Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Rumsdofter

Rökelse för religiöst bruk

Kyphi


Och ur ängelns hand steg röken av rökelsen med de heligas böner upp inför Gud.
(Nya Testamentet: Johannes uppenbarelse 8:4)

Andra namn Romanska språk
Tinctura fumalis (nylatin)
Andra språk
Lebhonah, ketoreth, qetoret (hebreiska)

Tradition • Se rökelsernas historia - den är till stor del religiös.
• Många av egyptiernas gamla rökelser användes snart lika mycket som världslig parfym i Egypten, Grekland, Rom och övriga Europa, så kyphi och andra klassiker har samlats under forntida och antika parfymer.
Beskrivning Formen är inte viktig i sig så länge det luktar och ryker men olika traditioner har förstås utvecklats. I de kristna kyrkorna används vanligen pulver som läggs på glödande kol i ett kärl som svängs runt enligt bestämt mönster. Inom buddhism och hinduism används förutom pulver också rökelse i fast form, inklusive stickor. Offerrökelser i det forntida Egypten hade formen av fasta kakor.
Innehåll Träslag
• Doftande träslag har alltid använts - i äldsta europeiska tid libanonceder och cypress, i Asien kamferträd och örnträd, i den protestantiska kyrkan i Norden en.
• Störst av alla träslag är sandelträ - helt ohotat inom buddhism, hinduism och islam.
Hartser
• Tidigt tog man vara på hartser som rann ur träden - bensoeharts och harts från labdanum (fortfarande favoriter i engelska högkyrkan) myrraharts (särskilt inom islam) och överallt i Asien harts från örnträd och ambraträd, och andra som fortfarande för hundra år sedan var relativt lättillgängliga i europeisk handel. Idag möter vi dessa hartser och mjölksafter behandlade till eteriska oljor.
• Den största av alla tiders religiösa rökelsehartser är olibanum, så synonym med rökelse att den kallades just bara rökelse, som i Bibelns "rökelse och myrra". Innan kristendom och islam överflyglade Europa och Mellanöstern exporterades tusentals ton årligen från Arabien, och Alexander den store (300-talet f. Kr.) gjorde en särskild ansträngning att erövra trakterna där den framställdes (han lyckades inte, han lika lite som någon annan). Senare tog den kristna kyrkan över det österländska bruket av rökelse och olibanumharts används fortfarande mycket i den katolska kyrkan och i engelska högkyrkan.
• I den grekisk-ortodoxa kyrkan blandar man olibanum och bensoeharts med Kristusträ, som är en enklare kvalitet storaxbalsam med barkrester.
Blommor
Rosenvatten används till allt i islamska länder. Jasmin hör till islams heliga dofter och används också mycket i Indien.
Animaliska doftämnen
• Inom islam används ambra och mysk. Bruket av den senare började inom tibetansk buddhism.
Stinkande ämnen
• Illaluktande ämnen har använts över hela världen för att skrämma bort onda makter. I de katolska trollrökelserna mot häxor och smådjävlar användes gärna asafoetida och valeriana.
Meditativ rökelse
• Särskilt sandelträ och vetivert används mycket vid meditation inom framför allt buddhism och hinduism. Liksom benzoin, cederträ och frankincense anses de ha en sällsam förmåga att "jorda" medvetandet, d.v.s. ta en tillbaka till kroppen så att man bättre förmår leva i det som händer här och nu, istället för att tänka, spekulera, minnas, planera och fantisera om sådant som varit och sådant som ska komma.Samma oljor kan också användas i en kräm eller hudolja för samma syfte, t. ex. masserade på fötter och vader. Elemi, myrra och patchouli har liknande effekt; de hjälper mot tendensen att skilja huvud från kropp, eller uttryckt med en hindusk term: De hjälper till att förbinda kroppens chakran.
Frankincense har rykte som medvetandevidgande, elemi sägs befordra visualisering och muskot ge klarsyn - den senare är ju också en känd hallucinogen.
• Många skarpt friska dofter skärper uppmärksamheten: Basilika, eukalyptus, kajeput, koriander, lagerblad (oraklet i Delfis favorit), pepparmynta och rosmarin, citrusdofterna bergamott och citron och den mer mättade cederträ.
• Tålamod befrämjas av frisk cypress.
• De flesta här nämnda har också fördelen att skys av insekter - en stor fördel vid meditation.
Magisk rökelse
I europeisk magisk praxis väljer man doft efter tillfälle:
• En Venusrit kräver doftämnen i Venus anda, t. ex. ros, för Mars passar svavel, för Jupiter cederträ, för Saturnus asafoetida eller något annat hartsämne, etc. Frankincense, förknippad med månen, är standardval om man inte hittar en passande doft.
• Olika sorters blod har varit populärt som konstituens i magiska rökelser, se t. ex. Agrippas recept nedan.
• Utdrivning av negativ energi enligt dagens praxis, se startsidan till Rumsdofter.
 
