 |
Smärtstillande massage |
||||||||||||||||
|
som döderman i mull och dagg av solsken genom de tre namnen. (Ramsa mot smärttillstånd, Sörmland) |
|||||||||||||||||
|
"Gekten" och "remmatismen"
sammanfattade förr det mesta som gjorde kroniskt
ont i muskler, leder och nerver. Vanligaste motmedlen
var att läsa bort det onda med ramsor och att bära
på sig skyddande medel (svavel, alun, magneter,
dömull). Det förekom också omslag (ister,
kyrkogårdsmull, fotogen), spriter (myror, ormar,
avklippta naglar) och vattenavkok (på myrstack,
såpört, renfana, kamomill, björkbark,
enbär, fläderblommor, sju sorters gräs).
Rätt vanligt i Sverige har varit att bädda ner
sig i björklöv
och att rulla sig på marken efter ett åskregn.
Samuel i Böcksta Liniment Det fanns alltså en god marknad för smärtstillande liniment. Runt förra sekelskiftet hette de sådant som "Kloka gubbens enda äkta giktliniment" (terpentinliniment av typen Stokes) och "Samuel i Böcksta Liniment" (vatten, alkohol och träättika). En alternativ väg var att presentera medlet som en revolutionerande nydaning, som "Elektrisk smärtstillande giktspiritus" (ammoniak och terpentinolja). Innehållet deklarerades vagt, falskt eller inte alls. Att vi vet vad som fanns i preparaten beror på "Byrån för upplysning om läkemedelsannonser" som bildades av några läkare i Uppsala i början av 1900-talet. De såg som sin mission att analysera utannonserade undermedel och publicera resultaten, på det att de kranka måtte inse sitt eget bästa och pallra sig iväg till en riktig doktor. Arbetet fick resultat: Det var till stor del Byråns arbete som ledde till 1913 års apoteksvarustadga om innehållsdeklaration av läkemedel. Radium På 1920-talet kom radiumpreparaten (Apotekens såldes i "trevlig tubförpackning") med |
||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
| Ungerskt vatten Ett av de äldsta smärtstillande medel som det finns recept på är ungerskt vatten, ett rosmarindoftande utdrag att massera på smärtande leder. Idag är det ungerska vattnet en eau de cologne, men linimentets grundrecept fortlevde länge bl. a. som Rigabalsam, varpå ett exempel ges nedan. Moderna huskurer mot ryggont • Knep som har hjälpt många: Lägg sopsäckar av plast under sängen. För bästa resultat ska de bytas ut varje vecka. • Lägg en grammofonskiva under sängen. |
|||||||||||||||||
| Framställning | Eteriska oljor blandas i vegetabilisk olja eller sprit. | ||||||||||||||||
| Beskrivning | Starkt och vanligen friskt luktande oljor, salvor, spriter eller omslag. | ||||||||||||||||
| Innehåll | Massageolja • Neutral massageolja eller salva som bas. Hasselnöt, jordnöt, oliv, raps, sesam och shea hör till dem som brukar nämnas i samband med smärtmassage, bland örtoljorna arnikaolja, enbärsolja, ingefäraolja och johannesörtsolja, men vilken vegetabilisk olja som helst går bra bara den är ljummen och behaglig. Till en vuxen helkroppsmassage behövs 1-2 msk (15-30 ml). Massageliniment • Med en bas av sprit eller tinktur får man liniment. (Till "smärttinkturerna" hör backtimjan, citronmeliss, enbär, johannesört, lavendel, ringblom och rosmarin, blandbara med infusioner som pepparmynta, rosmarin, salvia och timjan.) Samma eteriska oljor. |
||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||
| Kroniska smärttillstånd (nervsmärta,
