Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Hårvårdsmedel

Hårbalsam


Engelska namn Hair conditioner, conditioner, conditioning hairdressing
Andra namn Romanska språk
Après-shampooing (franska)
Nordiska språk
Balsam, hårbalsam (danska), balsam (norska), hoitoaine (finska)

Tradition Den första balsamen tillverkades i början av 1950-talet av en liten firma i Los Angeles för filmindustrin - sol och strålkastarljus går hårt åt håret. Firman köptes i mitten av 50-talet av Alberto Culver som döpte balsamen till VO5 ("five vital oils") och började sälja den i allmän handel. Alberto blev också den första balsamen på den svenska konsumentmarknaden (1973); liknande produkterhade då funnits hos frisörerna i ett par år. Eftersom balsamen marknadsfördes med uppenbara lögner ("läkter håret") möttes den med misstänksamhet och ansågs länge i Sverige som en skum och onödig, rent av löjlig produkt. Idag vet alla att balsam bara är hårkosmetika - och som sådan oumbärlig.
Mask i håret?
Kluvna hårtoppar var förr det första tecknet på att man fått "mask i håret", som man t. ex. kunde få av att gå barhuvad på midsommarafton. Det var en allvarlig åkomma eftersom maskarna åt upp hårrötterna så att man tilll slut blev flintskallig. Botemedlen var magiska men tvättningar i olika vatten förekom också, detta i en tid när vatten i håret var närmast otänkbart. Arvid Månsson på 1600-talet såg maskarna som en slags ohyra och rekommenderade dödande malört och senap. 1765 beskriver Dr Haartman åkomman i sin läkarbok: "huvudsvålen kliar, är sårig och mycket vätskig". Han har flera botemedel, som att
 
beströ levande snäckor med lite salt, låta dem få söndersmälta, och med honung försatt, smörja de avklippta hårändar och huvudsvålen därmed, såsom ock med rödlökssaft, samt fint stött grön mossa, av gamla brunnsstockar skavad och 4 à 5 dagar kallt pålagt.
  • Mer hårmedelshistoria
Framställning Vätska förtjockas och tillsätts aktiva ämnen.
Beskrivning Tjock och gräddig vätska.
Löslighet • Den höga halten vatten och tillsatsen av tensider gör att det mesta kan lösas i hårbalsam: vatten, glycerin, ättika, alkohol., oljor, eteriska oljor.
• Svårlösligt eller olösligt: fett, vaxer, hartser.
Innehåll Vätska
• Det mesta (85-90 %) är vatten.
• Som grundvätska kan också användas vattenutdrag av växter - macerat, infusioner, dekokter. Välj passande bland hårvårdsmedel.
Olja och fett 
• Några procent emulgerat fett eller olja återfettar efter hårtvätten och ger glans: ullfett, cetylalkohol.
• Lite vanlig olja (0,5-2 %) kan också användas men har svårt att blanda sig med resten och blandningen blir lite oklar. För mycket mattar ner håret. Undantag är de torkande oljorna (ricinolja, linolja).
E-vitamin (1 ml kapsel per 100 ml) vitaminberikar inte håret men fungerar på samma sätt som olja.
  Gliss Kur med sitt innovativa Scan Repair Komplex reparerar precis där håret har sina svaga punkter och förnyar förlorad hårsubstans inifrån ...
inte.
 
