 |
Jungfrumjölk |
|
|
|
||
| Synonymer | Liljemjölk, balsamemulsion, skönhetsmjölk, Benjaminvatten | |
| Farmakopénamn | Lac virginis | |
| Andra namn | Romanska språk Magisterium benzoes, lac virginis (nylatin), lait virginal (franska) |
|
| Förväxlingsrisk | • "Liljemjölk" kan också
vara ett helt alkoholfritt ansiktsvatten, d.v.s. också
utan bensoetinktur, av typen skönhetsmjölk. • "Jungfrumjölk" kan i äldre recept betyda allt möjligt som är mjölkigt, t. ex. 1700-talets där man häller vatten på bly som legat i något surt. |
|
|
|
||
| Tradition | Namnet jungfrumjölk myntades av en tysk läkare 1671 då han såg hur bensoetinktur reagerar med vatten - allt blir mjölkigt. Det var långt in på 1900-talet ett mycket använt försköningsmedel med många varierande recept. | |
| Framställning | Råvarorna är enkla men tekniken
svår - alltså en oemotståndlig utmaning
för alla hemmakokare: • Bensoetinktur droppas i vatten eller vattenhaltig vätska. Blandningen blir omedelbart mjölkig. Det svåra är inte att få blandningen mjölkig. Det inträffar alltid då alkohol och vatten blandas och brukar vara ett bekymmer. Svårigheten består i att slamma upp de lösta hartsämnena tillräckligt fint i alkohol-vattenlösningen. När det misslyckas fälls de ut och avsätter sig på kärlets väggar. Använd inte den finaste flaskan vid första försöket, den blir närmast omöjlig att rengöra. Gör inte heller misstaget att generöst hälla på en extraslatt tinktur när mjölken är klar. Nya hartsämnen kommer omedelbart att fällas ut och bilda en mjuk skummig yta, som vid filtrering av ett par dl mjölk kan sluta stor som en golfboll. Filtering En nylonstrumpa och sedan ett tunt sidentyg fungerar bäst. Melittafilter tar evigheter, måste bytas många gånger och filtrerar bort för mycket av hartsämnena. |
|
| Beskrivning | Mjölkig vätska med vaniljlukt. | |
| Mått och vikt | 95 % alkohol:100 ml väger 82 gram,
100 gram = 123 ml 40 % alkohol: 100 ml väger 95 gram, 100 gram = 105 ml För detaljer, se alkoholmått. |
|
| Löslighet | • Tinkturens hartsämnen
löses av alkoholen.
Bäst är om tinkturen är gjord på
95 % alkohol. Svagare sprit som vodka (40 %) löser
hartsämnena dåligt; de kommer istället
att fällas ut och avsätta sig på kärlet. • Färdig jungfrumjölk är mest vatten vari kan lösas t. ex. glycerin och ättika. • Däremot löses inte fett, oljor, vaxer, eteriska oljor, och inte heller hartsämnena, som istället flyter omkring uppslammade i jungfrumjölken. |
|
| Innehåll | Vätska • Bensoetinktur ingår alltid och eventuellt någon annan hartstinktur som myrratinktur eller tolutinktur. Bäst är om den är gjord på 95 % alkohol. I den färdiga jungfrumjölken är halten tinktur bara ett par procent. • Vatten (över 95 %), helst destillerat. • Aromatiskt vatten som rosenvatten och orangeblomsvatten blir lyckat. • Vattenutdrag (macerat, infusion, dekokt) kan också användas, men färgen blir trist. Konserveringsmedel Jungfrumjölk gjord på destillerat vatten eller aromatiskt vatten behöver inte konserveras. Om den är gjord på vattenutdrag kan man t. ex. använda: • Bensoesyra, natriumbensoat (0,1 %), torrt Atamon = natriumbensoat (0,5 %), flytande Atamon = natriumbensoat och mjölksyra (1 %). • Alkohol: Konserverar vid 15 % (en del vodka, två delar vatten). Eventuella tillsatser • Glycerin och andra vattenlösliga tillsatser kan förekomma. • Eteriska oljor löses inte i denna svaga alkohollösning. Tillsätter man det måste flaskan skakas om före användning. |
|
| Hållbarhet | Jungfrumjölk gjord på destillerat vatten eller aromatiskt vatten håller sig bra utan konservering. Ingående vattenutdrag måste konserveras. | |
|
|
||
| Hudvård | Förr en vanlig ingrediens i krämer och lämpar sig mycket väl för detta. Utmärkt ansiktsvatten som lugnar och mjukar upp hyn. Hartsämnena bildar en tunn skyddande yta på huden. | |
| Hudtyp | Lämpar sig för torr hud och då man vistas i rå luft. I England är jungfrumjölk ett gammalt medel mot finnar. | |
| Hudreaktion | Allergi mot bensoeharts förekommer, t. ex. som korsreaktioner hos dem som är allergiska mot tolubalsam och perubalsam. | |