reumatism, inflammation) • Eteriska oljor: Backtimjan, bay, björk, eukalyptus, galbanum, gran, ingefära, kamfer, kanel, kardemumma, koriander, kryddnejlika (förr också eugenol ur den), lavandin, lavendel, muskotnöt, oregano, pepparmynta, rosmarin, rölleka, salvia, tall och bergtall, timjan corido, vetivert, vintergröna, vitlök. • Många av de gamla smärtlinimenten byggde på ammoniak som verkar lätt smärtlindrande genom hudretning. Fibromyalgi Fibromyalgi är en ickeinflammatorisk sjukdom som diagnostiseras bl. a. genom att 11 av 18 bestämda punkter ömmar vid beröring. De sitter i nio par på armbågar, överarmarnas baksida, nyckelben, knän, skallbas, nacke, skuldror, övre och nedre del av skinkorna. • Eteriska oljor: Ingefära, kamfer, kanel, koriander, kryddnejlika, salvia. • Oljeutdrag (örtolja): Arnikaolja. • Spritutdrag (tinktur): Arnikatinktur. |
|||||||||||||||||
| Varianter | • Muskel- och ledmassage
för mer akuta smärtor som sträckningar,
stukningar, kramp, PMS, träningsvärk. • Kylande och värmande blandningar - båda kan ge smärtlindring vid t. ex. nervsmärtor, reumatism och gikt. • Alternativ till massage - våtvärmande omslag och smärtstillande omslag under bulor och blåmärken. • Tigerbalsam. • Magmassage, t. ex. vid kolik. • Medel på klåda och insektsbett - lokalbedövande. |
||||||||||||||||
| Hållbarhet | Förvara mörkt och svalt och tillsätt lite E-vitamin så håller sig oljeblandningarna utan att härskna. Spriter och salvor är hållbara utan konserveringsmedel. | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
| Massage | Akut I akutstadiet ska en inflammation inte ges värme så att blod strömmar till utan kyla och vila. Lägg på isbitar i tyg, håll högt 20-30 minuter, sedan stödbandage. Först när stukningens, vrickningens, muskelsträckningens, tennisarmens, ryggskottets akuta smärta lagt sig kan man börja tänka på massage och värme. Smärtstillande massage Smärtstillande liniment ska gnidas in med viss kraft och verkar då hudretande; de ökar blodtillströmningen i huden vilket kan vara lindrande t. ex. vid • inflammatoriska sjukdomar i muskler, senor, ligament, bindväv, som tennisarm, • inflammatoriska ledsjukdomar som ledgångsreumatism = reumatoid artrit, artrit, polyartrit, gikt, • icke-inflammatoriska ledsjukdomar som artros, fibromyalgi, • nervsmärtor. Det enkla Gamla tiders enklaste huskur mot smärta var att badda det onda stället med en klut doppad i varmt vatten. Man behandlar i en kvart, varunder temperaturen på vattnet höjs undan för undan till så hög som man tål. Avslutas med torkning med en varm handduk. Upprepas flera gånger dagligen. |
||||||||||||||||
| Bad | Samma och andra medel kan tas i ett bad, som dessutom tillför extra värme. | ||||||||||||||||
| Hudreaktion | Innehåller mycket och starka eteriska oljor - känsliga får se upp. | ||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
Recept |
|||||||||||||||||
| Recept I (ammoniak) |
• Bomolja
- 2 viktdelar (67 %) • Kaustik ammoniak - 1 viktdel (33 %) Blandas genom omskakning. Vitt, ogenomskinligt, tjockflytande med stark ammoniaklukt. Ska inte hållas i förråd; bildar med tiden olösliga kristaller. Ingnides med ylle. Kan dra blåsor på känslig hy. (Källa: Berlin 1851) Anm. Med 25 % ammoniakgas i ammoniaken blir den totala halten vattenfri ammoniak i linimentet drygt 8 %. Linimentum amoniacum i 1817 års farmakopé lär ha varit dubbelt så starkt. |
||||||||||||||||
| Recept II (Stokes liniment) |
• Rå terpentinolja
- 45 viktdelar: • Destillerat vatten - så mycket som erfordras (25+13=38 delar) • Äggula -10 delar • Ättiksyra - 7 delar Äggulan blandas med 25 delar vatten, silas och sammanskakas noga med den råa terpentinoljan, varefter ättiksyran och så mycket vatten (13 delar) tillsätts, att 100 delar terpentinliniment erhålles. Farmakopénamn: Linimentum Terebinthinae acetatum. (Källa: Svenska farmakopén, 1901) Anm: Så såg det ut, terpentinlinimentet som efterapades så flitigt. Apotekets kostade 4 kronor litern i början av 1900-talet, andra upp till det dubbla, men så lovade de ju också desto mer! |
