Shenet

Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Emulsioner
Feta: Nattkräm - Handkräm - Fotkräm - Cold cream - Ullfettskräm - Lanolinkräm - Boraxkräm
Magra: Stearatkräm - MF/VE-kräm - Lotion
Dagkrämer: För fet hy - För torr hyFör irriterad hy - Upplivande - Fuktkräm - After shave
Emulsionshistoria - Felsökningsguide


Synonymer  Kräm
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o, oljebaserad emulsion, vatten-i-fett, hydrofob kräm, omvänd emulsion, vattenemulsion
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v, vattenbaserad emulsion, fett-i-vatten, hydrofil kräm, fett-i-vatten, torr kräm, oljeemulsion
Farmakopénamn Emulsio, pluralformer emulsiones, emulsa
Engelska namn Emulsion, cream, creme, biphasic formula
1) Water-in-oil emulsion, reverse emulsion, W/O, emulsified fat
2) Oil-in-water emulsion, obverse emulsion, O/W
Andra namn Romanska språk
Crème (franska), crema cosmética (spanska)
1) Émulsion de corps gras (franska)
Nordiska språk
Creme (danska)
Asiatiska språk
Kurîmo (japanska)
Andra språk
Krem (tyska)
1) Fettstoffemulsion (tyska)

Tradition Emulsionshistoria - det finns en sådan också: Apotekstermen Emulsio ska tas med en stor nypa salt - med emulsion har man menat rätt olika saker genom tiderna.
Framställning

Häller man olja eller fett i vatten kommer det att flyta på ytan. Med vispning eller skakning kan man få blandningen något så när homogen, men ämnena kommer snart att separera igen. Med emulsionsmetoden kan man skapa blandningar av vatten och fett som består. Fett och vätska värms var för sig och blandas sedan tillsammans med något emulgeringsmedel som minskar ytspänningen. 
• Var och en som gjort majonnäs har gjort en emulsion, och vet också att det lätt kan gå fel. Använd felsökningsschemat eller skyll på åskigt väder - det kan faktiskt spela roll. Det är inte så krångligt som det kanske låter men följande tre regler måste följas:
1. Bland rätt
Det är viktigt att emulgeringsmedlet hamnar i den fas där det löser sig, vanligen i huvudingrediensen (kallad yttre, homogena, kontinuerliga, omslutande fasen). I denna hälls sedan också den mindre mängden (inre, dispersa fasen). Gör man tvärtom emulgeras blandningen ofullständigt och krämen blir tunn.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o (t. ex. cold cream, stearatkräm, boraxkräm)
Huvudingrediensen fett är mottagare: Först tillsätts det emulgeringsmedel (bivax, cetylalkohol, glycerylstearat, lecitin, alginater för mineraloljor), sedan vatten i ("vatten-i-olja").
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: (t. ex. MF/VE-kräm, sur lotion)
Huvudingrediensen vatten är mottagare: Först tillsätts det emulgeringsmedel (borax, natriumbikarbonat, natriumstearoyllaktylat, tensider som laurylsulfat), sedan fett i ("olja-i-vatten").
2. Rätt temperatur
• Vattenfas och fettfas värms var för sig till ca 5° över det ämne som har högst smältpunkt, vanligen ett emulgeringsmedel: natriumstearoyllaktylat (MF-fett) smälter vid ca 45°, cetylalkohol vid ca 50°, stearin vid ca 55°, glycerylstearat (VE-fett) vid ca 60°, bivax vid ca 65°, stearinsyra vid ca 70°.
Vätska och fett ska ha ungefär samma temperatur.  Är vattnet för kallt kommer vaxiga ämnen att stelna för snabbt och bilda små korn. Kallt vatten kan också få fettet att sprätta ut i en kokhet kaskad som bara växer och växer under den närmaste halvminuten.
3. Vispa, vispa, vispa
• Man häller först i lite grann under kraftig omrörning för att få igång emulgeringen, sedan resten.
• Hela blandningen ska svalna långsamt under ständig och kraftig vispning. I industrin har man kraftiga maskiner som rör om och homogeniserar, hemma får man arbeta själv. Bäst är elvisp. Ju noggrannare man vispar, desto mindre blir dropparna som omsluts och desto fastare och stabilare emulsionen.