Vanligaste rökelsematerialen i olika religioner
Länkarna går till växterna; där finns länkar vidare till hartser, eteriska oljor etc. Se också rökelsehistoria f. Kr. och e. Kr.
  Hartser Annat material
Egypten Frankincense, myrra  
Skandinavien   Enbarr, enbär
Nordamerika  

Vit salvia (Salvia apiana), vit malört (Artemisia ludoviciana), salviabuske (Artemisia tridentata)

Anglikanska kyrkan Bensoe, frankincense, labdanum, liquidambar, tolubalsam  
Romersk-katolska kyrkan Bensoe, frankincense, liquidambar, tolubalsam

Mysk, sandelträ

Grekisk-ortodoxa kyrkan Frankincense, liquidambar  
Islam Aloeved, myrra

Ambra, jasmin, mysk, sandelträ

Forntida judendom Galbanum, frankincense, myrra Kassiakanel, nard, saffran, kanel
Hinduism Bensoe

Basilika tulsi, sandelträ, vetivert

Buddhism
Aloeved, borneokamfer
Tibetansk buddhism Asafoetida Ambra, mysk
Shintô Aloeved  

Rumsdoft Ämnena bränns eller slängs på eld och offergåvor bestryks med dem (smörjelseolja stryks däremot på officianten). Rökelsen fyller många funktioner:
• Rökelse renar - den skrämmer bort ohyra och onda andar, dödar luftburna smittämnen, skyler över lukten av blod och bränt kött vid djuroffer och människooffer, och maskerar liklukt i kyrkorum. Också på ett annat plan renar rökelsen rum och människa inför mötet med guden - människans lukt ersätts med gudomlig. Om utdrivning av negativa energier, se startsidan till Rumsdofter.
• Rökelse bekräftar gudomens närvaro genom lukt- och synsinnet. Bachus känner man t. ex. igen på lukten av saffran och myrra, säger Ovidius, och Gamla Testamentets gud visar sig som rökpelare.
• Rökelse enar människa och gud. När gudomen finns i röken själv och människan omvärvs av och andas in den, blir de ett.
• Rökelse är offer av dyrbara ämnen - ett sätt att att visa respekt alternativt schackra med gudomen. Dofterna gläder gudarna så att de blir väl stämda. Maya och andra kulturer i Sydamerika ansåg att rökelse var gudarnas mat. Inom tibetansk buddhism gör man ett offer för varje sinne; rökelse för luktsinnet.
• Rökelse förmedlar bön - redan i Veda-skrifterna, eller som det sägs på en sfinx: "Röken för själen till gudarna". Tydligare kan det knappast bli - vad mer än rök kan skickas uppåt utan att komma tillbaka? Jämför med denna magiska rökning från förra sekelskiftets Jämtland: Tre handflatsstora furuträspånor görs i ordning av husets äldsta kvinna. Vid nymåne skriver den blivande fadern på dem vad han önskar sitt barn. När barnet fötts gör fadern en brasa på spånorna i rummet där mor och barn ligger och låter barnet inandas röken som innehåller önskningarna. Folkslaget ongee på Andamanerna bemålar kroppen med lera i olika mönster och styr på så sätt vilka lukter = meddelanden som kroppen avger till förfädersandarna.
• Rökelse svarar: Rökens väg i rummet kan uttolkas. Man kan inandas röken och i dess berusning få svar på frågor. Många förhoppningsfulla har genom åren förgäves prövat lagerblad och korngryn som antikens Delfi-orakel sägs ha inandats röken av.
• Rökelse förenar alla i rummet som andas in samma doft, tar alla i besittning gemensamt så som guden gör det och skapar intimitet. "Röken förenar gästerna", som man säger i Förenade Arabemiraten.
• Rökelse sprider det gudomliga inflytandet på ett konkret sätt. Där doften finns, där finns gudomligheten. Det fungerar på ett mycket vardagligt plan: Om samma doft alltid används vid meditation, bön eller ceremonier, kommer det snart att räcka att känna doften för att försättas i rätt medvetandetillstånd.
• Röken i rökelsen skyddar människan från gudomens blick, från att se och ses.
• Rökelsen mäter tiden - man mediterar t. ex. så lång tid som det tar för en rökelsesticka av bestämd längd att brinna ut.

