![]() |
Tvålparfym
|
|
|
||
Tradition | Tvål har man alltid velat parfymera, därför att de använda oljorna och fetterna varit andra och tredje klassens som härsknat fort. De första tvålarna som såldes på sin parfymering, 16- och 1700-talens tvättkulor (eng. washballs, fr. savonettes), var den tidens lyxtvålar. | |
Framställning | Kallrörd
kärntvål: Doftämnena tillsätts
direkt när förtvålningen är klar.
Receptexempel nedan. Omsmält tvål: Kallrörd tvål som fått mogna tillsätts doftämnen vid omsmältningen när massan tas från värmen. Kräver inte på långt när så mycket eftertanke. Felsökningsschema när doft och annat går fel i tvålen. |
|
Löslighet | Doftämnena är olösliga
i vatten och vattenlösliga
ämnen som glycerin,
ättika och alkohol.
Eteriska oljor och hartser som används som doftämnen är fettlösliga. Färgämnena måste lösas mycket väl, annars kan tvålen bli prickig. pH och inkompatibiliteter Alkalierna i nygjorda kallrörda tvålar kan förändra eller förstöra doftämnen som tillsätts. Omsmält tvål har redan gått igenom förtvålningsprocessen och påverkar inte lika mycket. |
|
Innehåll |
Tvål hör till de kosmetiska medel som parfymeras
mest, idag nästan uteslutande med konstgjorda
doftämnen. Någon liten mängd eterisk
olja kan ingå för att motivera marknadsföring som naturlig eller liknande. |
|
Mandeltvål | Toppnoter: Apelsin,
bergamott, cananga,
citron, rosenträ.
Bensaldehyd,
geraniol. Mellannoter: Cassia, geranium, kryddnejlika. Anisaldehyd. Basnoter: Benzoin, fänkål, iris, mysk (xylen), patchouli, perubalsam, sandelträ, styrax, tolubalsam, vetivert. Kumarin, syntetisk mysk. |
|
Nejliktvål | Toppnoter: Bergamott,
cananga, lagerblad
(40 %), rosenträ.
Bensaldehyd,
geraniol. Mellannoter: Cassia, geranium, kanelblad, kryddnejlika. Eugenol (45 %). Basnoter: Benzoin, iris, kryddpeppar, perubalsam, peppar, styrax. |
|
Ambratvål | Toppnoter: Apelsin,
bergamot, citron,
rosenträ.
Geraniol. Mellannoter: Geranium. Basnoter: Ekmossa, frankincense, labdanum absolut, patchouli, sandelträ, styrax, vetivert. Bävergäll. Kumarin, syntetisk mysk, vanillin. |
|
Varianter | Windsorparfymering. Rosdofter, också till tvål. |
|
Hållbarhet | Antioxidanter och fixatörer förebygger påverkan på och av doftämnena, t. ex. färgförändringar i tvålen och förändringar i doft. Stabiliseringen är nödvändig och svår eftersom tvålmiljön är så instabil, dels för att tvål kräver mycket flyktiga och toppnoter för att kamouflera fettlukten, dels för att tvålens alkaliska miljö går hårt åt alla tillsatser. Problemen är mindre med omsmält tvål där det mesta av alkalierna redan är neutraliserat. | |
|
||
Fast tvål | Doftämnena kan förändras
på flera sätt: Färgförändringar Många doftämnen missfärgar tvålen, särskilt när den kommer i kontakt med koppar och järn. Denna färgning ska skiljas från oljornas naturliga färg som ibland kan vara mörk. Missfärgning beror på kemiska reaktioner och uppträder efter ett tag - en lämplig kontrolltid är tre månader. Många eteriska oljor som får tvålen att mörkna går dock utmärkt att använda i mörka tvålar - den bruna Windsortvålen är typisk. Doftämnena måste lösas mycket väl, annars kan man få en prickig tvål. Se också tvålfärgning, som också kräver sitt eget kapitel. Doftförändringar Alkalierna i tvålen kan göra att doften förändras efter ett tag. Risken är mindre i omsmält tvål. Doftämnen luktar ofta annorlunda i tvål än i andra blandningar. Vill man ha samma doft i t. ex. en kräm kan