 |
Alkoholhaltiga munvatten |
|||||
|
|
||||||
| Synonymer | Tandtinktur, tandsprit, tandvatten, munvatten | |||||
| Farmakopénamn | Tinctura dentaria, Tinctura odontalgica, Spiritus odontalgicus | |||||
| Engelska namn | Mouth wash | |||||
|
|
||||||
| Tradition | Den vanligaste typen av munvatten; alkohol
är praktiskt som lösningsmedel och desinfekterar också. • Tandvårdshistoria |
|||||
| Framställning | Bara lukten skiljer munvatten från eau de cologne: Växter dras ut i alkohol till en tinktur eller smak- och luktämnen löses i alkohol till en sprit. Filtreras kallt till en klar lösning. | |||||
| Beskrivning | Starkt luktande vätska. Spritsmaken kamoufleras av doft- och smakämnena. | |||||
| Mått och vikt | 90 % alkohol:100 ml väger 86 gram,
100 gram = 120 ml 70 % alkohol: 100 ml väger 89 gram, 100 gram = 112 ml 40 % alkohol: 100 ml väger 95 gram, 100 gram = 105 ml För detaljer, se alkoholmått. |
|||||
| Löslighet | • Vatten
och vattenlösliga ämnen som glycerin,
ättika, alkohol
löses i munvattnet. • Fettlösliga ämnen som fett, oljor, vaxer, eteriska oljor, hartser löses delvis. |
|||||
| Innehåll |
• Aktiva ämnen, smakämnen: Samma som
i andra tandvårdsmedel.
• Färgning av munvatten och om andra lösningsmedel och konserveringsmedel än alkohol: Se under munvatten. Alkohol Ibland ingår bara minimal mängd, men vanligen är alkoholen huvudingrediens; från en tredjedel till nästan hela blandningen. • Som lösningsmedel: För att lösa eteriska oljor måste alkoholhalten vara åtminstone 50 %, som gamla tiders vinsprit. 91-96 % är vanligt. Vodka (40 %) fungerar till nöds. De eteriska oljorna löses bara delvis och kommer att lägga sig på ytan så munvattnet måste skakas om före användning. • Som konserveringsmedel och desinfektionsmedel: Konserverar vid 15-20 %, som man får med en volymdel vodka (40 %) i två volymdelar vatten respektive lika delar vodka och vatten. • Tinkturer, spritutdrag på växter, var den vanliga formen för munvatten förr. Mest använda: Myrratinktur och salviatinktur (desinfekterande, svampdödande, inflammationshämmande, sammandragande), ringblomstinktur (desinfekterande, inflammationshämmande), kamfertinktur (sammandragande), bensoetinktur och citrustinktur för smaken. |
|||||
| Varianter | • Munvatten utan elller med endast lite alkohol. | |||||
| Hållbarhet | Hållbara - spriten konserverar. | |||||
|
|
||||||
| Hudvård | Rengöringsmedel Det gamla tricket att ta munvatten eller tandkräm på finnar och utslag är inte dumt - de är ju högst funktionella bakteriedödande blandningar. |
|||||
| Massage | Många munvatten kan också användas som kylande liniment. | |||||
| Tandvård | Munvatten används till att skölja munnen för frisk smak, desinfektion och vid sjukdomar i tandköttet, då de även kan penslas på. De ska aldrig sväljas. | |||||
| Bad | Munvatten med svalkande ämnen som mentol, eukalyptusolja och pepparmyntsolja är perfekta badtillsatser en het sommardag. | |||||
|
|
||||||
| Giftighet | Munvatten ska inte sväljas men skulle det ske är ingen allvarlig skada skedd. | |||||
|
|
||||||
Recept |
||||||
| Recept I (Wredes tandtinktur) |
• Vinsprit
(ca 40 % alkohol) - 1 del • Victrilolja - 1/6 • Nejlikolja - 1/12 Ger lisa mot tandvärk då det drypes i tandhål. (Källa: Haartman 1765) Anm. Viktril (kopparsulfat, kopparvitriol) är ett sammandragande tungmetallsalt. Under Elak anda ger doktor Haartman inte ett enda munvattenrecept utan tipsar om hur man ska åtgärda orsakerna: svag och elak mage, skörbjugg, tandröta, lungsot, sår i halsen och stockad slem i näsan. |
