Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem
Ansiktspuder - Smink

Foundation


Synonymer  Foundation, fettsmink, vitt smink, flytande smink, underlagskräm, krämpuder, brunkräm, make-up-kräm, flytande puder
Engelska namn Foundation, ceruse, enamel, pomatum, painting, greasepaint, night white, pan cake, vanishing cream, cream powder, liquid powder, liquid minerals
Andra namn Romanska språk
Fard (franska)
Andra språk
Schmink (tyska), schnouda (orienten)

Tradition Puderhistoria
Foundation = underlag, nämligen för pudret. I alla tider och länder har man grundat med något fett, från början helt enkelt olja. På 1600-talet började man blanda fettet med vitt puder och fick på så sätt en fet vit kräm som användes ensam eller som bas för ytterligare puderlager. Först i början av 1900-talet kom mindre feta underlag, de svagt alkaliska stearatkrämerna, "vanishing creams", som snart också tillsattes hudfärgade puder. Därmed hade man fått en bekväm allt-i-ett-kräm som gjorde puder överflödigt. Fram till 70-talet var de rejält täckande ("brunkräm"), närmast som dagens concealers. Standardspackel i ett par årtionden i USA var Pan-Cake, en vattenlöslig foundation i torr kaka som uppfanns 1937 av Max Factor för att inte ge röd- och blåstänk i Technicolor. Tendensen sedan dess har varit allt magrare allt-i-ett-krämer.
Lager på lager
Även allt-i-ett-krämerna kunde läggas på en grund av ofärgad fuktkräm och toppas med puder. Sådan sminkning lager på lager kan idag bli fantastiska byggen:
• Lager 1 concealer (neutral grundfärg att måla på),
• Lager 3 primer (för foundation att fästa på),
• Lager 2 fuktkräm (för jämn yta),
• Lager 4 foundation (för jämn färg),
• Lager 5 puder (för att matta ner och fixera foundation).
Framställning Tillverkas som andra emulsionskrämer, t. ex. stearatkrämer, och tillsätts färgat ansiktspuder. Svårigheten ligger framför allt i att få tag på tillräckligt finmalda pulver. Man kan göra en hel del genom att blanda köpta krämer; se nedan under Hudvård.
Beskrivning • Flytande: Flytande kräm eller spray - omskakas!
• Kräm (tub, burk): Halvtjock kräm. Kan spädas till tunnare eller färgsvagare med ofärgad fuktkräm.
• Krämpuder: Tjock kräm med hög puderhalt.
• Kompaktfoundation (kaka, stift, penna): Kräm pressad till kaka eller stift, med mycket och pigmentrikt puder.
• Korrekturstift (täckkräm, concealer): Extra täckande kräm, vanligen i stift, att lägga på under vanlig foundation för att ge jämn grundton.
Puder: Även puder går under benämningen foundation, t. ex. mineral foundation - eller flytande puder.

Innehåll

 

 

 

 

 

