Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Hudläkemedel

Såromslag
Hennarecept - Sårhistoria


Små sår och fattiga vänner ska man inte förakta.
(Svenskt ordspråk)

Tradition

Stefan Hammarén:
Plåster och kondominella branschen

Såromslag hör till de äldre hudvårdsmedlen, ibland svåra att skilja från sårsalvor, utdragande omslag för bulor och blåmärken och våtvarma omslag för muskler och leder. Ibland liknar de mest ansiktsmasker. Till de märkligaste äldre såromslagen hör de blåsdragande som gav blåsor och variga sår. De var före kirurgins tid ett finurligt sätt att öppna huden så att var och annat kunde komma ut och pålagda ämnen nå in.
Sårhistoria
Framställning

• Såromslag som ska användas genast kräver liten eller ingen tillredning: i stort sett inte mer än smulning, mosning eller blötning av växtdelar.
• Omslag som ska sparas för att användas vid behov, gamla tiders plåster, kräver mer arbete. Tyg eller gasbinda doppas i växtsaft eller varmt cerat och får svalna och stelna. Läggs på som omslag vid behov; mjuknar av kroppsvärmen eller värms lite.

Beskrivning Blött mos, fuktig deg, färska blad, fuktigt eller torrt pulver, preparerat tyg.
Innehåll • Färska växtdelar: Groblad, brännässla ("stillar blod"), vitlök. Papaya, ananas, grön kiwi, färska fikon ("biologiska skalpeller").
• Torra växtpulver som fuktas: Vallörtsrot (fuktat till deg), rosenblad (med honung på munsår).
• Torra växtpulver som används torra: Senap ("rensar sår"), dillfrön, dillrot, kanel,
• Andra torra pulver: Hit hör socker, använt i hela världen. Det har strötts direkt i sår både i Indien och Sverige, ett förfarande som lär kunna försvaras vetenskapligt.
• Plåster: Före plastplåstren betydde plåster ett tunt tyg doppat i harts, vax eller cerat vari det är lätt att tillsätta eteriska oljor. Välj bland hudläkemedel och antiseptiska medel. I Frankrike på 1910-talet använde man särskilt geranium, rosmarin, lavendel och bergamott på sår för deras antiseptiska egenskaper.
Varianter Sårtvättmedel kan användas till omslag lika väl som till tvätt.
Ansiktsmasker är också ett slags omslag, ofta avsvällande och lugnande.
Tre slags inflammationshämmande omslag utan skarpa gränser dem emellan:
• Såromslag - på skadad hud, ska stoppa blödning, sluta till, läka.
• Omslag på bulor och blåmärken - på intakt hud, ska dra blod, var, giftämnen under huden, minska svullnad och smärta.
Våtvarma omslag - på intakt hud, ska dra blod i muskler och leder, minska svullnad och smärta.

Hudvård Hudläkemedel
• Fuktiga omslag (mos, degar, fuktade pulver) läggs på kalla eller ljumma på sår, eksem, bulor, blåmärken och andra skador och får ligga på 8-12 timmar. Ibland packas blandningen in i ett tunt skyddande tyg. Gränsen mot sårsalvor är vag.
• Färska växtblad läggs på hela som de är.
• Torra pulver strös på huden.
• Tygomslag: Vid behov klipper man av en bit och lägger på torrt eller fuktat. Tyg med cerat mjuknar av kroppsvärmen när det läggs på huden eller så värmer man det lite.

