 |
Alkoholbaserad parfym
|
|
|
|
||
| Tradition | En del ser det ungerska vattnet (exakt daterat till 1370) som den första alkoholhaltiga parfymen. Andra vill mena att den föddes ett par århundraden senare då Frangipani d.y. löste doftämnen i alkohol. I romanen Parfymen låter Patrick Süskind den gamle parfymören Baldini tänka över sitt liv: | |
|
||
| • Parfymhistoria! Alkohollösning är idag den helt dominerande parfymtypen. Den är inte bara tilltalande för ögat; alkoholen ger också ett sting och en hets till friska dofter som är svår att åstadkomma med olja. |
||
| Framställning | Doftblandning • Man börjar doftblandningen med de tunga basdofterna (runt 40 % av doftämnenas volym), fortsätter med mellannoterna (30 %) och tillsätter topparna (30 %) sist - eller så börjar man uppifrån med toppnoten och arbetar sig nedåt. Grundreglerna för blandning är desamma för alla parfymtyper, så se startsidan för parfym, där det också finns länkar till olika dofttyper - blommiga, citrus etc. • Doftkoncentratet blandas med stark alkohol eller alkoholutdrag av växter (tinkturer). Spriten bör vara ljummen. Proffsen arbetar med uppvärmd sprit, vilket är riskabelt - ren alkohol kokar och antänds vid 78°. De eteriska oljorna ska tillsättas mycket långsamt, droppe för droppe och med omskakning mellan varje droppe. Mognad • Blandningen av eterisk olja och alkohol får stå ett par veckor eller upp till ett halvår. Under lagringen "gifter sig" doftämnena med varandra och det bildas nya, särskilt estrar. Den värsta spritlukten försvinner och lukten rundas av. • Om man använder grundblandningar (extraits, essences) som fått mogna ihop åtminstone en månad i förväg kan mognadstiden för den färdiga blandningen förkortas betydligt, men inte uteslutas helt. Även blandningar måste gifta ihop sig. • Ett trick för att snabba på mognaden är att dagligen ställa kärlet med blandningen i varmt vatten en timme och sedan kyla av. Efter mognad • Lite vatten eller aromatiskt vatten tillsätts eventuellt, men det är vanligare i eau de cologne än i parfym (se de många olika parfymkoncentrationerna under Varianter nedan). För att minska risken för grumling måste även vattnet tillsättas mycket försiktigt - en droppe i taget med omskakning efter varje droppe. Tillsätter man för mycket eller för snabbt blir parfymen genast mjölkig och det är svårt att filtrera bort. • Sist filtrering för att få vätskan klar. |
|
| Beskrivning | Klar spritlösning. | |
| Mått och vikt | 95 % alkohol:100 ml väger 82 gram,
100 gram = 123 ml 90 % alkohol:100 ml väger 86 gram, 100 gram = 120 ml 70 % alkohol: 100 ml väger 89 gram, 100 gram = 112 ml 40 % alkohol: 100 ml väger 95 gram, 100 gram = 105 ml För detaljer, se alkoholmått. |
|
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin
och ättika löses
obehindrat i alkoholbaserad parfym men kan göra den oklar. • Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer och hartser löses mer eller mindre beroende på halten alkohol. 90-95 % krävs för att eteriska oljor ska lösas helt; redan en sänkning till 70 % minskar lösligheten avsevärt. |
|
| Innehåll | Medium |
|
| Varianter |
Parfum |
|
Hållbarhet |
Nyblandad alkoholhaltig parfym luktar mest
sprit. Den måste stå på mognad minst en månad, helst ett halvår så
att doftämnena får tid att reagera kemiskt
med varandra och bilda nya. Mognadstiden kan förkortas
om man använder färdiga lösningar som extraits och förfixerad alkohol. För både extraits och färdiga doftblandningar i alkohol gäller: |
|
|
|
||
| Parfym | Användning • Kraftig pafrym - verklig parfum - kan tas på hårtopparna, och på kläderna om den innehåller enbart eteriska oljor. På kroppen tas den på varma ställen där blodet pulserar ytligt, t. ex. handlederna och under öronen. • Eaus - spraya i luften och stig in i molnet. |