Krämbas
• Feta krämer: De första färgade ansiktskrämerna var mycket feta, närmast salvor. Vax, ullfett eller valrav smältes ihop med något vitt pulver som kaolin eller talk. Också dagens färgade foundations och täckkrämer hålls ihop av fett, olja och vaxer (upp till 3 %) eller flytande paraffin och andra mineraloljor (5 %).
• Magra krämer: I enklare sammanhang blandade man pudret med vatten och gelémedel. 40-talets färgade och ofärgade stearatkrämer och pan-cakes innehöll lite eller inget fett.
• I dagens krämer ingår ofta plastmaterial och syntetiska oljor och vaxer av kiseldioxid, silikonoljor (4-5 %). De emulgerar krämen utan fett och får pigmentpulvren att blanda sig sig bättre, fästa bättre på huden och sitta kvar där vattenfast. Krämerna blir lena och plastiga och sitter som berget även i värme och vid stark svettning.
Vatten: Dagens foundations och concealers är ofta vatten-i-silikon-emulsioner där vatten (upp till 70 %) och puder hålls ihop av handelsblandningar av silikon (9-10 %) .
Glycerin (några %): Glycerin i vattendelen fungerar som fuktgivare. För mycket drar till sig så mycket fukt att det bildas fuktdroppar på ansiktet.
Vita baspulver (pärlemor - vit)
• Mineralpulver är alltid den vita täckande basen i puderdelen - talk, kalciumkarbonat, magnesiumkarbonat, etc. och mindre mängder kaolin och andra vita leror. Zinkoxid och titandioxid (båda 10-15 %) täcker bra, pärlemorpigment (Mica) ger glitter.
Stärkelse (några %): Risstärkelse som förr kunde vara ett puders enda ingrediens används fortfarande eftersom det fäster bra och gör blandningen mjuk men det drar också till sig fukt och förr kunde det dessutom surna.
• Syntetiska vita pulver: Dagens foundations görs ofta täckande med hjälp av mycket finmalda syntetiska pulver, inklusive plastmaterial.
Färgade pulver (gul - brun - röd - svart- blå- grön)
• Olösliga mineralpigment (upp till 5 %): Färgämnena är samma jordfärgspigment (järnoxider) som i färgade ansiktspuder - olika nyanser av gult och brunt (för solbränna), grönt (tar bort röda toner) och rött och blått (tar bort gula toner). Främsta nackdelen med dem är att de kan snabba på härskningen av fett. Jämfört med förr är de extramt finmalda.
• Syntetiska färgpigment: Pigment tillverkas också syntetiskt och skillnaden framgår sällan. Främsta nackdel: kan ändra färg under påverkan av doftämnen

Doftämnen
Eteriska oljor eller annan parfym: Förr kunde underlagskrämer innehålla så mycket som 2-5 % doftämnen. Idag är doftämnen det som ger flest allergiska reaktioner på smink och halterna har sjunkit till under 1 %, så gott som alltid synetetiskt.

Varianter • Ofärgade stearatkrämer.
Färgat ansiktspuder blandat i stearatkräm, gelé eller fett (några feta exempel ges under teatersmink). Pan cake är pressade kakor av samma typ som kompaktpuder.
Hållbarhet

• Köpt foundation håller i åratal. Dåligt tecken: förändrad lukt. Förvaras svalt och mörkt,
• Hemgjord foundation bör hålla sig i åtminstone ett par år. Fettet måste vara ett som inte härsknar (lanolin, vaselin, cetylalkohol...). Tillsats av 1 % E-vitamin ca 1 % minskar men tar inte bort risken för härskning. Förpackningen bör vara tät och mörk.


Hudvård

 

 

 

För mörk, för fet, för tjock foundation
Blanda den med en ljusare, torrare, tunnare. I stort sett alla foundations är kompatibla med varandra. En torr silikonbaserad kan göras fetare med en oljebaserad, en ofärgad fuktkräm kan användas för att späda ut en tjock eller färgstark foundation. Klicka ner i ren burk med en tops och blanda ordentligt, eller blanda direkt i handen.
Färg
Idealet idag är en ton så lik huden att krämen över huvud taget inte syns. Först och främst bör den ha samma färgton som hud, hår och ögon:
• Blek hy som sällan blir solbränd - kall underton som går åt rosa: För mörk kräm ser smutsigt och gammalt ut. Skimrande highlighters bör ha silverton.
• Olivfärgad hy som lätt blir solbränd - varm underton som går åt gult: Gul ton passar de flesta, oliv för de mörkhåriga Medelhavstypen. För ljus kräm ser påmålad ut. Highlighters bör ha guldton.
• Brun, svart: Detta sagt om ljus eurasisk hy. Ansiktssmink för brun och svart hy kom på massmarknaden först på 1970-talet.
Prova
En utstrykning med färgad kräm ska bli osynlig. Vänta en stund med bedömningen eftersom färgen alltid förändras lite sedan den kommit på huden, särskilt på fet hy. Buden är olika om var den provas bäst.
• På handledens insida, som är mest likt ansiktet.
• På halsen, eftersom ansiktet inte visar rättvis färg utan alltid är lite för rött.
• Å andra sidan är det ju i ansiktet krämen ska sitta och då brukar käkbenet rekommenderas.
Concealer (korrekturstift, täckkräm)
Concealer används fläckvis under färgad kräm för att täcka ojämnheter i hudens färg. Hudfärgad concealer bör vara något ljusare än den färgade krämen. Specialaren färgconcealer bygger på kontrast: Rött (ytliga blodkärl, rodnader, prickar) kamoufleras med grön concealer, blått (ringar under ögonen) med gul, gult med mörklila, brunt med vit, vitt med brun.