Beskrivning 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Genomskinlig och ofta lite vaxig kräm. I mikroskop kan man se att den består att mycket små vattendroppar som svävar i fett. Test: En klick kräm löser sig inte i vatten.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Vit och gräddig eller till och med mjölkig kräm, tunnare än en fet emulsion.  Här är det mycket små fettdroppar som hålls svävande i vatten. Test: En klick kräm löser sig snart i vatten.
Mått och vikt 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Olja eller fett är sällan huvuddelen, så även en fet emulsions vikt ligger nära vattens; 100 ml alltså strax under 100 gram.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Med mest vatten kommer 100 ml att väga ca 100 gram.
Löslighet Den stora fördelen med emulsioner är att de kan tillsättas både vatten- och fettlösliga ämnen. Vid tillverkningen gäller:
Vatten och vattenlösliga ämnen som glycerin, ättika, alkohol etc. löses först i emulsionens vattenfas. Därefter blandas de båda faserna.
Fett, oljor och fettlösliga ämnen som eteriska oljor, hartser etc. löses först i emulsionens fettfas. Därefter blandas de båda faserna.
Utspädning
Färdiga emulsioner, köpta eller hemgjorda, kan spädas med fett eller vatten beroende på emulsionstyp. Se ovan under Beskrivning hur man avgör detta. Innehållsförteckningen berättar också; ingredienserna listas efter mängd.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Färdig emulsion kan spädas med sin huvudigrediens olja och andra fettlösliga ämnen. Några droppar eterisk olja brukar kunna röras ner direkt i burken utan problem. Försöker man späda den med vatten kommer det snart att bildas oljedroppar på ytan.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Färdig emulsion kan spädas med sin huvudingrediens vatten (konserverat!), även så mycket att man till slut får en lotion.
pH och inkompatibiliteter
• Emulsioner tål sällan stora mängder sura tillsatser. Svagt alkaliska emulsioner som stearatkrämer klarar det sämst, emulsioner baserade på tensider bäst.
Innehåll

