Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Rumsdofter

Potpourri


... kinder av persikans kadaverfärg där rosornas levande glöd förvandlats i pot-pourrins bruna som av torkat blod ...
(August Strindberg: Utopier i verkligheten, 1885)

Synonymer  Potpurri, franskt pulver
Engelska namn Potpourri
Andra namn Romanska språk
Potpourrie (franska)

Tradition

Olla podrida
Det franska ordet potpourri kommer av spanska olla podrida, båda med betydelsen "ruttna krukan" är en maträtt motsvarande ungefär den svenska pyttipannan. I överförd bemärkelse har det också fått betydelsen blandgods, i Spanien litterärt, i Frankrike musikaliskt. Betydelsen "doftande växtdelar att parfymera rum med" fick det i England, där blandningarna blev populära på 1700-talet. 1755 kom ordet in i svenskan i denna betydelse.
Insaltning var från början en apoteksmetod för att konservera rosor; just insaltade rosor ansågs ge den bästa eteriska oljan. Likadant gjorde man i hemmen och blandade då gärna med andra doftande blommor också; i de engelska herrgårdarnas stillrooms ofta lavendel. I städerna kunde man göra blandningarna av halvvissna eller extraherade blommor, hartsrester och annat med lukt kvar som såldes av apotek och parfymerier. Dagens motsvarighet är hobbybutikernas påsar med dekorativa kottar, blad och guldstänk med vidhängande flaska syntetisk doft att hälla på - instant potpourri.

Framställning Växtdelar med god lukt och eventuellt också vacker färg och form blandas och tillsätts eventuellt extra doft.
Beskrivning • Fuktigt potpourri: Starkt doftande men visuellt mindre tilltalande blandning som läggs i en ogenomskinlig skål eller kruka vars lock man lyfter av när doften ska spridas.
• Torrt potpourri: Blandning av torkade bommor, blad etc. som läggs i en glasskål för att synas.
Innehåll • De tidigaste potpourrierna bestod av rosor och rosor med lika delar lavendel eller orangeblmommor med lite kryddor och örter.
Hartser (bensoeharts, borneokamfer, kopaivabalsam, perubalsam, tolubalsam...) gjorde lukten hållbar och luktade själva starkt. Allt exotiskt man kunde önska sig fanns att hämta i det brittiska imperiet.
• Sedan tillkom eteriska oljor - se förslag under rumsdofter.
• Animaliska fixatörer (ambra, bävergäll, mysk, sibet) var vanliga; de var lättillgängliga och billiga till in på 1900-talet.
Fuktigt potpourri - bara för doft
• Samma typ av innehåll som i luktpåsar men här ska växtdelarna vara färska. Framför allt används rosor och lavendelblommor.
• Jodfritt salt för konservering. En vanlig blandning har varit två delar salt och en del pulveriserad irisrot som fixerar doften.
• ... och kanske en konjaksskvätt för att konservera.
Torrt potpourri - också för ögat

Nedan exempel på torra ingredienser som är vackra att se på med eller utan doft. Till varje dl potpourri tar man kanske 1-2 tsk smått som frön och rötter. En del av innehållet kan pulveriseras men för mycket pulver gör blandningen dammig.
• Blommor - knoppar, utslagna blommor, lösa kronblad som håller färg bra: Angelika, blåklint, eternell, gurkört, isop, jasmin, romersk kamomill, lavendel, kryddnejlika, spansk körvel (Myrrhis odorata), nejlika, renfana (Tanacetum vulgare), ringblomma, ros, rosmarin, smörblomma (Ranunculus acris), tulpan, vallmo, viol, älgört... Potpourri-blomman framför andra är ros. Särskilt apotekarrosen Rosa gallica behåller lukten bra torkad.
• Blad: Basilika, citronmeliss, citronverbena, dragon, ekmossa, kattmynta (Nepeta cataria), kungsmynta, lagerblad, malört, myskmadra, rosmarin, pepparmynta, timjan och alla slags örtkryddor, grässtrån...
• Barr: Cypress, en, tall...
• Ved och bark: Björk, cassia, kanel, sandelträ, färgad sågspån...
• Rötter: Angelika, irisrot (2 tsk per dl blommor och blad fixerar doften), kalmus, spansk körvel (Myrrhis odorata), vetivert... 
• Frön: Angelika, anis, enbär, fänkål, kardemumma, koriander, kryddpeppar, muskotnöt, stjärnanis... En tonkaböna luktar mycket starkt och räcker för att fixera doften i 5 dl potpourri.
• Kottar: Gran, talll...
• Skal - skala av med potatisskalare: Apelsin, citron, pomerans...
Salt blandas ibland också i torrt potpourri men har nackdelen att bleka växtdelarna lite.
• Annat dekorativt som snäckskal, stenar, fjädrar...
Varianter