Glansmedel
• Vaxer lägger sig runt hårstråna som en skyddande hinna. Karnaubavax ger mest glans, jojobavax är också bra. Bivax ska användas mycket snålt; för mycket gör håret matt.
• Icke feta glansgivare: Citronsyra (delar av procent) och annat surt (äppelcidervinäger) återger glans när vattnet är hårt och när håret tvättats med tvål.
• Silikonoljor, d.v.s. syntetiska oljor av kiseldioxid: Gör håret mycket glansigt och glatt.
  Antistatmedel 
• Katjonaktiva tensider, vanligen kvartära ammoniumföreningar (upp till 5 %): Ger håret positiv elektrisk laddning. Några av dem är något så när milda, t. ex. etiketternas Cetrimonium Chloride, men överlag är de toxiska både akut och på längre sikt.
Guarmjöl: Antistatisk effekt.
Lanolin, ullfett, lecitin. (en aning): Antistatisk effekt.
• Annat: Fönar med "jonisk effekt" stöter ifrån sig negativt laddade elektroner så att håret istället blir positivt laddat, samma effekt som tensiderna i balsam har. Undvik kläder av syntetmaterial. Akut - stryk över håret med händer som gnidits in med handkräm.
Fuktbindande ämnen 
Sorbitol och glycerin (upp till 4 %): Glycerinvarianter i handelns balsam kan t. ex. heta Glycol Distearate eller Glycol Stearate. För mycket binder fukt i håret så att frisyren faller ihop.
Silkesprotein (upp till 3 %): Ger också glans.
• Vitaminer - fettlösliga som D-vitamin, A-vitamin, betakaroten, vattenlösliga som pantoten (provitamin B): Tja.
Parfym
Eteriska oljor (0,5 % = ca 12 droppar per dl för doft, 3 % = 75-100 droppar per dl för effekt på hår och hårbotten): Välj bland hårvårdsmedel
• Syntetiska doftämnen: Det vanliga i köpbalsam. Tillverkaren köper färdiga blandningar ("Sea breeze", "KT 341") som tillsätts hela serien.
Färg
• Vattenlöslig färg (färg löst i vatten, glycerin, propylenglykol, alkohol): Det normala eftersom balsam består mest av vatten. Hemmablandaren kan t. ex. använda tvålfärgslösning avsedd för glycerintvålmassa och flytande tvål (löst i glycerin och vatten) och flytande livsmedelsfärg eller badbrusfärg avsedd för badbomber (lösta propylenglykol).
• Oljelöslig färg (grönblå chamazulen, gulorange betakaroten,..) kan användas bara i små mängder.
• Olöslig färg: Mineral- och jordfärgspigment fungerar bara i tjocka blandningar, i tunna sjunker de snart till botten. Hit hör vit titandioxid (någon %) som i kombination med vattenlöslig färg ger pastelltoner.

• Alkohol- och fettlösliga estrar (1-2,5 %) fungerar som opaliseringsmedel, d.v.s. gör blandningen ogenomskinlig. Blandningar av titandioxid och pärlemorglänsande glimmer (etiketternas Mica, 1-3 %) var vanliga på 90-talet när allt skulle vara ogenomskinligt pärlemorvitt.
Konsistensmedel
• Förtjockningsmedel (någon %): Inte bara till för balsamens utseende - trögflytande balsam är lättare att dosera än tunt och stannar kvar bättre i håret. Exempel: Gelémedel som xantan och agaragar. En del återfettande och antistatiska ämnen (ullfett, cetylalkohol, guarmjöl) förtjockar också.
Konserveringsmedel
• Konserveringsmedel, vanligen parabener (under 1 %): Helt nödvändigt eftersom balsam innehåller mycket vatten. Balsam avsedda för barn innehåller mer än balsam för vuxna.
• Suhetsreglerande medel (0,5 %): Askorbinsyra, citronsyra, mjölksyra och andra svaga syror reglerar pH-värdet till hudvänligt surt, som ovkså är bakterieovänligt. 
Varianter Hårinpackningar
Hållbarhet Industritillverkad balsam håller sig teoretiskt i upp till tre år, i praktiken många gånger längre. Har det någonsin hänt att en balsam från varuhushyllan blivit dålig och t. ex. börjat lukta illa, ruttna eller mögla? Möjligen kan den skära sig om den får ligga en månad på ett element men det är bara en konsistenssak - skaka om och använd. Och varför håller den sig så bra? För att den är redigt konserverad. Snålar man med konserveringsmedel blir förpackningen extra viktig: Liten, tät, mörk, helst pumpflaska. Förvara svalt och mörkt. Fel i tillverkningen märks inte alltid genast utan visar sig först efter ett tag - se felsökningsschemat för emulsioner.