1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Huvudingrediensen är olja/fett.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Huvudingrediensen är vatten.
Vatten
• I motsats till salva innehåller emulsioner vatten eller annan vätska (infusion, dekokt, macérat). I de magra kan vattnet utgöra 95 %.
Rosenvatten och andra aromatiska vatten har fördelen att vara destillerade = lite eller inget konserveringsmedel behövs.
• Färskpressad saft brukar vara för sur för att emulgeringen ska fungera och till och med vätskor som konserverats med sura konserveringsmedel kan vara för sur. Resultat: Det som var fluffigt vitt förvandlas på några sekunder till en grynig massa. Om något surt är nödvändigt tillsätts det bäst när emulgeringen är klar. Med laurylsulfat och andra tensider kan man dock göra hur sura krämer som helst.
• Till vätskedelen räknas också vattenlösliga ämnen - flytande som glycerin, karbamid, parabenlösningar, och vattenlösliga pulver som t. ex. gelépulvret agar-agar. De senare ska lösas i vätska innan de tillsätts.
Fett och olja
Mer eller mindre olja och/eller fett ingår alltid; 5-30 % i magra emulsioner, 50 % eller mer i feta. Redan 30 % är ganska  mycket och kan passa en kräm för torr hy, men kan jämföras med salvor som består helt av fett med lite tillsats av vax. Ju mer fett man har i desto mer emulgeringsmedel brukar också behövas. 
• Fasta fetter som kokosfett, kakaosmör och sheasmör ger fastare kräm. 
Ullfett och lanolin är emulgerande i sig själva; med dem behövs inget annat emulgeringsmedel. Vanliga i feta emulsioner, ofta med tillsats av vax, paraffin eller vaselin.
Olja kan vara "fetare" eller "torrare" allt efter smak och behov. Macadamiolja, ricinolja, sojaolja och turkisk rödolja emulgeras lätt liksom avokadoolja som ger fasta emulsioner. Linolja förtvålas lätt med alkalier medan däremot jojobaolja inte emulgerar med lecitin
• Oljeutdrag av växter (örtolja) kan förstås också användas.
• Även mineralfetter som vaselin och paraffin - som ju inte innehåller några fettsyror och därför inte kan emulgeras - kan fås att gå ihop med vatten genom mekanisk emulsion eller genom att de manipuleras kemiskt. För att få sådana emulsioner beständiga kan det behöva ingå lite äkta, emulgerbart fett eller olja eller en vattenlösning av något gelbildande ämne (t. ex. dragant, gummi arabicum, gelatin).
Vax
• Vaxer och vaxliknande ämnen som bivax, cetylalkohol, stearin och stearinsyra hjälper upp emulgeringen och gör den stabil och krämen fastare. För mycket gör krämen vaxig och klibbig på huden och svår att gnida in.
Emulgeringsmedel
Mer brukar behövas ju fetare krämen är - vill man ha den riktigt fet är det bättre att göra en salva som inte kräver något emulgeringsmedel alls. De vanligaste typerna:
• De första var vattenlösliga, svagt alkaliska ämnen (t. ex. ammoniak, pottaska, trietanolamin, turkisk rödolja, borax) och emulgerar egentligen inte utan förtvålar fettet. De används fortfarande men det finns idag också många manipulerade fettämnen som fungerar emulgerande utan att kräva alkalisk miljö.
De flesta tensider fungerar emulgerande. Deras fördelar är att man kan göra både mycket sura och magra emulsioner med dem.
• Estrar av fettsyror, alltså manipulerade fetter, hör till de mest använda emulgeringsmedlen i dagens hudvårdsmedel. Vanligast är det vattenlösliga natriumstearoyllaktylat (MF-fett) och det fettlösliga glycerylstearat (VE-fett).
Naturliga blandningar av sådana estrar är t. ex. ullfett och valrav. Till de naturligaste emulgeringsmedlen hör också de vattenlösliga ämnena lecitin och saponiner.
• Många vaxer (som bivax) och fettalkoholer (som cetylalkohol) är strikt talat inte emulgeringsmedel utan hör till det som självt emulgeras. Praktiskt har det ingen betydelse, de är utmärkta för att få blandningar av vatten och fett att gå ihop.
Värmekänsliga ingredienser
Många aktiva ämnen är känsliga för uppvärmning (t. ex. många fettlösliga ämnen: eteriska oljor, E-vitamin, sockertensid, gurkörtsolja, kamferpulver) och kan inte tillsättas förrän emulsionen börjat svalna. Små mängder kan tillsättas direkt i burken när krämen är klappad och klar.
Sura ingredienser
• Starkt sura medel (som askorbinsyra, citronsyra, mjölksyra, vissa konserveringsmedel) kan påverka emulgeringen så att krämen blir grynig. Man väntar därför med dem till så sent som möjligt. Köp hem en rulle pH-papper!
• Vill man göra riktigt sura krämer eller lotions får man använda lite tensider.
Konserveringsmedel
Nödvändigt, och mer behövs ju magrare = vattenhaltigare emulsionen är. Använder man destillerat vatten, t. ex. rosenvatten, kan mängden konserveringsmedel hållas lägre än om vattnet bara är kokt. Hit hör också antioxidationsmedel, t. ex. E-vitamin och rosmarinextrakt, som tillsätts för att förebygga att fettet härsknar (ytterst ovanligt när man gör små mängder för hemmabruk).
Doft
Runt hälften av doftämnena i en emulsion bör vara basnoter men ju fetare kräm desto mer toppnoter behövs för att kamouflera fettlukten.
Isolat och syntetiska doftämnen föredras av industrin framför svårkontrollerbara ämnen som absoluter som kan missfärga emulsioner. Mycket små mängder behövs (0,2-0,5 %) - krämer ligger an länge på huden och kan bli irriterande.
Eteriska oljor: För att parfymering räcker 0,5 % (runt 12 droppar per dl), för hudvårdande effekt upp till 3 % (75-100 droppar per dl).
Färg
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Färgas bäst med fettlösligt färgämne (0,001-0,01 %), som blandas i fettfasen. Olösliga pigmentpulver måste vispas ner ordentligt, annars får man en prickig kräm.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Färgas bäst med vattenlösligt färgämne (0,001-0,01 %), som blandas i vattenfasen. Livsmedelsfärg fungerar utmärkt - doseras med tandpetare. Olösliga pigmentpulver är svårare att fördela jämnt eftersom dessa krämer brukar vara tunnare. 

