 |
Valravssalva |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Synonymer | Hvalrafvsalva, valravssalva, mjuk salva, cold cream | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Farmakopénamn | Unguentum cetacei, Unguentum cetacei rosaceum, Unguentum cetaceum, Unguentum leniens, Unguentum emolliens, Ceratum cetacei, Unguentum aqua rosae | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Engelska namn | Spermaceti ointment, ointment of spermaceti, ointment of rose water, rose-water ointment, cold cream | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Andra namn | Romanska
språk Crême céléste, cold cream (franska) Nordiska språk Spermacet-salve, cold cream (norska) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Tradition | • Cold
cream-historia Farmakopéerna Valravssalvan gjorde entré i svenska farmakopén 1869 med underrubriken Cold cream och stod kvar t.o.m. sista upplagan 1946 med små skillnader i proportionerna mellan ingredienserna. Valravssalvor var officinella under andra halvan av 1800-talet i bl. a. Norge (1854, 1879) och Danmark (1868), Frankrike (1866), Österrike (1869), Tyskland (1872) och USA (1876). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | • Olja,
vax och valrav smälts samman. • Rosenvatten värms upp och rörs ner. • Röres tills blandningen är helt sval. Valrav har högre smältpunkt än bivax så både olje och vätska får värmas från 70° till runt 80°. Om vattnet är kallare än fettet kommer vax och särskilt cetylalkohol att stelna för snabbt och bilda små korn. I sådant fall får hela mängden smältas om. Krämen kan separera under vispningens gång men går ihop igen. Säkrast och enklast är att använda elvisp. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Beskrivning | Vitgul fet kräm. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Löslighet | • Vatten,
vattenlösningar, glycerin,
ättika, alkohol
kan tillsättas blandningen. • Fetter, oljor, vaxer, eteriska oljor, hartser kan smältas ner. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Innehåll | Olja • Valrav stabiliserar emulsionen så den kan innehålla mycket olja (60 % eller mer). Proportionerna mellan olja och vatten kan varieras rätt mycket - från lika delar till flera gånger så mycket av det ena. Vanligaste oljan är mandelolja. Rosenvatten • Rosenvatten, rosendekokt, roseninfusion eller vatten + eterisk rosenolja. Valrav binder vatten bättre än bara bivax så mycket vätska kan tas i (25 %). Nedan finns recept med ännu mer. Det är just vätskan som gör blandningen till en cold cream. Med endast olja, vax och valrav får man en salva - se t. ex. under cerat. Bivax • Med valrav kan mängden bivax minskas ner till 5-10 %. Valrav • Valrav är det nya här jämfört med klassisk cold cream på olja, vätska och vax. Mängden kan variera från lika mycket som bivaxet till dubbelt så mycket. Tillsammans utgör de 15-25 % av hela krämen. Valrav kan ersättas med de fettalkoholer den består av: cetylalkohol, stearylalkohol eller cetylstearylalkohol. Tillsatser och konservering • Tillsatser tål rätt mycket tillsatser och är inte pH-känslig. Se Valravssalva med tillsatser. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Varianter |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hållbarhet | Om vattnet är rent (sterilt eller destillerat, som rosenvatten brukar vara), oljan färsk och med vettig hantering (förvarad svalt och i slutet kärl, utan pill av smutsiga fingrar) bör en valravssalva hålla åtminstone någon månad. Möjligen blir den fetare (p.g.a. vattenavdunstning). Den kan också gulna (högre halt olja och vax som ger färg, och valrav har också en tendens att gulna i kontakt med luft). Förändrad lukt är däremot ett säkert tecken på att salvan försämrats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Recept |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept I | • Mandelolja
- 8 ounces (53 %) • Rosenvatten - 4 ounces (27 %) • Orangeblomsvatten - 1 ounce (7 %) • Valrav - 1 ounce (7 %) • Vitt vax - 1 ounce (7 %) Totalt 15 ounces. Olja, vax och valrav sammansmältes. När det svalnat tillsätts de aromatiska vattnen. (Källa: Corson 1972 efter S J Brown: "Toilet table talk", London 1856) Anm. Ingen antydan ges om huruvida de engelska viktmåtten avser handelsvikt eller medicinalvikt. Här har det ingen betydelse eftersom ounces lätt kan räknas om till viktprocent. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept II | • Mandelolja
- 28 + 4 viktdelar • Rosenvatten - 12 viktdelar • Valrav - 5 viktdelar • Vitt bivax - 4 viktdelar Vax, valrav och 28 delar olja sammansmältes vid lindrig värme. Rosenvattnet tillsätts och rörs tills det tagits upp. De sista delarna mandelolja rörs ner. Krämen ska vara av mjuk salvkonsistens och vitaktig. (Källa: Svenska farmakopén 1869:1, 1869:2) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept III | • Mandelolja
- 32 + 4 viktdelar • Rosenvatten - 16 viktdelar • Valrav - 5 viktdelar • Vitt bivax - 4 viktdelar Vax, valrav och 32 delar olja sammansmältes vid lindrig värme. Rosenvattnet tillsätts och rörs tills det tagits upp. De sista delarna mandelolja rörs ner. Krämen ska vara av mjuk salvkonsistens och vitaktig. (Källa: Svenska farmakopén 1869:3, 1869:4) Anm. Farmakopéns sjunde upplaga där cold cream först dyker upp, kom ut i flera utgåvor. Som synes ändrade man ganska snabbt ursprungsreceptet för att få salvan lite mjukare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept IV | • Mandelolja