||||||||||||||||
| Recept III (Rigabalsam) |
• Aloedroppar - 30 delar • Slagvatten - 970 delar, bestående av: • Sprit 70 % - 495 delar • Rosmarinolja - 3 delar • Timjanolja - 2 delar (Källa: Johansson 1926) Anm. Mycket känt och använt giktpreparat. Basen slagvatten var det 600 år gamla ungerska vattnet. Aloedroppar gjordes på magmedlet pulveriserad aloe; se om detta under aloegelé. |
||||||||||||||||
| Recept IV (hästkastanj) |
• Nyutslagna hästkastanjblommor • Exportsprit (94-96 %) Blommorna fylls på flaska och sprit hälls på. Får stå igenkorkat och svalt i sex veckor; omskakas ofta. Silas av. Frotteras på gikt. (Källa: Wenström 1938) |
||||||||||||||||
| Recept V (grankåda) |
• Olivolja
- 30 ml • Grankåda - 30 ml • Bivax - 30 ml • Rosmarintinktur - 5 ml Oljan, kådan och vaxet smältes på låg värme. Rörs tills det är nästan svalt. Tinkturen tillsätts. Smärtpomada. (Källa: Mességue 1977) |
||||||||||||||||
| Recept VI (rosmarin) |
• Rosmarintinktur
eller rosmarininfusion
Gnides in outspätt på smärtande ställen (neuralgi) flera gånger dagligen. Ökar blodcirkulationen - bra före sportutövande. (Källa: Thomson 1980) |
||||||||||||||||
| Recept VII (lavendel) |
• Lavendeltinktur
Gnides in outspätt på smärtande ställen (neuralgi) flera gånger dagligen. Vanlgt giktliniment. (Källa: Thomson 1980, Nielsen 1991) |
||||||||||||||||
| Recept VIII (Stokes liniment) |
• Renad terpentinolja
- 100 gram • Ättika (35 %) - 100 gram • Rått ägg med skal -1 st Lägg ägget i en glasburk och häll ättikan över; sätt på lock för att förhidra avdunstning. Låt stå i ett och ett halvt dygn. Vid det laget har äggskalet vittrat bort och äggets innanmäte stelnat. Kasta bort ägget. Tillsätt terpentinessensen. Skaka väl före användning och gnid in på reumatism och ryggont. (Källa: Wicklund 1990) Anm. Hemmagjord variant av Stokes liniment som fortfarande rekommenderas som huskur. |
||||||||||||||||
| Recept IX (rapsolja) |
• Rapsolja
Har använts utvärtes till ingnidning och i giktsmörjelser. (Källa: Nielsen 1991) |
||||||||||||||||
| Recept X (enbärsolja) |
• Enbärsolja
(örtolja) Gammal smörjkur mot gikt och på inflammerade kroppsdelar. (Källa: Nielsen 1991) |
||||||||||||||||
| Recept XI (eteriska oljor) |
• Mandelolja - 2 tsk • Timjanolja - 2 droppar • Rosmarinolja - 1 droppe • Enbarrsolja - 1 droppe Blanda. Olja för ryggont. Vira in det onda området i varm fuktig handduk efter massagen. (Källa: Bartram 1998) |
||||||||||||||||
| Recept XII (muskot) |
• Nymald muskotnöt Gnid ömmande muskler och leder med muskot två gånger dagligen. Det sägs ha en smärtlindrande ocj inflammationshämmande verkan. Norsk huskur. (Källa: Wicklund 1998) |
||||||||||||||||
| Recept XIII (lavendel) |
• Lavendelolja
- 1 del • Sprit (10 %) - 3 delar Blandas till lavendelliniment (Linimentum lavendulae). (Källa: Okänd 2000) |
||||||||||||||||
| Recept XIV (eteriska oljor) |
• Vegetabilisk olja • Ingefäraessens - 4 droppar • Lavendelolja - 2 droppar • Rosmarinolja -2 droppar • Citronolja, eukalyptusolja eller annan frisk - 2 droppar Blandas. Bra på reumatisk smärta, smärtande muskler etc. (Källa: Shenet 2000) |
||||||||||||||||
Recept XV |
• Johannesörtsolja - 0,5 dl • Ingefäraessens - 2 droppar • Salviaessens - 2 droppar • Kamomillessens - 2 droppar Ökar blodcirkulationen och smärtstillar och mjukar upp stela muskler och leder. (Källa: Shenet 2002) |
||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Lindberg (1985), Ljungdahl (1953), Meyer (1952),
Svanberg (1932), Svenska farmakopén VIII (1901), Wicklund
(1990). • Artiklar: Bertil Dahlgren: Den plågsamma bältrosen (ProSana 1:200). |
|||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||