Rumsdofter är startsida till t. ex:
Luktpåsar - till linneskåp eller att bära på sig.
Pomandrar - ett slags luktbollar som överlevt som julapelsiner.
Fast rökelse - koner, stickor eller tabletter att bränna.
Rökelsepulver - strös på eld eller glöd.
Rökelsepapper - förr till astmarökelse.
Rökelsevätskor - ångas eller sprayas.
Förkylningsångbad - att andas in.
Luktsalt - akutlukter vid svimning och knock-out.

Hållbarhet Förvaras torrt. Ett välgjort potpourri som förvaras under lock kan behålla doften i årtionden.

Recept

Recept I
(torrt)
Damascenerrosor, dels knoppar, dels utslagna - 5 liter
Pomeranser så sätt besatta med kryddnejlikor som möjligt, torkade i svag ugnsvärme och stötta - 3 st
Angelikarot i skivor - 120 gram
Violrot i skivor - 60 gram
Bensoeharts - 60 gram
Styrax - 60 gram
Lavendelblommor - 2 nävar
• Torkad mekkabalsam - 2 nävar
Luktvioler (dessa måste då ha samlats in och torkats tidigare under sommaren) - 1 näve
Orangeblommor - 1 näve
Jasmin - 1 näve
Rosmarinblommor - 1/2 näve
Lagerblad - 1/2 näve
Mejram - 1/2 näve
Mysk - 8 gram
Täck kärlet väl. När locket tas av känner man en ljuvlig doft.
(Källa: Stevenson 1979 efter kokbok 1834)
Recept II
(fuktigt)
• Kronblad av rosor - 6 viktdelar
Salt - 1 viktdel
Saltet gnuggas in ordentligt i bladen. Det suger upp fukten som snabbt förvandlas till saltlake. Bladen blir en smetig massa som, förvarad i tunnor, håller sig nästan hur länge som helst utan att doften förändras nämnvärt.
(Källa: Piesse 1857)
Recept III
(fuktigt)
• Friska blommor eller barr av gran eller tall
Salt
Blomsterdoft af hvad slag som helst kan man framställa, om man tar alldeles friska blommor (endast blomkronan) af den åstundade sorten och lägger dem hvarftals med koksalt i en karamellburk af glas med inslipadt lock, som sluter alldeles tätt till. Burken ställes på ett svalt ställe och får stå i tre veckor. När man sedan vill ha en angenäm doft i rummet, öppnar man burken några minuter, hvarefter man noga sluter till den igen. Man kan förfara på samma sätt med tall- och granbarr.
(Källa: Titellös receptsamling för hemmet, utgiven före 1906 års stafningsreform)
Recept IV
(torrt)
Lavendelblommor - 250 gram
Rosor (Rosa damascena) - 225 gram
Violrot - 175 gram
Storax - 175 gram
Kryddnejlikor - 125 gram
Kassiakanel - 125 gram
Lavendelolja - 3 gram
Citronolja - 3 gram
Bergamottolja - 3 gram
Kryddnejlikolja - 2 gram
Neroli - 1,5 gram
Blombladen och de torra delarna blandas ihop grovpulveriserat och fuktas med de eteriska oljorna.
(Källa: Gaugin 1947)
Recept V
(torrt)
Rosenolja - 60 gram
Timjanblommor - 60 gram
Violrot - 50 gram
Kryddnejlikor - 20 gram
• Blåklint - 15 gram
Lavendelblommor - 12 gram
Olibanum - 8 gram
Blombladen och de torra delarna blandas ihop grovpulveriserat och fuktas med de eteriska oljorna. 
(Källa: Gaugin 1947)
Recept VI
(fuktigt)
• Färska blommor, t. ex. ros och lavendel - ca 4,5 liter
Salt - ca 375 gram
• Kryddor, rötter, t. ex. irisrot, kryddnejlika, kanel
Blommorna får torka något i ett par dagar. Varvas med salt i kruka, pressas hårt och slutes till hårt. Får stå i minst två månader.Under lagringen förvandlas blandningen till en fuktig doftande kaka som kan brytas, ett slags blomsterpickles. Denna används sedan som bas i potpourriblandningar.