Recept

Recept I
(dill)
• Frön av dill
Tag dillfrön och stöt smått och strö på gammalt sår. Du kan också bränna dillen och strö askan på såret. Hon torkar och helar och duger för dödkött i sår. [Anm. Roten används på samma sätt i medeltida läkeböcker.]
(Källa: Klemming läkebok 7 1883-1886, efter svenska klosteranteckningar 14-1500-tal)
Recept II
(ros)
Rosor
• Vin
Rosor stampade med vin och lagda uppå sår, det fördriver svullnad och värk och kommer man till att sova.
(Källa: Klemming läkebok 7 1883-1886, efter svenska klosteranteckningar 14-1500-tal)
Recept III
(rågbröd, salt)
• Rågbröd
Salt
För dött kött i sår. Tugga samman rågbröd och salt och bind vid såret och låt det ligga två eller tre nätter då förgår det.
(Källa: Klemming läkebok 7 1883-1886, efter svenska klosteranteckningar 14-1500-tal)
Recept IV
(groblad)
• Färska groblad
Groblad används på alla slags sår inklusive bensår, solsveda, skållning och andra brännsår, på ansiktsros och eksem; stoppar blödning och lindrar genast på bett och stick av insekter. Bladen läggs på hela med den släta ovansidan nedåt, några droppar saft pressas ut eller några blad tuggas och läggs på som grötomslag. Även örtolja och sårsalva på groblad kan användas.
(Källa: Irenes 1974, Wicklund 1990, Johansson och Hannu 1994, Kilian 2007)
Anm. Groblad återkommer om och om igen i medeltida läkeböcker: mosade (på nya sår, stämmer blod, torkar ut), mosade med honung (rensar röta i sår), med gammalt svinister (på hårda bölder), med äggvita (på hundbett och på det som bränt är), kokta i ättika (vid fotsot av mycken gång). Lade man på bladet helt gjorde det stor skillnad vilken sida som lades nedåt mot såret: den utdragande nervsidan när var skulle ut, den släta ovansidan när inflammationen var över. Groblad används också som omslag på stukningar och vrickningar.
Recept V
(ringblomma)
Vatten - 97-80 ml
Ringblomstinktur - 3-20 ml
Gnides in på huden eller  en linnelapp eller en bit gasbinda doppas i vätskan och läggs på sår, brännskador, getingstick, insektsbett. Låt ligga en timme. Upprepa 2-3 gånger om dagen. Kan även användas som omslag på bulor och blåmärken och muskler och leder.
(Källa: Juneby 1977, Thomson 1980, Nielsen 1991, Shealy 2000) 
Recept VI
(ringblomma)
• Ringblomsolja eller ringblomsinfusion
En linnelapp eller en bit gasbinda doppas i oljan eller vätskan och läggs på sår, brännskador, getingstick, insektsbett. Låt ligga en timme. Upprepa 2-3 gånger om dagen. Kan även användas som omslag på bulor och blåmärken och på muskler och leder.
(Källa: Juneby 1977, Thomson 1980, Nielsen 1991, Kilian 2007)
Recept VII
(trollhassel)
Trollhasseldekokt
Tyg eller gasbinda doppas i avsvalnad dekokt och läggs som kompress på sår. Låt den inte torka på huden utan byt ut ofta. Upprepa flera gånger dagligen. Kan även användas som omslag på bulor och blåmärken.
(Källa: Thomson 1980) 
Recept VIII
(vallört)

• Varmt vatten - så mycket som behövs
• Skalad och smulad vallörtsrot, färsk eller torkad - 2-4 msk
Blandas till en deg som läggs på en linnelapp eller gasbinda. Lägg varmt på inflammerade ådror och sår på underbenen. Låt ligga 30 minunter - en timme. Upprepa flera gånger dagligen.
(Källa: Thomson 1980, Nielsen 1991)