den alltså behöva sättas samman annorlunda. Konsistensförändringar Inträffar redan i tvålmassan när tvålen görs: Tvålmassan skär sig eller snabbstelnar så fort doftämne tillsätts. Orsakas av alkohol eller isopropylalkohol som används som lösningsmedel för syntetiska doftämnen och av kryddnejlikolja. Det inträffar endast med kallrörd tvål, inte varmrörd. Tvålmassan tjocknar eller blir tunn när doftämnena tillsätts vid en omsmälning. Här är konsistensförändringen inte så stor och dramatisk och kan korrigeras genom tillsats av vatten respektive fortsatt omrörning. |
|
Hudreaktion | Tvål ligger inte kvar på huden utan tvättas bort = mindre risk för hudirritation. Det som retar brukar var den effektiva avfettningen (uttorkande) - och doftämnena. | |
|
||
Recept |
||
Recept I (ört) |
Bergamottolja
- 10 gram Kumminolja - 5 gram Stjärnanisolja - 5 gram Fänkålsolja - 5 gram Lavendelolja - 5 gram Timjanolja - 5 gram Nejlikolja - 2,5 gram Eteriska oljor 3,7 %. Örtdoft till ett kilo tvål. (Källa: Hector 1903) |
|
Recept II (mandel) |
Mirbanolja (se bensaldehyd)
- 5 gram Lavendelolja - 5 gram Doftämnen 0,6 %. Mandeldoft till ca 1,5 kilo tvål. (Källa: Hector 1903) |
|
Recept III (patchouli) |
Patchouliolja
- 5 gram Geraniumolja - 2 gram Vetiverolja - 2 gram Eteriska oljor 0,8 %. Patchoulidoft till ett kilo tvål. (Källa: Hector 1903) |
|
Recept IV (mysk) |
Bergamottolja
- 10 gram Mysk - 3 gram Doftämnen 1,3 %. Myskdoft till ett kilo tvål. Mysken rives fint med pulveriserat socker. "Kan dock ersättas med konstgjord mysk eller bättre med tonkinol." (Källa: Hector 1903) |
|
Recept V (tallbarr) |
Tallbarrsolja
- 78 % vikt Enbärsolja - 11 % Lavendelolja - 5,5 % Timjanolja - 5,5 % (Källa: Hector 1903) |
|
Recept VI (mandel) |
Mirbanessens (se bensaldehyd)
- 50 % vikt Bittermandelolja - 43,5 % Nejlikolja (kryddnejlika) - 6,5 % (Källa: Hector 1903) |
|
Recept VII (citron) |
Citronolja
- 30 gram Bergamottolja - 5 gram Citronellaolja - 1 gram Eteriska oljor 3,6 %. Citrondoft till ett kilo varmrörd grundtvål (kärntvål av talg eller palmolja). (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
Recept VIII (mandel) |
Klorfri bensaldehyd
- 400 gram Lavendelolja - 100 gram Eteriska oljor 1 %. Parfym på 50 kilo varmrörd grundtvål. S.k. konstgjord bittermandelolja = nirobenzol bör icke användas! (Källa: Svanberg 1948) |
|
Recept IX (mandel) |
Klorfri bensaldehyd
- 400 gram Geraniumolja - 50 gram Bergamottolja - 50 gram Eteriska oljor 1 %. Parfym på 50 kilo varmrörd grundtvål. S.k. konstgjord bittermandelolja = nirobenzol bör icke användas! (Källa: Svanberg 1948) |
|
Recept X (mandel) |
Bensaldehyd
- 40 % vikt Rosenträolja - 15 % Kryddnejlikolja - 10 % Perubalsamolja - 10 % Sandelträolja - 10 % Iris resin (se iris absolut) - 7 % Geraniumolja - 5 % Myskxylen - 3 % (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
Recept XI (antiseptisk) |
Citronolja
- 20 % vikt Lavendelolja - 20 % Geraniumolja - 20 % Cassiaolja - 10 % Kryddnejlikolja - 10 % Rosmarinolja - 8 % Timjanolja - 5 % Eukalyptusolja - 5 % Vetivertolja - 2 % (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
Recept XII (rosmarin) |
Palmarosa
- 35 % vikt Rosmarin - 25 % Spiklavendel - 25 % Timjan - 5 % Citrongräs - 5 % Kumarin - 5 % (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
|
||
Litteratur:
Se t. ex. Hector (1903), Lodén (2008), Poucher och Howard (1974),
Svanberg (1947). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|