(Källa: Day 1979)
Recept VII
(torrt)
• Torkade blommor, mest rosknoppar
Havssalt - lite
• Kryddor och örter - efter behag
Eterisk olja - efter behag
Blandas direkt i doftkruset.
(Källa: Day 1979)
Recept VIII
(fuktigt)
• Blommor och/eller blad
• Jodfritt salt
• Malen jamaikapeppar
Kryddnejlikor
• Rivet citronskal
Sprit eller konjak
Lägg ett 5 cm lager blommor och blad i botten av en stor glasburk. Strö över lite jamaikapeppar, kryddnejlikor och citronskal. Häll på lite sprit eller konjak. Täck sedan med salt så att bladen blir helt dolda. Lägg sedan på lager efter lager tills burken är full. Detta kan utsträckas över flera dagar allt eftersom de olika ingredienserna blir färdiga att skörda. Locket sätts på och burken ställs mörkt och svalt. Efter ungefär en vecka kan innehållet fördelas på mindre kärl och placeras på olika ställen i huset. Det blir en blandning som varar länge och kan friskas upp då och då genom tillsats av små mängder från en ny blandning eller med några droppar av någon eterisk olja.
Ett alternativ är att först torka blommor och blad genom att breda ut dem på rena pappersark eller plastskynken i ett rent torrt rum utan att de utsättts för direkt solljus eller värme. Man saltar på dem och vänder dem då och då tills de har torkat. Sedan kan man varva dem i en burk med kryddor och lite mera salt.
(Källa: Stevenson 1979)
Recept IX
(kryddblandning)
• Jodfritt salt - 165 gram
• Någon pulveriserad rot (angelika, iris, spansk körvel, vetivert...) - 60 gram
Kryddnejlikor - 30 gram
• Riven muskotnöt (eller hälften koriander) - 30 gram
Kanel - 30 gram
• Pulveriserat citronskal - 15 gram
Eterisk olja - några droppar
Totalt 330 gram varav 50 % salt. Denna kryddblandning strös över de torra växtdelarna. Det är praktiskt att göra i ordning en stor sats kryddblandning på en gång. Den håller sig bra om den förvaras i plastpåsar i en väl tillsluten burk.
(Källa: Stevenson 1979)
Recept X
(kryddblandning)
• Jodfritt vanligt koksalt - 250 gram
• Grovt salt - 250 gram
• Riven muskotnöt - 15 gram
Kanel - 15 gram
Kryddnejlikor - 15 gram
Jamaikapeppar - 15 gram
Koriander - 15 gram
Citronskal - 15 gram
Bensoeharts - 15 gram
Borax - 15 gram
Violrot - 15 gram
Totalt 635 gram varav ca 80 % salt. Violroten tillsätts sist när alla de andra ingredienserna har blandats. Ett annat grundrecept på en kryddblandning - som kan varieras i det oändliga.
(Källa: Stevenson 1979)
Recept XI
(fuktigt)
• Vanligt bordssalt
• Färska rosenblad, helst plockade på morgonen medan daggen sitter kvar
• Färska lavendelblommor
Blanda rosenblad och lavendelblommor och lägg i ett lager i en glas- eller porslinskruka. Strö ett par tsk salt över. Fyll på med mer blomblad och salt tills krukan är full. Översta lagret ska vara salt. Slut till ordentligt med lock och låt stå några veckor. När du sedan lyfter på locket sprider sig en härlig blomsterdoft i rummet, precis som på mormorsmormors tid.
(Källa: Allas veckotidning 31:1980)
Recept XII
(fuktigt)
Rosenblad (damascena eller centifolia) - 3 volymdelar packade
• Jodfritt havssalt, hälften grovt, hälften fint - 1 volymdel