Varianter 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Denna typ var den första - hit hör feta krämer av Niveatypen: Nattkrämer, handkrämer, fotkrämer och många rengöringskrämer. Särskilda krämtyper med bred användning är ullfettskrämer, lanolinkrämer, boraxkrämer och cold creams av många slag.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Denna lättare krämtyp är den vanligare i dag, bland annt för att vi har mindre behov av att skydda oss mot kyla än vad som var nödvändigt förr. De kan kallas oljeemulsioner men är något helt annat än gamla farmakopéers oljeemulsioner.
MF/VE-krämerna är de typiska idag. För femtio år sedan var stearatkrämerna lika dominerande. Den som aldrig har gjort någon kräm förr och inte har specialråvaror hemma, rekommenderas att börja med en sådan, de superenkla bakpulverkrämerna Lotions och även en del ansiktsvatten är helt enkelt tunnare och mer lättrinnande krämer.
• Dagkrämer kan göras på olika sätt men är alltid magra: för fet hy, torr hy, känslig och irriterad, fuktkrämer, upplivande krämer, after shavekrämer.
Hållbarhet Industritillverkade krämer håller sig i åtminstone ett år sedan burken öppnats, i oöppnad förpackning minst tre - teoretiskt. I praktiken håller de sig i åratal. Tillsatta vitaminer etc. försvinner förstås och bakteriehalten kan stiga om man kladdat mycket, men det händer sällan att en kräm från varuhushyllan blir dålig och t. ex. börjar lukta illa, ruttnar eller möglar. Möjligen kan en kräm eller lotion som får stå i en genomskinlig förpackning en månad i ett spanskt sommarfönster skära sig lite... Säkraste tecknet på att en emulsion blivit dålig: Förändrad lukt.
Hemgjorda emulsioner måste konserveras om de ska sparas längre tid än en vecka. Om halten konserveringsmedel hållits låg är det extra viktigt att iaktta god hygien: Ta inte kräm med smutsiga fingrar (tvätta händerna, använd pumpflaska, ta kräm med spatel) och sätt på lock ordentligt. Fel i tillverkningen märks inte alltid genast utan visar sig efter ett tag. Använd felsökningsschemat.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Avdunstning i burken gör att feta emulsioner med tiden blir allt fetare, gulnar av oxidationen och blir allt mer salvlika. Däremot möglar de knappast; den höga fetthalten gör dem hållbara. Förvaras de fel kan vatten och fett separera, men det betyder inte att krämen blivit dålig. Häll av vätskan, värm återstoden och rör i ny vätska.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Rätt konserverad lotion och mager kräm håller sig i minst ett år, men magra emulsioner löper större risk att mögla än feta. När vattnet avdunstar kan de torka och bli hårda i burken. Det gör emulsionen mer koncentrerad eftersom halten verksamma ämnen kommer att utgöra en större andel av helheten. Vid minusgrader fryser vattendelen och efter tining återtar emulsionen inte sin tjocka form.
Stressa din emulsion
Ställ alltid undan ett prov i värme, kyla, ljus och annat som är garanterat fel förvaringssätt; det kan säga en hel del om emulsionens kvalitet. En ökning av temperaturen med 10° beräknas fördubbla reaktionshastigheten. En emulsion som klarar 40° i sex månader eller 50° i tre månader kan rätt lugnt bedömas förbli stabil i rumstemperatur i åtminstone 2-3 år.