Tio fördelar med rökelse
Rökelse kan göra de mest hårdhjärtade gudar milda till sinnes.
Rökelse kan rengöra och rena en.
Rökelse för bort gifter ur kroppen.
Rökelse hjälper en att hålla sig vaken.
Rökelse är en god vän när man är ensam.
Rökelse hjälper en att koppla av även de mest stressade dagar.
Rökelse kan användas i stora mängder.
Rökelse kan användas i små mängder.
Rökelse kan förvaras länge och blir aldrig dålig.
Rökelse kan användas dagligen.
(Ikkyu, rinzai-zen-präst i Japan, 1400-talet)

Recept

Recept I
(Qetoret)
• Självrunnen ha'tzori-balsam (Bibelns "stakte", det har gissats på harts från ambraträd, opoponax, myrra) - 13 % vikt
• Onycha (Bibelns "sjönagel"; snigel med vit snäcka från Röda havet av arterna Ungius odoratus och Blatta byzantina) - 13 %
Galbanum (Bibelns "galban") - 13 %
Olibanum (Bibelns "ren rökelseharts") - 13 %
• Självrunnen myrraharts - 3 %
Cassiakanel - 3 %
Nardus - 3 %
Saffran - 3 %
• Costus - 2,2 %
Kanel - 1,7 %
• Aromatisk bark - 0,6 %
För att iordningställa kryddorna behövdes också:
• Karshinalut (natronlut), att gnugga onycha i - 14,3 %
• Cypriskt vin, eller lagrat vitt vin, att blötlägga onycha i - 16,8 %
• Sodomsalt (nitrat, salt rikt på soda; underlättar förbränning) - 0.3%
• Rökbildande ört (troligen Eptadenia pyrotechnica, rik på salpeter) - 0,1 %
• Ambra från Jordan - 0,1 %
"Gör därav rökelse, en konstmässigt beredd blandning, saltad, ren, helig. Och en del av den ska du stöta till pulver och lägga framför vittnesbördet i uppenbarelsetältet, där jag vill uppenbara mig för dig. Höghelig ska den vara för er. Och ingen annan rökelse mån I göra åt er så sammansatt som denna ska vara. Helig ska den vara dig för Herren. Den som gör sådan för att njuta av dess lukt, han ska utrotas ur sin släkt."
Receptet sägs ha givits under ökenvandringen från Egypten (1200-talet f. Kr.) men är antagligen betydligt yngre - se vidare rökelsehistoria f. Kr.
Måtten bygger på kvalificerade gissningar utifrån rökelsefynd i Qumran i Palestina 1992. Analys av fynden visade spår av 8 av de 11 ingående ingredienserna. Vid experimentell bränning var rökelsen mycket effektiv mot flygfän. Detta sågs som ett tecken på att man hittat rätt - det sägs ju att templet alltid var flugfritt och att varken ormar eller skorpioner närmade sig Jerusalem så länge det stod kvar. Det är mer kontroversiellt än det exakta receptet på smörjelseolja. Endast fyra av ingredienserna anges, de övriga har överförts i muntlig judisk tradition. Ett är säkert: honung av något slag får inte ingå. Ursprungsmängden anges till 368 mått - ett för varje dag och tre extra för Yom Kippur - men rökelsen behöver inte tillredas i en viss mängd (som är fallet med smörjelseoljan); det är t. ex. tillåtet att göra en halv sats, så länge proportionerna är de rätta. Den märkliga ingrediensen snäckskal förekommer i andra rökelser, t. ex. japanska. Liten mängd fixerar blandningen så att doften blir hållbar, stor mängd ger doft; här är mängden halvstor. Varje krydda mals för sig varefter de blandas ihop. En liten mängd används morgon och kväll i templet.
(Källa: Gamla Testamentet: 2 Mosebok 30:34-38)
Recept II
(solrökelse)
Saffran
Ambra
Mysk
• Aloeträ (linaloe eller örnträd)
• Balsamträ (meckabalsam?)
Lagerbär
Nejlikor
• Örnhjärna eller blodet av en vit tupp
(Källa Gentz och Lindgren 1946 efter Agrippa: Occulta Philosophia, 1510)