Recept IX
(groblad)
• Storväxta och frodiga groblad
• Linnetyg
I min gröna ungdom [1905-] såg jag hur de åldriga mororna brukade förfärdiga plåster. Grobladen sköljdes noggrant och lades tre och tre på en linnetygbit. En annan tygbit lades ovanpå och med ett kallt strykjärn pressades sedan saften ur bladen. Grobladsmassan togs sedan bort och tygbitarna fick torka. Vintertid klippte man sedan plåsterbitar av dessa tygstycken. Plåstret genomdränktes med sockermättat okryddat brännvin, varefter det färdiga plåstret lades på såret. Dylika plåster ansågs vara mycket bra och även läkande.
(Källa: Lindberg 1986)
Recept X
(socker)
• Socker, helst florsocker - några tsk
Strö sockret på rent sår, pressa in och bind om. Skölj av noga efter en stund och lägg om såret igen. Upprepa fem gånger om dagen. Man kan också helt enkelt strö florsocker på såret med jämna mellanrum under dagen. Det är t. ex. bra på blåsor som gått sönder och inflammerats. Sockret dämpar smärtan, påskyndar läkningen och förhindrar ärrbildning. [Anm. Om socker som sårmedel rapporteras från hela världen; här kommer rådet från Lappland, Norge och Indien. Det är inte så tokigt som det låter. Socker hindrar bakterietillväxt i sår precis som i söta konserver. Se t. ex. en svensk sockrad sårsalva.]
(Källa: Wicklund 1990, Wicklund 1998, Shealy 2000)
Recept XI
(äggskalshinna)
• Hinnan på insidan av äggskal
Läggs med den fuktiga sidan nedåt på rent sår - skyddar och lindrar. Torkar på några minuter. [Anm. Förr torkade man hinnorna och sparade för framtida bruk (se Sårhistoria). Ett alternativ är färsk äggvita, som torkar till en skyddande och sammandragande hinna - vanligt i medeltida svenska läkeböcker.]
(Källa: Wicklund 1990)
Recept XII
(henna)
Hennaomslag
Huskur från Iran - på sår, eksem och framför allt svampinfektioner.
(Källa: Wicklund 1990)
Recept XIII
(citron)
• Mosat fruktkött av citron eller en 1-5 mm tjock citronskiva
Lägg citronskivan eller moset på en böld, bulnad, liktorn eller vårta och fäst med gasbinda, eller lägg om med plast och fäst med plåster. Bölder och bulnader: Låt sitta 10 minuter och ta sedan bort. Tillför eventuellt värme, t. ex. med varmvattenflaska. Upprepa två eller tre gånger om dagen tills det går hål på bölden och den torkar ut. Vårtor och liktornar: Låt sitta över natten. Upprepa tills förhårdnaden försvunnit. Liktornar kan som regel tas bort redan nästa dag och vårtor kan gå bort på några dagar.
(Källa: Wicklund 1990, Wicklund 1998, Meidinger 1999, Merson 2007) 
Recept XIV
(vitlök)
Vitlök, pressad eller skuren i tunna skivor
Läggs på inflammerade sår.
(Källa: Nielsen 1991)
Recept XV
(arnika)
Varmt vatten - 1-10-50 volymdelar (2,5-25-125 ml)
Arnikatinktur - 1 volymdel (2,5 ml)
Blandas. Doppa tyg i vätskan och lägg på blödningar och på blödningar och på svårläkta och inflammerade sår. (Använd inte tinkturen outspädd. Tar man den starka blandningen med lika delar tinktur och vatten bör man lägga ett skyddande tyg närmast huden.) Täck med plastfolie och sist vadd eller ylle för att hålla varmt. Upprepa flera gånger dagligen. Ökar blodcirkulationen, tar ner svullnaden och minskar smärtan. Kan också användas som omslag på bulor och blåmärken och muskler och leder.
(Källa: Nielsen 1991, Johansson och Hannu 1994, Wicklund 1997)
Recept XVI
(olja, vitlök)
Rapsolja, solrosolja eller olivolja - 100 ml
• Klyftor av vitlök - 1 tsk - 3 st
Mixa ihop. Lägg på moset som omslag (30 min) på finnar, bensår, svullnader efter slag. Man kan också låta löken dra 1-5 timmar, sila ifrån och använda oljan. [Anm. Eller blanda vitlöken i en neutral salva. Eller dra ut vitlök i dubbla mängden vatten - svalkar och lindrar och tar ner svullnad av insektsbett.]
(Källa: Ruisniemmi 1994, Johansson och Hannu 1994, Hellgren 1996)
Recept XVII
(gul lök)
• Gul lök
Koka löken mjuk eller använd den rå. Mosa. Lägg moset på finnar eller variga sår. Resultat över en natt. Norsk huskur.
(Källa: Wicklund 1998)
Recept XVIII
(örter)
• Krossade frön av bockhornsklöver - 1 msk (15 ml)