Hårvård Hårbalsam
• tar bort statisk elektricitet genom att göra håret positivt laddat,
• ger en glatt yta som gör håret glansigt och lättkammat,
• tynger ofta ner håret. Skölj ur väl; glansmedlet sitter kvar.

Recept

Recept I Vatten eller vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel) - 90 ml 
Cetearylglukos ("Vegetal") - 8 ml 
Cetylalkohol - 5 ml 
Silkesprotein - 3 ml 
Eterisk olja (t. ex. tea tree mot mjäll) - upp till 2 ml
Guarmjöl - 1,5 ml 
Xantangummi - 1 ml 
E-vitamin - 0,5 ml 
Paraben - 8 droppar 
Vätskan värmes upp till ljummet, 35-40°. Under snabb vispning blandas guarmjöl och xantan i och sedan cetylalkohol, vegetal och paraben.  Värm blandningen och ta av från plattan när den nått 75°. Vispa i 4-5 minuter. Därefter kan blandningen ställas att svalna i ett kallt vattenbad. När den nått 45° vispar man ner silkesprotein, E-vitamin och eteriska oljor. När allt är blandat bör temperaturen vara runt 25-30°. Häll på flaska. 
(Källa: Andersen 1998) 
Recept II • Destillerat vatten eller vattenutdrag - 92,5 ml 
Cetylalkohol - 6 ml 
Balsum - 3 ml 
Ricinolja - 1,5 ml 
Mjölksyra - 0,5 ml 
Jojobaolja - 0,5 ml 
Eterisk olja - 0,5-3 ml 
Parabener - 8-10 droppar 
Oljorna och cetylalkohol blandas och värms till 70°. I annat kärl värms vätska, parabener, mjölksyra och balsum till samma temperatur. Häll vattenblandningen i en tunn stråle ner i fettet. Vispa kraftigt men håll dig till botten av kärlet; det ska inte komma luft i blandningen (därför kan elvisp vara bra; den vispar mer kompakt). Rör sedan vispen fram och tillbaka i blandningen så att inga luftbubblor bildas. Vid 25 ° tillsätts eteriska oljor.
(Källa: Crearome ca 2000) 
Recept III Vatten, äppelcidervinäger eller vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel) - 100 ml 
Guarmjöl (Lejgur) - 2,5 ml
Natriumbensoat - 0,5 ml 
Vätska och natriumbensoat blandas och värms upp tills pulvret är löst. Guarmjöl rörs i. Mixa direkt, eller låt geléa sig en stund och mixa sedan. Ger ett flytande gelé till priset av en femma litern. Dubbla mängden guarmjöl ger ett nästan fast gelé. Annat konsistensmedel behövs inte. Kan användas som det är men andra aktiva ämnen kan  tillsättas efter behag. 
(Källa: Shenet 2000) 
Recept IV Vatten eller vattenutdrag (välj bland hårvårdsmedel) - 88 ml 
Cetearylglukos ("Vegetal") - 8 ml 
Cetylalkohol - 5 ml 
Silkesprotein eller sojaprotein - 3 ml 
Olivåterfettning - 2 ml
Guarmjöl - 1,5 ml 
Xantangummi - 1 ml
Eterisk olja - 0,5 ml
E-vitamin (ev.) - 0,5 ml 
Paraben - 10 droppar 
Rör ner xantangummi i ljummen vätska så att det bildas ett gelé. Tillsätt guargummi och plivåterfettning. Rör med visp. Tillsätt cetylalkohol, Vegetal och paraben; rör ut ordentligt. Värm till 70° under omrörning. Ställ i kallt vattenbad. Vid 45° tillsätts silkesprotein och E-vitamin, vid 25° eteriska oljor.
(Källa: Crearome 2001) 
Recept V Vatten - 85 %vikt
Glycerin - 4 %
Propylenglykol - 4 %
• Cellulosa - 2 %
Pantenol - 1,5 %
Cetrimoniumklorid - 0,75 %
• Polysorbat - 0,4 %
• Polyquaternium-22 - 0,3 %
• Parfym
Citronsyra - 0,02 %
Polyquaternium-22 är en katjonaktiv tensid.
(Källa: Lodén 2002)
Recept VI Aqua - 85-90 %
Cetrimonium Chloride (för antistateffekt) - 1-3 %
Cetearyl Alcohol (för konsistens och återfettning) - 3 %
Cetyl Alcohol (för konsistens och återfettning) - 3 %  
• Henna-tinktur
• Fragrance - 0,5 %
Cosmetic Guar (för antistateffekt) - 1 %
Ethylparaben (konserverar vattnet) - 0,5 %
Prophylparaben (konserverar fettet) - 0,3 %
Citric Acid (för glans) - under 0,5 %
Autentisk innehållsdeklaration. Inom parentes Shenets anmärkningar om funktion, efter streck vanliga mängder i handelns balsamer. Notera särskilt det där med hennatinktur som är det som balsamen säljs på. Mängden är 1-3 % om förteckningen är korrekt med innehåll i fallande ordning. (Korrekt INCI-namn för hennatinktur är Lawsonia inermis.) Egentligen kvittar mängden eftersom det är aandra ingredienser som ger balsameffekt.
(Källa: Innehållsförteckning 2004)
Recept VII