Recept III
(månrökelse)
• Vita vallmofrön
Kamfer
Virak
• Grodhuvud
• Tjurögon
• Menstruations- eller gåsblod
Enligt en del uttolkare finns det dolda budskap i Agrippas recept. T. ex. skulle i detta recept grodhuvud egentligen avse någon ranunkelväxt som smörblomma eller ringblomma, tjurögon egentligen röd nejlika.
(Källa Gentz och Lindgren 1946, Le Guérer 1993, efter Agrippa: Occulta Philosophia, 1510)
Recept IV
(Venusrökelse)
• Röda rosor
• Röd korall
Ambra
Mysk
• Aloeträ (linaloe eller örnträd)
• Sparvblod eller duvblod
(Källa Gentz och Lindgren 1946 efter Agrippa: Occulta Philosophia, 1510)
Recept V
(Saturnusrökelse)
• Svarta vallmofrön
• Bolmört
• Alruna
Myrra
• Magnetsten (magnetisk järnmalm)
• Katthjärna eller fladdermusblod
(Källa Gentz och Lindgren 1946 efter Agrippa: Occulta Philosophia, 1510)
Recept VI
(romersk-katolsk)
Virak - 200 delar
Bensoeharts - 100 delar
• Kaskarillabark - 50 delar
Salpeter - 25 delar
(Källa Gentz och Lindgren 1946 efter Hager: Hagers Handbuch der Pharmaceutischen Praexis, 1902)
Recept VII
(romersk-katolsk)
Sandelträ - 148 gram
Bensoeharts - 124 gram
• Cascarillabark (Croton eluteria) - 124 gram
Vetivert - 31 gram
Tolubalsam - 31 gram
Kalisalpeter - 31 gram
Mysk - 8 gram
Inalles 497 gram som pulveriseras noga och siktas. Ett mycket använt recept.
(Källa: Thompson 1927)
Recept VIII
(trollrökelse)
Djävulsträck
• Mästerrot (Imperatoria ostruthium)
Fänkål
• Sandrak (harts från Tetraclinis articulata)
• Sassafrass (ved från Sassafras officinalis)
• Källarhalsbast (Tibast = Daphne mezereum)
• Spansk humle (oregano av någon art)
Valeriana
• Bärnsten ur lodjurets urin (Losten = Lapis lyncis, spröt av fossila djur)
• Judebeck
• Röd korall
Virak
Ingredienserna skulle vara tolv som apostlarna. Något klosterrecept har inte återfunnits, däremot detta från "apotekens gamla kompositionsböcker". Med tillsats av svavel fick man kreatursrökelse att röka i stall.
(Källa: Gentz och Lindgren 1946)
Recept IX
(romersk-katolsk)
Virak
Bensoeharts
• Kaskariljabark (Croton eluteria)
Salpeter
Vatten
Hartser och bark blandas, fuktas med vatten och torkas.
(Källa: Meyer 1952)
Recept X
(Tinctura fumalis)
• Styrax (harts av styraxträd, eller storaxbalsam)
Olibanum
• Bark av cassiakanel
(Källa: Fischerström 1968)
Recept XI
(romersk-katolsk)
Olibanum - 10 viktdelar
Bensoeharts - 4 viktdelar
Storaxbalsam - 1 viktdel
Bitarna bryts sönder och blandas. Romersk-katolska kyrkan har inga bestämda föreskrifter för hur rökelse ska blandas, men frankincense rekommenderas som huvudingrediens och ovanstående blandning är den vanliga.
(Källa: Crow 1976, Day 1979)
Recept XII
(Incense of the Anglican Churchn)
Tolubalsam - 41 (sic) delar
Olibanum (Boswellia carteri) - 4 delar
Olibanum (Boswellia thurifera) - 4 delar
Bensoeharts - 4 delar
Storaxbalsam - 2 delar
Smulas och blandas.
(Källa: Bartram 1998)

Litteratur: Se t. ex. Aftel (2003), Classen, Howes och Synnott (1994), Crow (1976), Gentz och Lindgren (1946), Le Guérer (1993), Kinkele (2004), Nielsen (1986), Thompson (1927). Munkdräktens rökning enligt Dôgen: Shobogenzo, kapitlet Kesa-kudoku, i engelska översättningar t. ex. med titel som The merit of the Kasâya (1240). Rökelseträngtande gandharva: Lotussutran kapitel 10.

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/rokelserel.html
Datum: 2018 10 19 - Uppdaterad: 2010 02 1
Cookieinfo
Made with a Mac