
(Salubrin)
• Spiritus concentratus (koncentrerad sprit, 90-91 %) - 44-55 % vikt
• Aether aceticus (estern etylacetat, ättiketer) - 17-25 % vikt
• Aqua communis (vanligt vatten) - 23 % vikt
• Acidum aceticum (ättiksyra) - 13-18 % vikt
Enligt senare undersökningar växlar sammansättningen sålunda. Farmakopénamn: Salubrinum.
(Källa: Pharmaca Composita: Tillägg 1896, Thunberg 1906, Thunberg 1907)
Anm. "Byrån för upplysning om läkemedelsannonser" analyserade innehållet och avgav rapport;
 
Tillverkare: ättiksfabriken Håkansson, Eslöv. (Herr Håkansson är ej läkare, såsom mången torde missuppfatta hans titel: fil. d:r). Besläktade med Salubrinet är Henosol från Henrikssons tekn. fabrik i Örebro och Enthulin från Granlunds tekn. fabrik i Motala samt Mimmizolbalsam från Cederroths tekn. fabrik i Gefle.
 

Man fann att det var ett utmärkt antiseptiskt medel, vid rätt tid och plats, men att det skulle verka utvärtes mot tuberkulos och invärtes mot blodförgiftning tyckte de var att ta i. - Jämför dagens recept (nedan).