- 50 viktdelar (50 %) • Rosenvatten - 40 viktdelar (40 %) • Valrav - 5 viktdelar (5 %) • Vitt bivax - 5 viktdelar (5 %) Totalt 100 viktdelar. Farmakopénamn: Spermacet-salve, cold cream (Unguentum cetacei). (Källa: Pharmacopoea Norvegia II 1879) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept V | • Mandelolja
- 16 viktdelar (53 %) • Rosenvatten - 8 viktdelar (27 %) • Valrav - 4 viktdelar (13 %) • Bivax - 2 viktdelar (7 %) Totalt 30 viktdelar. Farmakopénamn: Ointment of rose water, cold cream. (Källa: Felter och Lloyd 1898, 1900 efter Brittiska farmakopén) Anm. Felter och Lloyd ger receptet som ett exempel på forna tiders mindre hållbara cold cream och rekommenderar själva en valravssalva med borax. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VI | • Mandelolja
- 60 viktdelar • Rosenvatten - 25 viktdelar • Valrav - 10 viktdelar • Vitt bivax - 5 viktdelar Vax, valrav och olja sammansmältes vid lindrig värme, Medan massan svalnar tillsätts rosenvattenet småningom under kraftig omröring, till dess det fullständigt upptagits. Skall vara vit eller gulvit och lukta av rosor. (Källa: Svenska farmakopén 1901, 1908) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VII | • Mandelolja
- 198 gram • Rosenvatten - 30 gram • Valrav - 30 gram • Vitt vax - 15 gram • Kamfer - 10 gram • Eau de cologne - lite att lösa kamfern i • Bittermandelolja eller rosmarinolja - 6 respektibve 4 droppar Olja, valrav, vax och hälften av rosenvattnet smältes i vattenbad varefter blandningen hälls i en uppvämd stenmortel och rörs om. När det är nästan kallt irörs resten av rosenvattnet - rör duktigt och fort. Tillsätt bittermandeloljan och kamfern, som lösts upp i lite eau de cologne. Rör tills krämen är utmärkt väl blandad. Ju mer den röres, desto vitare och bättre blir den. För fet hud. (Källa: de Réville 1910) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VIII |
• Mandelolja
- 150 gram |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept IX | • Mandelolja
- 600 gram • Vatten - 229,5 gram (d.v.s. upp till 1.000 gram totalt) • Rosenolja - 0,5 gram • Valrav - 100 gram • Vitt vax - 70 gram Fettfasen sammansmältes på lindrig värme. Därefter tillsätts vattnet och rosenoljan. Omröres och bearbetas till en vit mjuk salva. (Källa: Svenska farmakopén 1925, Ljungdahl efter Svenska farmakopén 1946) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept X | • Mandelolja
- 32 vikt delar (56 %) • Destillerat vatten - 16 delar (28 %) • Valrav - 5 delar (9 %) • Vitt vax - 4 delar (7 %) • Rosenolja - ett par droppar (Källa: Lagerholm 1931) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XI
(creme celeste) |
• Mandelolja
- 8 viktdelar (62 %) • Rosenvatten - 2 delar (15 %) • Valrav - 2 delar (15 %) • Vitt vax - 1 del (8 %) (Källa: Lagerholm 1931) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XII | • Mandelolja
- 570 gram • Destillerat vatten - 280 gram = ml • Valrav - 80 gram • Vitt vax - 70 gram • Rosenolja - 20 droppar Fettfasen (olja, valrav, vax) sammansmältes försiktigt, vattnet värms upp och tillsättes i en tunn stråle och under ständig omrörning. Omrörningen fortsättes tills krämen kallnat. Parfymämnen tillsätts efter någon avkylning. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XIII | • Mandelolja
- 500 gram • Rosenvatten - 500 gram = ml • Valrav - 60-80 gram • Vitt vax - 60-80 gram Fettfasen sammansmältes, rosenvattnet värms upp och tillsätts i en tunn stråle under ständig omrörning, som fortsättes tills krämen kallnat. (Källa: Gaugin 1947) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XIV | • Jordnötsolja
eller mandelolja
- 43 gram • Rosenvatten - 43 gram • Valrav - 7 gram • Vitt vax - 7 gram (Källa: Svanberg 1948) Anm. Totalt 100 gram. Tidstypisk förändring - jordnötsolja var billigare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XV | • Tunn paraffinolja
- 200 gram • Olivolja - 125 gram • Valrav - 90 gram • Rosenvatten - 90 gram • Vitt vax - 45 gram (Källa: Tschechowa och Evers 1954) Anm. Totalt 550 gram. Paraffinolja var ännu billigare. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept XVI | • Mandelolja
- 250 gram • Rosenvatten - 180 ml • Valrav - 42 gram • Vitt vax - 42 gram • Rosenolja - 0,5 ml Fettfasen sammansmältes. Rosenvattnet värms upp och tillsätts under omrörning. Rosenoljan tillsätts sist. (Källa: Brittiska farmakopén, utan år) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t. ex. Berlin (1851), Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Lawless (1996),
Lindgren (1918), Pharmacopeia suecica I (1775),
Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948), Svenska
farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén XI (1946), Thomssen (1947).
• Nätpublikationer: Pharmacopedia: a commentary on the British Pharmacopoeia 1898 (2007 05 08) . |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