|
| Hudreaktion | Den som har känslig hud kan sätta parfymen på hårtopparna - rena eteriska oljor i alkohol tynger inte ner håret och ger inte fläckar, Tinkturer av växter kan däremot ge fläckar. På huden är oljebaserad parfym mildare än alkoholbaserad. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I (pomadaextrakt, cassie) |
• Pomada
nr 24 av cassieblommor
- 500 gram • Renad vinsprit (runt 51 % alkohol) - 825 ml Får dra i 3-4 veckor i sommarvärme varefter spriten silas av. Sist värms den nu "tvättade" pomadan försiktigt till flytande, varvid de sista extraktresterna flyter upp till ytan och kan hällas av när fettet stelnat igen. (Källa: Piesse 1857) Anm. Principen är densamma för alla pomadaextrakt. Pomada görs genom att blommor får dra i flytande fett tills all doft dragits ur. "Nr 24" betyder att blommorna ersatts med nya 24 gånger. |
|
| Recept II (pomadaextrakt, grundrecept) |
• Pomada
som man gjort själv - 100 gram |
|
| Recept III (extrait, grundrecept) |
•
Vinsprit (runt 51 % alkohol),
så renad som möjligt - 1 liter (930
gram) |
|
| Recept IV (extrait, lavendel) |
• Renad vinsprit (runt 51 % alkohol)
- 2.250 ml • Engelsk lavendelolja - 115 ml Blandas och filtreras och är är efter mognad färdigt att använda som ingrediens i doftblandningar. (Källa: Piesse 1857) |
|
| Recept V (essence, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 800 gram (1.000 ml) Eterisk olja som löses klar, någon av följande: • Cederträ, iris - 50 gram • Lavendel - 40 gram • Ros, vintergröna - 20 gram • Citron, neroli, vetivert - 15 gram • Patchouli - 7 gram Totalt 807-850 gram (1.006-1.055 ml) varav eterisk olja 7-50 gram (6-55 ml). Alkoholen värms upp svagt och luktämnena tillsätts. Då lösningen stått ett tag (utfrysning) avhälls den klara lösningen. En slags svagare (1-6 %) extrait. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VI (extrait triple, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 600 gram (720 ml) • Eterisk olja - 100 gram (110 ml) 700 gram (830 ml) varav 16-17 % eterisk olja. Tredubbelt extrait för utspädning till svagare enligt nedan. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VII (extrait double, grundrecept) |
• Extrait triple enligt ovan - 1.200
gram (1.425 ml) • Alkohol (95 %) - 700 gram (840 ml) • Destillerat vatten - 100 gram (100 ml) 2.000 gram (2.365 ml) varav 10 % eterisk olja. Dubbelt extrait. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept VIII (extrait simple, grundrecept) |
• Extrait triple enligt ovan - 800 gram (950 ml) • Alkohol (95 %) - 800 gram (960 ml) • Destillerat vatten - 400 gram (400 ml) 2.000 gram (2.310 ml) varav 5 % eterisk olja. Enkelt extrait. (Källa: Gaugin 1947) |
|
| Recept IX (extrait, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 100 gram (120 ml) • Destillerat vatten - 20 gram (20 ml) • Eterisk olja - 8-25 gram (6-23 ml) • Magnesiumkarbonat 128-145 gram (146-163 ml) varav 6-17 % eterisk olja - extrait simple till extrait triple. Vätskorna blandas och skakas om, värms lätt. Kyls till minst -10° under ett dygn. Filtreras så kallt som möjligt, eventuellt flera gånger, med papper som pudrats med magnesiumkarbonat. (Källa: Poucher och Howard 1974) |
|
| Recept X (extrait, lavendel) |
• Alkohol - 500 ml • Torkade lavendelblommor - 30 ml • Kanel - 30 ml Mal växterna i marmormortel. Låt dra i alkoholen minst två veckor. Sila vätskan. Det här ansiktsvattnet kan även brukas mot huvudvärk, feber, nervositet och depression. (Källa: Buchman 1975) |
|
| Recept XI (extrait triple, ekmossa) |
• Alkohol