|||||
| Recept II (eau de Botot) |
• Renad vinsprit (runt 51 % alkohol)
- 550 ml (92 %) • Myrratinktur - 25 ml (4 %) • Cederträolja - 20 ml (3 %) • Rosenolja - 2 ml (0,3 %) • Pepparmyntsolja - 2 ml (0,3 %) • Grönmyntaolja - 1 ml (0,2 %) • Kryddnejlikolja - 10 droppar Totalt 600 ml. Kan varieras; huvudsaken är att man behåller myntan. (Källa: Piesse 1857) |
|||||
| Recept III (eau de Botot) |
• Spiritus concentratus (90-91 % alkohol) - 2.000 viktdelar • Cortex Cinnamomi ceylanici - 30 viktdelar • Flores Caryophylli - 30 viktdelar • Fructus Anisi - 30 viktdelar • Coccionella - 20 viktdelar • Aetheroleum Menthae piperitae - 15 viktdelar Circa 2.000 viktdelar. Härav beredes tinktur. De fasta ingredienserna förminskas på lämpligt sätt innan de blandas med de övriga. Pepparmyntoljan tillsättes icke förrän tinkturen är färdig. Namn: Eau de Botot, Botots tandvatten, tandtinktur. (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Arzneimittel welche in dem Arzneibuch für das Deutsche Reich, 3 uppl. 1891) |
|||||
| Recept IV (Elissons tandsprit) |
• Spiritus concentratus (90-91 % alkohol) - 970 viktdelar • Tinctura Myrrhae - 30 viktdelar • Lignum Santali rubrum - 2 viktdelar • Aetheroleum Cajeputi - 2 viktdelar • Aetheroleum Menthae piperitae - 2 viktdelar Circa 1.000 viktdelar. Härav beredes tinktur. De fasta ingredienserna förminskas på lämpligt sätt innan de blandas med de övriga. Namn: Elissons tandsprit (Spiritus odontalgicus). (Källa: Pharmaca Composita 1896 efter Pharmaca Composita 1891) |
|||||
| Recept V | • Skörbjuggsörtsprit - 80
gram • Myrratinktur - 10 gram • Benzoetinktur - 10 gram Antiseptiskt. (Källa: Hector 1903 efter Paschkis) Anm. Och vad gör skörbjuggsörtspriten i munvattnet? Jo: Sprit på skörbjuggsört (Spiritus cochleariae) var officinell till mitten av 1800-talet för att pensla på blödande tandkött. Och varför penslades den på blödande tandkött? Jo, den C-vitaminrika örten (Cochlearia officinalis, skedört) var effektiv invärtes mot bristsjukdomen skörbjugg, vars mest typiska symptom är blödande tandkött. Alltså: Örten botar skörbjugg så munvatten på örten måste vara bra mot blödande tandkött. |
|||||
| Recept VI (Listerine) |
• Vatten
- 67,5 gram • Sprit - 30 gram • Borsyra - 2,5 gram • Tymol - 0,05 gram • Mentol - 0,05 gram • Eukalyptusolja - 0,05 gram • Vintergrönolja - 0,05 gram (Källa: Hector 1903) Anm. Totalt 100 gram. Amerikanska Listerine döptes efter Joseph Lister som på 1860-talet med hjälp av fenol utfört den första bakteriefria operationen. Jämför dagens Listerine nedan. |
|||||
| Recept VII | • Utspädd sprit
(65 %) - 60 gram • Lavendelsprit - 20 gram • Eau de cologne - 10 gram • Myrratinktur - 10 gram • Sackarin - 1 gram (Källa: Hector 1903) |
|||||
| Recept VIII | • Cederträtinktur (se cederträolja)
- 96 gram • Stjärnanisolja - 3 gram • Pepparmyntsolja - 1 gram • Kryddnejlikolja - 0,1 gram • Heliotropin - 0,05 gram (Källa: Hector 1903) |
|||||
| Recept IX | • Sprit
- 85 gram • Eukalyptustinktur (se eukalyptusolja) - 12,5 gram • Benzoesyra - 2,5 gram • Vintergrönolja - 1 gram • Tymol - 0,2 gram En tesked i ett halvt vinglas vatten till sköljning av munnen. (Källa: Hector 1903, efter prof. Müller) |
|||||
| Recept X | • Sprit