Recept III
(koncentrerad Amykos)
• Infusum Florum Caryophylli, 17 (infusionkryddnejlikor) - 700 [gram]
• Biboras natricus (borax) - 25 [gram]
• Glycerinum (glycerin) - 25 [gram]
• Acidum boricum (borsyra) - 21 [gram]
• Carbonas natricus (soda) - 8 [gram]
Uti den silade och uppvärmda infusionen löses de övriga beståndsdelarna. Filtreras efter någon tid genom ett med vatten förut fuktat filtrum. Om preparatet icke får stå länge nog, innan det filtreras, avsätter sig på botten i flaskorna ett gråvitt pulver. Aseptinum fuscum concentratum = koncentrerad [brun] Amykos, koncentrerad [brun] Aseptin.
(Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita I 1891)
Anm. Originalet 1871 innehöll borsyra, infusion på kryddnejlika (senare eterisk kryddnejlikolja) och glycerin i vatten. Mer om Amykos, se under borsyra.
Recept IV
(Burows lösning)
Vatten - 77 + 23 = 100, eller 80 + 26 = 106 viktdelar
Ättiksyra - 48 eller 36 viktdelar
Alun - 33 eller 30 viktdelar
Fälld krita - 16 eller 13 viktdelar
Alun löses i den större mängden vatten, ättiksyra tillsätts. Fälld krita blandas med den mindre mängden vatten och denna blandning tillsätts den större under ständig omrörning. Det hela får stå 1-2 dygn, omröres då och då, varefter den klara, färglösa vätskan försiktigt avhälles från bottensatsen och tas tillvara. Fällningen kan pressas; den färdiga lösningen filtreras i så fall. Vid användning som tvättvätska till sår spädes med 8-15 delar vatten. Även utmärkt tvättvatten vid fotsvett och särdeles lämplig till omslag på svullnader, bulnader o.s.v.
(Källa: Johansson 1926, Lagerholm 1931)
Anm. Burows lösning, även kallad ättiksyrad lerjordslösning, var länge ett standardmedel vid sårtvätt. Den användes också som eksempreparat; omslag lades på färska eksem med rodnad, svullnad och vätskande blåsor. Farmakopéns innehöll 7,6-8 % basiskt alumniumacetat och hette därav Liquor acetatis aluminici.
Recept V
(ättikssprit)
• Kokt, kallnat vatten - 4 viktdelar
Sprit - 4 delar
Ättika - 2 delar
Glycerin - 1 del
Skakas väl. Baddas på huden vid hudlöshet (t. ex. skoskav). I svårare fall läggs det på som omslag.
(Källa: Wenström 1938)
Recept VI
(borsyra)
• Kokt vatten - 330 ml
Borsyra - 1 tsk
På hudlöshet hos småbarn: Baddas på, därefter torkas och pudras med potatismjöl.
(Källa: Wenström 1938)
Anm. Borsyrevatten, borsyresprit, borsyresalva, borsyrevaselin, borsyrepuder - borsyra var det tidiga 1900-talets undermedel. Sedan upptäckte man att barn dog av det.
Recept VII
(isop)
• Saft pressad ur isopblad
Används direkt på huden för att påskynda läkning. Skyddar mot infektion. Ett mögel växer på bladen, samma sort som producerar penicillin.
(Källa: Irenes 1974) 
Recept VIII
(åkerfräken)
Åkerfräkeninfusion eller åkerfräkendekokt
Baddas på svårläkta sår. Man kan också ta utdraget i badet.
(Källa: Juneby 1977) 
Recept IX
(trollhassel)
Trollhasseldekokt
Tyg eller gasbinda doppas i avsvalnad dekokt och läggs på svårläkta sår, bulor och blåmärken. Låt inte torka på huden utan byt ut omslaget ofta. Upprepas flera gånger dagligen. Blodstillande genom att vara starkt sammandragande.
(Källa: Thomson 1980) 
Recept X
(styvmorsviol)
Styvmorsviolinfusion
Utvärtes på svårläkta sår. Gör ett omslag genom att doppa en linnelapp eller gasbinda i den avsvalnade infusionen. Byt så fort den börjar torka; var 15:e-20:e minut, sammanlagt 1-2 timmar. Upprepa flera gånger dagligen.
(Källa: Thomson 1980, Nielsen 1991) 
Recept XI
(epsomsalt)
Vatten - 1 dl
Epsomsalt (magnesiumsulfat) - 1 msk
Baddas på variga sår och bölder två gånger om dagen.
(Källa: Wicklund 1990) 
Recept XII
(arnika)
Vatten - 5-10 delar
Arnikatinktur -1 del
Tyg eller gasbinda doppas i lösningen.
(Källa: Nielsen 1991)
Anm. Till tvätt och omslag på blödningar, svårläkta och inflammerade sår, åderinflammationer, stukningar och sträckningar. Upprepa flera gånger dagligen. Svagar lösningar används på blåmärken och bulor.
Recept XIII
(timjan)
Backtimjaninfusion eller timjaninfusion
Svårläkta sår baddas med infusionen.
(Källa: Nielsen 1991)
Recept XIV
(basilika)
Basilikainfusion
Svårläkta sår baddas med infusionen.
(Källa: Nielsen 1991)
Recept XV
(fläder)
Fläderblomsinfusion
Används till baddning av svårläkta sår.
(Källa: Nielsen 1991)
Recept XVI
(ros)
Vatten, rosendekokt eller roseninfusion - 97-99 %
Rosenolja - 1-3 %
Baddas på brännsår och svårläkta sår. Ros är starkt antiseptisk och lugnande på huden.
(Källa: Nielsen 1991) 
Recept XVII
(kungsmynta)
• Infusion av oregano (kungsmynta)
Avsvalnad infusion baddas på svårläkta sår.
(Källa: Nielsen 1991) 
Recept XVIII
(kamomill)
Kamomillinfusion
Avsvalnad infusion baddas på svårläkta sår.
(Källa: Nielsen 1991)
Anm. Kamomill är verksamt på solbränna, svårläkta sår, fistlar, utslag i hudveck, torsk och andra svampinfektioner, dock endast i form av vattenutdrag och eterisk olja - vid spritutdrag bildas inget läkande chamazulen. Blommorna kan också läggas på som omslag.
Recept XIX
(rosmarin)
Rosmarininfusion
Svårläkta och infekterade sår baddas med utdraget.
(Källa: Nielsen 1991) 
Recept XX
(rölleka)
Röllekainfusion
Svårläkta sår baddas med utdraget. Mycket sammandragande.
(Källa: Nielsen 1991) 
Recept XXI
(arnika)
Olivolja eller annan olja - 1 tsk (5 ml)
Arnikatinktur - 20 droppar
Doppa en kompress i blandningen och lägg på sår, insektsbett, hemorrojder. Tar ner svullnad och minskar smärta.
(Källa: Johansson och Hannu 1994)
Recept XXII
(salt)
Vatten - 1 liter
Salt - 1 msk (15 ml)
Får koka upp och sedan svalna. Sprayas på kliande hud, t. ex. vid vattkoppor, och får lufttorka.
(Källa: Wicklund 1997)
Recept XXIII
(soda)
Vatten - 1 kopp
Hushållssoda - 2 tsk
Blanda och badda på variga sår. Tar bort var och gör att såret läker snabbt.
(Källa: Wicklund 1997)
Recept XXIV
(alun)
Vatten
Alun
Värm vattnet, lös alun och låt svalna. Badda på sår. Lösningen är starkt sammandragande och därmed blodstillande - se först till att såret är absolut rent. Alunpulvret kan också smältas samman till ett stift.Alunlösning baddad på läppen uppges också kurera munsår.
(Källa: Wicklund 1998, Shenet 2000)
Recept XXV
(lavendel)
Lavendelinfusion eller lavendelessens
Baddas på eller läggs som omslag på svårläkta sår. Den eteriska oljan kan även droppas outspädd direkt på huden. Bäst verkan har essensen när den kombineras med andra. Lavendel är antiseptisk, inflammationshämmande och hudförnyande (stimulearar celldelningen och minskar ärrbildning). 
(Källa: Shenet 2000)
Recept XXVI
(lavendel, tea tree)
• Kokt vatten - 1 dl
Lavendelessens - 5 droppar
Tea treessens - 5 droppar
Häll på flaska. Skaka före användning. Ta på bomullsuss och tvätta av skrubbsår med.
(Källa: Shenet 2000)
Recept XXVII
(Salubrin)
Ättiksyra (12 %) - 30 % vikt
• Etylacetat (estern ättiketer) - 25 % vikt
Vatten - 23 % vikt
Etanol - 22 % vikt
Dagens Salubrin. Klådstillande och kylande. Jämför förra sekelskiftets recept (ovan).
(Källa:Naturmedel 2001, Innehållsförteckning 2008)

Litteratur: Se t ex Färnlöf och Tunón (2001), Johansson och Hannu (1994), Nilsson och Peterson (1998), Shealy (2000).
Nätpublikationer: Projekt Runeberg: Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 07 06).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/sartvatt.html
Datum: 2018 04 23 - Uppdaterad: 2010 06 10
Cookieinfo
Made with a Mac