• Destillerat vatten - 90 ml  
Glycerylstearat ("VE-emulgator") - 2 gram (4 ml)
Cetylalkohol - 1 gram (2 ml) 
D-panthenol - 2 ml
• Sojaprotein eller silkesprotein - 2 ml 
Guarmjöl - 1 gram (1,4 ml) 
E-vitamin - 1 ml 
Eterisk olja - 25 droppar (1 ml)
Parabenblandning - 8 droppar 
Totalt ca 103 ml. Häll guarmjölet i en kastrull. Tillsätt vattnet under vispning. Droppa i paraben. Låt blandningen svälla några minuter. Tillsätt sedan VE-emulgator och cetylalkohol och värm blandningen under omrörning tills allt har smält. Kyl av blandningen under vispning. Vid 50° tillsätts pantoten, protein och E-vitamin. När balsamen blivit rumstempererad tillsätts den eteriska oljan.
(Källa: Andersen 2003)
Anm. Sojaprotein (INCI-namn: Hydrolyzed soy protein) är fuktbindande och skyddande.

Recept VIII
(silkesdroppar)

• Destillerat vatten - 90-95 ml
Xantangummi - 2,5 ml (1 gram)
Parabenblandning - 10 droppar
Jojobaolja - 2-3 ml
Silkesprotein - 5-15 ml
D-panthenol 1-3 ml
Eterisk olja - några droppar (eventuellt)
Värm vatten till 40° (ljummet) och vispa ner xantangummi. Låt stå 15 minuter, vispa med handvisp lite då och då. När det börjar tjockna kan resten vispas ner. Låt stå 10-15 minuter innan du häller i flaska.
Ta lite på händerna och fördela i håret, torrt eller fuktigt. Kamma eller borsta. Väldigt silkigt på händerna och klibbar inte i håret.
(Källa: Morticia, Shenet Forum: Silkesdroppar, 2007)


Litteratur: Se t. ex. Andersen (1998), Haartman (1765), Lodén (2002), Lodén (2008), Månsson (1987), Nyström (1996).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/harbalsam.html
Datum: 2018 12 18 - Uppdaterad: 2010 05 16
Cookieinfo
Made with a Mac