(helst 95 %) - 80 droppar • Ekmosseresinoid - 20 droppar Ca 20 % doftämne. Låt stå minst en månad. Filtrera genom Melitta-filter. För enkel dosering av ekmossa som fixatör i alkoholbaserad parfym (ca 20 droppar per dl). Till oljebaserad parfym kan ekmossan spädas i jojobaolja. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XII (extrait, lavendel) |
• Tonkatinktur (95 % alkohol) - 70 ml • Lavendelessens - 30 ml 65 % alkohol. Mycket kraftigt (sexdubbelt) och sött extrait att låta mogna och ha på lut till lavendeldofter. Tonka fungerar bra som fixatör på just lavendel. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XIII (extrait, lavendel) |
• Tonkatinktur - 70 ml • Lavendelessens - 30 ml • Ekmosseresinoid - 2 ml (ca 40 droppar) • Labdanumessens eller labdanum absolut - 3 ml (ca 60 droppar) Fet och söt basdoft, klart maskulin. Används som bassprit i lavendeldofter med t. ex. sandelträ och någon citrus som toppnot, spädes med alkohol och vatten och filtreras genom Melitta-filter. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XIV (extrait triple, ekmossa) |
• Alkohol
(helst 95 %) - 80 droppar • Labdanum absolut, vanilj, benzoin, nard, muskatellsalvia - 15 droppar • Ekmosseresinoid - 5 droppar Ca 20 % doftämne. Variera doftämnena efter behag. För en riktig ekmossesoppa tillsätts ekmossan någon mjuk avrundande vaniljdoft, eller muskatellsalvia, den enda doft som kan matcha ekmossans styrka. Låt mogna några veckor, filtrera genom Melitta-filter. Använd som doftämne i chypresdofter eller som fixatör i all slags alkoholbaserad parfym (20 droppar per dl). Till oljebaserad parfym kan ekmossan spädas i jojobaolja. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XV (parfum, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 60 ml • 2-5 eteriska oljor - upp till 40 ml Nära 50 % eterisk olja. Parfum i betydelsen koncentrerad doftblandning. Oljorna bör ha samma not (topp-, mellan- eller basnot). Låt en doft dominera och de övriga fungera som stöd. Man kan t. ex. göra ett citrusackord (toppnot), ett rosackord (mellannot) eller ett ambraackord (basnot). Skaka om blandningen då och då. Låt stå minst en månad. Använd som doftämne vid parfymblandning. (Källa: Shenet 2000) |
|
| Recept XVI (doftblandning, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 15 ml • Eteriska oljor - ca 10 % volym = 1,5 ml (ca 60 droppar) varav: Basnoter - 40 % = 0,60 ml (ca 24 droppar) Mellannoter - 30 % = 0,45 ml (ca 18 droppar) Toppnoter - 30 % = 0,45 ml (ca 18 droppar) Totalt 16,5 ml varav eterisk olja ca 9 %. (Källa: Aftel 2003) |
|
| Recept XVII (förfixerad alkohol, grundrecept) |
• Alkohol
(95 %) - 100 ml • Fixerande eterisk olja - 0,2 ml = 4 droppar 0,25 % eterisk olja. Skaka om då och då. Låt stå åtminstone en månad innan den används. Denna lilla mängd eterisk olja räcker för att alkoholen ska fungera fixerande på tillsatta doftämnen. För förslag på fixerande eteriska oljor, se dofttyper. Se också recept på bensoetinktur och sibettinktur som används sedan länge på detta sätt. Ekmossesoppa i recept ovan är ett annat exempel. (Källa: Shenet efter Aftel 2003) |
|
| Recept XIV (extrait, harts och balsam) |
• Harts- och balsamtinkturer
- mycket användbara som fixerande extraits. |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t ex. Ackerman (1992), Aftel (2003), Bresle (1986), Bresle (1994), Bresle och Stenson (2002), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Hector
(1903), Kruskopf (1959), Lindgren (1918), Lodén
(2002), Meyer (1952), Irvine (1995), Naves (1947), Piesse
(1857), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948),
Thomssen (1947). |
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