Hudvård

Rengöringsmedel
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Flytande tvål, duschkräm etc. görs som magra emulsioner - innehållsligt och kemiskt liknar de krämer mer än fasta tvålar.
Hudläkemedel
Som hudmedel har emulsioner många fördelar framför salvorna de ofta ersatte: de kan innehålla både fettlösliga och vattenlösliga ämnen, är mindre feta och kladdiga, lättare att smörja in, tas upp lättare av huden och alltså bra medier för aktiva ämnen. Däremot täcker och skyddar de sämre än än salvor, som ska väljas till riktigt torr hud och på torrt eksem för att hindra fukt från att avdunsta.
1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o
• mjukar upp huden (mycket fett och olja)
• är milda (fett och olja är snälla mot huden)
• binder fukt (fettet hindrar fukt från att avdunsta)
• skyddar mot kyla (bra för vinterbruk)
• skyddar mot vatten (som i handkrämer)
• är näringsrika (tillför huden användbart fett)
• sugs upp långsamt eller ofullständigt (depåverkan, som i nattkrämer)
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v
• glänser inte (typiska puderunderlag och dagkrämer)
• hindrar inte värme från att avgå (bra för sommarbruk)
• svalkar när fukten avdunstar (sommarkrämer)
• blandas lätt med hud- och sårsekret (bra i sårvård)
• absorberas snabbt (bra för medicinskt bruk)
• känns inte feta (inget kladd)
• kan lätt tvättas bort med vatten (bra rengöringslotion)

Hudtyp Emulsioner kan varieras i det oändliga och anpassas efter alla hudtyper.
Hårvård 2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Schampo och balsam görs enligt samma princip som hudkrämer.
Massage 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Till massage använder man feta emulsioner eller oljor som sugs upp långsamt så att de fortsätter att ge glid under massagen.
Bad I badolja kan emulgeras med hjälp av emulgeringsmedel, vilket har två fördelar: Den blir lätt att parfymera och den fastnar inte på badkarsväggarna. Nackdelen är uppenbar: Den fastnar inte heller på huden.
Hudreaktion Allergiska reaktioner kommer först och främst av doftämnen, därnäst av konserveringsmedel.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Särskilt magra = vattenrika emulsioner (som lotion) kräver kraftig konservering.

Mat och dryck 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Exempel: Smör och margarin
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Den vanligaste emulsionstypen i livsmedel. Exempel: Mjölk (emulgere = mjölka), grädde, majonnäs. 
Invärtes bruk 1) Fet emulsion, vatten-i-olja, v/o: Oljor i emulsionsform tas upp snabbare och fullständigare än när de intas ickeemulgerade.
2) Mager emulsion, olja-i-vatten, o/v: Läkemedel i mager emulsionsform har fördelen att smaka mindre illa än rena oljelösningar.

Litteratur: Se t ex Antczak och Antczak (2001), Hällqvist och Fredman (1971), Gaugin (1947), Ljundahl (1953), Ljungdahl (1953), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nordiska farmakopén I (1961-1965), Poucher och Howard (1974), Svanberg (1948).

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/emulsion.html
Datum: 2018 09 26 - Uppdaterad: 2009 02 28
Cookieinfo
Made with a Mac