Fläderblommor - 1/2 msk (7,5 ml)
Kamomillblommor - 1/2 msk (7,5 ml)
Vatten - lite
Rörs ihop och värms upp. Det ska inte koka men dra varmt några minuter tills det tjocknar. Lägg gröten i ett tunt bomullstyg, t. ex. en gammal näsduk, och lägg på varigt finger. Täck med plastfolie och lägg en yllehalsduk över. Låt sitta på en timme och upprepa eventuellt vid behov. Norsk huskur; blandningen går under namnet Skutevikskvinnans örter på Bergens apotek. Den används också på bihåleinflammation (panna, näsben, överst på kinderna) och kan då avhjälpa även svår bihåleinflammation med bara en behandling.
(Källa: Wicklund 1998)
Recept XIX
(potatis)
• Skal av kokt potatis
Skala en kokt potatis och gör hål i skalet. Lägg det på inflammerat sår. Det drar i regel ut varet. Norsk huskur.
(Källa: Wicklund 1998)
Recept XX
(kål, grönsåpa)
• Savoykål eller vitkål - 1 huvud
• Grönsåpsvatten (grönsåpa och vatten)
Kålomslag: Plocka av de yttersta bladen. Skär bort den tjockaste bladnerven på varje blad. Mjuka upp bladen genom att kavla dem med brödkavel eller stryka med varmt strykjärn; saften ska sippra ut lite. Lägg eventuellt lite vegetabilisk olja på huden eftersom kålsaften kan reta. Lägg bladen på såret så att bladroten pekar ner mot marken. Lägg flera blad omlott med god marginal ovanpå varandra. Tejpa fast och lägg plastfolie över. Vira sist en yllehalsduk runt för att hålla värmen. Låt sitta två timmar eller över natten. Byt omslag minst två gånger per dygn. Man kan också pressa saften ur bladen, doppa ett tyg i saften och lägga på som kompress eller badda saften på huden med en bomullstuss. Ett klassiskt omslag på stukningar och andra ledproblem.
Grönsåpsvatten: Såpa är ett gammalt medel på sår och hudirritationer. Såpvatten gör man genom att blanda såpa och vatten. Man behandlar en kvart genom att lägga på som kompress, badda på eller ta ett fotbad.
Kombinationen kålomslag och såpvatten verkar vara särskilt effektiv på kallbrand, d.v.s. död svart vävnad som normalt leder till att leden måste amputeras. Man behandlar 1-2 gånger dagligen, först två timmar med kål (omslag med blad eller saft eller baddning med saft), sedan en kvart med såpvatten (omslag, baddning eller fotbad), eller tvärtom; ordningsföljden är inte viktig. De som rapporterat denna norska huskur har räddat en tå på sex veckor och ett ben med kallbrandssår på några dagar.
(Källa: Wicklund 1998) 
Recept XXI
(al)
• Blad av gråal (Alnus incana) eller annan al
Lägg bladen på skoskavssår och i skorna istället för strumpor på långa vandringar. Andra tips: Är man ute på vandring och inte har något annat till hands kan man läga bananskal med insidan mot såret över natten. Förebygg skoskav: Plåster med talg, dubbel plastfolie, kirurgtejp på hälen, nylonstrumpor på fötterna. Norska huskurer. Se även under fotkräm och fotsalva.
(Källa: Wicklund 1998)
Recept XXII
(papaya)
• Omogen papaya
Mosa fruktköttet och lägg på sår - lär läka även svåra sår på 1-3 dagar. Verkan kommer av enzymet papain som finns i juicen; ett liknande finns i ananas. Enzymet löser upp hård och död vävnad och varbildning förhindras. Kan vara för starkt och irriterande för känslig hy. 
(Källa: Shenet 2000)
Recept XXIII
(kanel)
Kanelpulver
Tvätta såret, klappa torrt, strö kanel över området och linda om. Upprepa vid behov tills skadan är läkt. Lindrar smärtan på mindre skär- och skrapsår. Från traditionell indisk medicin, ayurveda. [Anm. Eugenol i kanelen lokalbedövar.]
(Källa: Shealy 2000)
Recept XXIV
(papay, kiwi, fikon, ananas)
• Saft eller fruktkött av omogen papaya, grön kiwi, fikon, färsk eller konserverad ananas
Började som såromslag, idag fruktmasker för ansiktet - se där.

Litteratur: Se t ex Gattefossé (1993), Kilian (2007), Klemming läkebok 2, 3, 7 (1883-1886), Lindberg (1986), Johansson och Hannu (1994), Nilsson och Peterson (1998), Shealy (2000), Wicklund (1990).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/saromslag.html
Datum: 2018 06 22 - Uppdaterad: 2010 05 7
Cookieinfo
Made with a Mac