(91 %) - 96 gram • Salicylsyra -2,5 gram • Pepparmyntsolja - 0,5 gram • Vaniljtinktur -0,5 gram • Rött sandelträ - 0,5 gram • Vintergrönolja - 0,2 gram På senare tiden har man emellertid iakttagit, att salicylsyra inverkar ofördelaktigt på emaljen, hvareför den helst bör undvikas; i stället kan man som desinfektionsmedel taga tymol eller eukalyptol. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|||||
| Recept XI | • Myrratinktur
- 0,5-1 tsk Blanda i ett glas varmt vatten. Skölj munnen med medlet tre gånger dagligen mot svullet, irriterat och sårigt tandkött. (Källa: Förgät mig ej 46:1905, Lucas 1978) |
|||||
| Recept XII (eau de Botot) |
• Vinsprit
(runt 51 % alkohol)
- 2.000 gram • Grön anis - 64 gram • Ceylonkandel - 16 gram • Cochenill - 4 gram • Pepparmyntsessens - 4 gram • Nejlikor - 1 gram Stöt kryddorna tillsammans, lägg dem i spriten och låt dra i 14 dagar. Tillsätt pepparmyntsessensen och filtrera. (Källa: Pio 1922) |
|||||
| Recept XIII | • Destillerat vatten
- 900 gram (95 %) • Glycerin - 30 gram (3 %) • Koncentrerad sprit (91 %) - 10 gram (1 %) • Garvsyra - 10 gram (1 %) Blandas och användes som munvatten och även att grurgla med. (Källa: Johansson 1926) |
|||||
| Recept XIV | • Vatten
- 750 ml (98 %) • Tymol - 25 centigram = 250 mg (0,025 %) • Eukalyptustinktur (se eukalyptusolja) - 12 gram (2 %) • Bensoesyra - 3 gram (0,4 %) (Källa: Lagerholm 1931, Wenström 1938) |
|||||
| Recept XV | • Sprit
(91 %) - 100 gram (94 %) • Myrratinktur - 4 gram (4 %) • Tymol - 1 gram (1 %) • Pepparmyntsolja - 1 gram (1 %) • Garvsyra - 0,5 gram (0,5 %) Några droppar tages i ett glas vatten. (Källa: Lagerholm 1931) |
|||||
| Recept XVI | • Vatten
- 72,9 % vikt • Alkohol - 15 % • Glycerin - 10 % • Borsyra - 1 % • Myrratinktur - 0,5 % • Pepparmyntsessens - 0,3 % • Grönmyntaessens - 0,3 % (Källa: Thomssen 1947) |
|||||
| Recept XVII | • Sprit
(96 %) - 50 % • Vätesuperoxid (3 %) - 50 % • Lämplig eterisk olja (Källa: Svanberg 1948) |
|||||
| Recept XVIII | • Sprit
(96 %) - 400 (90 %) • Stjärnanis - 30 (7 %) • Stjärnanisolja - 4 (1 %) • Pepparmyntsolja - 4 (1 %) • Kochenill - 4 (1 %) Får draga i åtta dagar, filtreras. Eau dentifrice du Dr. Pierre (ers.). (Källa: Svanberg 1948) |
|||||
| Recept XIX | • Pressad, konserverad saft av morot
- 50 gram (41 %) • Alkohol - 40 gram (33 %) • Propylenglykol - 30 gram (25 %) • Eteriska oljor (välj bland tandvårdsmedel) - 2 gram (2 %) (Källa: Tschechowa och Evers 1954) |
|||||
| Recept XX | • Ren sprit
- så det täcker • Timjanört smulad - 5 ml • Anisfrön, pulvriserade - 5 ml • Citronolja - 1 gram = ca 1 ml (25 droppar) Låt dra två veckor; skaka om dagligen. Sila bort växtdelarna, pressa. Filtrera genom pappersfilter. Man tar ett par droppar av denna tinktur i sköljvattnet vid tandborstning. (Källa: Golbaek 1957) |
|||||
| Recept XXI | • Vodka
- 100 ml • Tea treeolja - 10 droppar • Pepparmyntsolja - 5 droppar • Myrraolja - 5 droppar • Fänkålsolja - 5 droppar Tag 2-3 tsk i en halv kopp vatten och skölj två gånger om dagen mot dålig andedräkt. (Källa: Lawless 1996) |
|||||
| Recept XXII | • Vodka
(40-60 %) - 100 ml • Tea treeolja - 10 droppar • Pepparmyntsolja - 10 droppar • Myrraolja - 10 droppar Skaka, tag ett par tsk i ett glas vatten, var god skölj. Läkande; bra vid inflammerat tandkött. (Källa: Webmaster Shenet 1999) |
|||||
|
||||||
|
|
||||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946),
Haartman (1967), Lindgren (1918), Meyer (1952), Pio
(1922), Pharmaca Composita (1896), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948),
Thomssen (1947). |
||||||
|
|
||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||||||
|
|
||||||