Hudtyp • Fet hy: Feta krämer blir glansiga. Ljusa nyanser är bäst eftersom krämer mörknar på fet hud (lågt pH).
• Torr hy: Krämformer (tub, burk) med lite fett passar bäst; oljefria blir lätt mjöliga på torr hy.
• Känslig hy: Sprayformer finns som sägs vara bra för känslig hy.
• Rynkig hy: Pigmentrika krämer krämer täcker jämnare och bättre medan krämer med mycket vit puderbas lätt samlas i rynkor.
Hudreaktion • Puderpulver med tungmetaller som bly och kvicksilver har tagit livet av många genom årtusendena. Idag får man kontakteksem. Framför allt är det doftämnen, propylenglykol och UV-skydd i krämerna som irriterar.
• Kosmetikaakne - pyttesmå utslag i ansiktet - drabbar en tredjedel av alla kvinnor mellan 20 och 60 år (USA). Orsaken är i nämnd ordning kakaofett, linfröolja, olivolja, jordnötsolja, vaselin och seamolja. Utslagen försvinner på ett par veckor när man slutar använda krämen med oljan.

Recept

Recept I
(grundrecept)
Stearatkräm - 70 %
Talk - 24 %
Titandioxid - 5,5 %
Grundkräm som tack vare titandioxiden och talken är täckande. Till denna sätter man sedan färg på samma sätt som i färgade ansiktspuder. Därtill doftämne, t. ex. eteriska oljor.
(Källa: Thomssen 1947)
Recept II
(night white)
• Kollodial lera - 18 %
Titandioxid - 2 %
Glycerin - 8 %
Vatten eller orangeblomsvatten - 72 %
• Parfym (ev.) - 0,5 %
Pulvren blandas för sig och vätskorna för sig. Pulvren rörs sedan ner i vätskan och rörs under en halv till en hel timme.
(Källa: Thomssen 1947)
Anm. Sådana här flytande puder att använda på ansikte, hals och armar vid festliga tillfällen ger Thomssen flera recept på så sent som 1947. De är ett gott skäl för damerna att hålla sig på sin kant, för hur pinsamt måste det inte vara att stöta emot någon med den här bemålningen?
Recept III
(täckande)
Ingredienser i fallande ordning:
Candelilla Wax
Bees Wax
Paraffin Wax
Microcrystalline Wax
• Octyldodecanol
Isopropylmyristate
Lanolin Oil
• Squalane
Liquid Petroleum
Caprylic/Capric Triglyceride
• Diisostearyl malate
• Sorbitansesquiolate
Propylparaben (får ingå med högst 0,4 %)
DL-Tocopherol
• Polymethylmetacrylate
Silica
• Nylon-12
Färgämnen - ny viktordning:
CI 17789 (Titanium Dioxide)
• CI 77491 (Red Iron Oxide)
• CI 77492 (Yellow Iron Oxide)
• CI 77499 (Black Iron Oxide)
Innehållet i en täckande foundation enligt gammaldags recept. Åtminstone hälften är en bas av vaxer och fetter. Till detta kommer förändrade och syntetiska fetter för mjukhet och lite plastmaterial för bättre fäste. Konserveringsmedel för fett, ingen parfym. Pigmenten utgör kanske 15-20 %; huvudingrediensen titandioxid täcker och järnoxiderna ger färg. Pris per 100 gram: 1.100 kr.
(Källa: Innehållsförteckning Perfect Foundation, Face Stockholm, 2006)

Litteratur: Se t. ex. Corson (1972), Gaugin (1947), Jones (2010), Ljung (2002), Lodén (2002), Lodén (2008), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Thomssen (1947), Wärn (2009).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/foundation.html
Datum: 2018 12 19 - Uppdaterad: 2011 01 16
Cookieinfo
Made with a Mac