Rosenbladen får torka tills de blivit läderartade och förlorat halva sin volym; det tar ungefär två dagar vid torrt väder. Varva rosenbladen med salt, 1 cm packade blad med salt emellan, tills skålen är fylld till 2/3. Ställ mörkt, torrt och med god luftväxling tills blandningen bakats ihop (fermenterats). Om den skummar ska den röras om dagligen och får stå ytterligare 10 dagar. Bryt sönder de sammanbakade kronbladen i småbitar och förvara lufttätt i 6 veckor. Rör om dagligen. Tillsätts sedan torkade växter enligt exempel nedan.
(Källa: Bremness 1995)
Recept XIII
(fuktigt)
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter
• Torkade potpourridelar - 1 liter om det är mest kryddor, upp till 4 liter om det är mest blommor
Eterisk olja (ev.) - lite
Blandas. Försluts och får stå två veckor. Behåller doften i åtskilliga år.
(Källa: Bremness 1995)
Recept XIV
(fuktigt)
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter
Rosenknoppar, torkade - 1 kaffekopp
• Pulveriserad violrot - 1/2 kaffekopp
Muskotblomma, malen - 2 msk
Kryddpeppar, malen - 2 msk
Lagerblad, krossade - 1 msk
Apelsinskal, krossade- 1 msk
Nejlika, malen - 1 msk
Muskotnöt, riven - 1 st
Kanelstång, krossad - 1 st
Blandas. Försluts och får stå två veckor. Traditionellt krydd- och rosenpotpourri.
(Källa: Bremness 1995)
Recept XV
(fuktigt)
• Ferment enligt recept VIII - 1 liter
• Torkade lavendelblommor - 1 liter
Tonkabönor, krossade - 40 gram
Kryddnejlikor - 2 msk
Bergamottolja - 7 droppar
Muskatellsalviaolja - 3 droppar
Blandas. Försluts och får stå två veckor. Receptet bygger på en 1800-talsparfym, Rondeletia.
(Källa: Bremness 1995)
Recept XVI
(fuktigt)
• Färska blommor
Salt
Låt blommorna halvtorka i ett par dagar. Varva dem med salt i en kruka och lägg på en tyngd, t. ex. ett tefat med en sten. Det understa och översta lagret ska vara salt. Rör om i krukan då och då. Under blomstersäsongen kan man lägga i nya blommor vartefter - rör om lite, lägg i nya halvtorra blommor och överst ett lager salt. När man är nöjd med doften och allt har bildat en massa rör man om och saltar en sista gång och låter stå ytterligare två veckor. Därefter kan man tillsätta ytterligare 3-5 liter färska växtdelar:
• Grovt krossade kryddor
Irisrot eller rot av angelika eller körvel - 20-30 gram
• Konjak - några msk
• Farinsocker - ett par msk
Rötterna suger upp fuktighet och stabiliserar doften, konjaken konserverar. Rör om väl och packa i kruka med lock.
(Källa: Okänd)
Recept XVII
(fuktigt)
• Färska blommor och blad
Salt
• Kryddor
• Konjak - en skvätt
Blommor och blad läggs i ett 5 cm tjockt lager i en glasburk. Kryddor strös över, lite konjak skvätts på. Salt läggs på i ett översta lager så att det täcker. Sätt lock på burken och ställ mörkt och svalt. Nya likadana lager kan läggas på vartefter under säsongen. Efter sex veckor kan potpourriet fördelas på mindre kärl.
(Källa: Okänd)

Litteratur: Se t. ex. Corbin (1986), Day (1979), Bremness (1995), Nationalencyklopedins ordbok (1995), Piesse (1857), Stevenson (1979).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/potpourri.html
Datum: 2018 10 16 - Uppdaterad: 2011 01 14
Cookieinfo
Made with a Mac