|
|
||
Recept |
||
| Recept I | • Rosenvatten
eller annat välluktande vatten - 1 liter • Benzoetinktur - 30 gram Totalt 1.000 gram varav tinktur 3 %. För oren hy. Innan man lägger sig bestryker man ansiktet därmed och låter det torka in. (Källa: Hälsovännen 4:1896) |
|
| Recept II | • Destillerat vatten
- 965 gram • Tolutinktur - 20 gram • Bensoetinktur - 15 gram Totalt 1.000 gram varav tinktur 3,5 %. Tinkturerna hälls i flaska och till detta tillsätts vattnet undan för undan under stark omskakning. Skaka kraftigt, annars avskiljer sig hartset och bakar ihop sig. Vid riktig behandling svävar det som ett fint stoft i vätskan. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
| Recept III | • Destillerat vatten
- 965 gram • Tolutinktur - 20 gram • Bensoetinktur - 15 gram Totalt 1.000 gram varav tinktur 3,5 %. Tinkturerna hälls i flaska och till detta tillsätts vattnet undan för undan under stark omskakning. Skaka kraftigt, annars avskiljer sig hartset och bakar ihop sig. Vid riktig behandling svävar det som ett fint stoft i vätskan. (Källa: Hector 1903, Gaugin 1947) |
|
| Recept IV | • Rosenvatten
- 500 gram • Bensoetinktur - 4-5 gram Totalt 5.004 gram varav tinktur 1 %. Blandas.Till ansiktstvätt. (Källa: de Réville 1910, Pio 1922) |
|
| Recept V | • Glycerin
- 240 gram • Rosenvatten - 240 gram • Benzoedroppar - 90 gram Totalt 570 gram varav tinktur 16 %. Liljemjölk: Till halva glycerinmängden tillsätts benzoedropparna i små portioner och under kraftig omrörning. Därpå tillsätts 30 gram av rosenvattnet i små portioner och under omskakning. Blandningen silas genom silduk och får stå några timmar varefter resten av glycerinet och rosenvattnet tillsätts. (Källa: Johansson 1926) |
|
| Recept VI | • Rosenvatten
- 85 gram • Glycerin - 10 gram • Benzoetinktur - 8 gram • Borax - 4 gram Total 107 gram varav tinktur 7 %. (Källa: Svanberg 1948) |
|
| Recept VII | • Rosenvatten
- 125 ml • Bensoetinktur - 15 droppar • Myrratinktur - 15 droppar Totalt 126 gram varav tinktur mindre än 1 %. Bensoetinkturen slås i en hög, helt torr skål. Rosenvattnet och myrratinkturen hälls i en stor flaska med vid hals (gammaldags mjölkflaska). Rosenvattnet ska sedan bokstavligen slås ner i bensoetinkturen, då den annars lätt skär sig. Om den ändå skulle få några strimmor av bensoetinkturen kan man filtrera vätskan genom fint linne. Denna jungfrumjölk stramar till musklerna, renar huden och sluter till porerna. Passar alla slags hy.Man kan också använda den till hudkompres och ögonkompress. (Källa: Golbaek 1957) |
|
| Recept VIII | • Vatten
(destillerat eller källvatten), rosenvatten
eller annat aromatiskt vatten
- 1 glas • Bensoetinktur - 15 droppar • Glycerin (ev.) - 3 droppar • Myrratinktur (ev.) - 3 droppar Bensoedropparna blandas i vattnet, som blir mjölkvitt. Glycerin kan tillsättas om man önskar. (Källa: Buchman 1975, Ranta och Oonapuu 1984) |
|
| Recept IX | • Vinsprit
= konjak • Bensoeharts • Harts av styrax • Kanel • Kryddnejlika • Muskot • Alkannarot Harts och kryddor får dra i vinsprit. Färgas med alkannarot. (Källa: Day 1979) Anm. Detta ska vara en variant som användes i 16-1700-talens tvålar savonnettes i Frankrike. |
|
| Recept X | • Vatten
• Rester av bensoeharts från tillverkning av bensoetinktur Detta är ett sätt att ta vara på de sista resterna av bensoehartsen: När bensoetinkturen dekanterats och silats, flyttas silen med hartsresterna och den sista slatten sprit över till ett nytt kärl. Över silen häller man sedan ljummet vatten. Vips har man en enkel jungfrumjölk som kan spädas efter behag. Häller man försiktigare och skakar ordentligt mellan varje tillsats löses hartsämnena bättre och mindre kommer att sätta sig på kärlets väggar. (Källa: Shenet 2000) |
|
|
|
||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Corson (1972), Gaugin (1947), Johansson (1926),
Lindgren (1918, 1946), Svanberg (1948).
|
||
|
|
||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
||
|
|
||
