Shenet Växter Råvaror Recept Referens Sök Forum Kontakt Hem

Bad
Helbad: Skumbad - Badolja - Badsalt - Badpulver - Kolsyrebad och badbomber - Tångbad - Örtbad
Delbad: Fotbad - Ångbad - Förkylningsmedel
Badhistoria


Farmakopénamn Balnea
Engelska namn Bath
Andra namn Romanska språk
Bain (franska), baño (spanska)
Nordiska språk
Bad (danska), kylpy (finska)
Andra språk
Bad (tyska)

Tradition - från Nilen till dagens badkar
Framställning Salter, pulver eller olja parfymeras, färgas eventuellt, eller man häller starka växtavkok i badet. Effekter varieras med olika temperaturer.
Beskrivning Saltkristaller, löst eller ihoppressat pulver, tunn eller förtjockad vätska, olja, hela örter. Definition på medicinskt bad: Fullständig nedsänkning av kroppen eller de för behandling aktuella kroppsdelarna i vatten i vilket olika växtämnen satts.
Innehåll

Det mesta från skafferi och trädgård kan hällas i badet - se bara de många badvarianterna nedan. Här kort om eteriska oljor i bad.
Eteriska oljor
Eteriska oljor kan droppas direkt i fyllt badkar - de flyter på vattenytan och omsluter kroppen när man stiger i. Nedan några recept färdiga blandningar.I ett helbad tas:
Vuxna 5-15 droppar beroende på oljornas styrka
Barn 5-12 år 2-4 droppar
Barn 2-5 år 1-2 droppar
Barn under 2 år 1 droppe
• För luftvägarna: Se bad och ångbad vid förkylning.
• Hudvårdande: Se hudläkemedel, eksemmedel, hudtyper.
• Uppiggande: Samma oljor som för arbetsrummet. Barrdofter.
• Avslappande: Samma oljor som för sovrummet.
• Värmande : Benzoin -
Enbär - Jasmin - Kamfer - Rosmarin - Svartpeppar.
Se värmande massage för fler förslag. Nedan om skillnaden på varma och heta bad!
• Svalkande: Kamfer -
Myrra - Pepparmynta - Munvatten
Se kylande massage för fler förslag.
Nedan om temperaturer.
• Bad dagen efter: Blanda upp till tre olika vid baksmälla, huvudvärk:
Cederträ - Citron - Enbär - Fänkål - Grapefrukt - Lavendel - Morot - Rosmarin.
Emulgeringsmedel
Om man emulgerar de eteriska oljorna kommer de inte att flyta på vattenytan och inte heller att lägga sig på kroppen (eller badkarsväggarna). Det är en bra metod om man har känslig hy och / eller inte är ute efter oljornas effekt på huden.
• Enklaste lösningsmedlet är flytande tvål eller hårschampo; de innehåller de nödvändiga tensiderna och ger på köpet skum.

Varianter De eteriska oljorna kan blandas med andra ämnen eller så kan dessa ämnen användas oparfymerade. De fungerar både som aktiva ämnen i sig och som lösningsmedel för de eteriska oljorna - man löser essensen i något som i sin tur löses i badvattnet. Därmed blir risken för hudirritation mindre.
Badolja - b
ra för torr hy.
Alkaliska badpulver - också för torr hy medan badsalterna med koksalt är bra för fet.
Kolsyrebad i pulverform eller som badbomber - får vattnet att bubbla. Bra vid eksem och klåda. 
Badskum - gör att det skummar. Bra för torr hy.
Örtbad och tångbad - på hela växter eller starka växtavkok.
Ångbad - för ansiktet och luftvägarna.
Fotbad - gör gott i hela kroppen.

Hudvård Hudläkemedel
Badmedel av olika slag används medicinskt för att lindra eller mildra hudproblem, t ex eksem och klåda
Bad

Årtiondena kring 1900 var vattenterapiernas tid, som handlade om mycket mer än att bli ren. Man gick barfota i vått gräs enligt Dr Kneipp, sköljde armarna bestämt antal gånger, lindade in sig i våta handdukar, badade helbad, halvbad, sittbad och fotbad. I badkaren hemma, på badhus och på sjukhus skiljde man på många fina nyanser av temperaturer och tider. När nyhetens behag försvunnit återfanns expertisen framför allt på sinnessjukhusen, där bad var den huvudsakliga terapiformen innan psykofarmaka slog igenom på 1950-talet.
Heta bad (39-43°)
Blodkärlen drar först ihop sig och blodgenomströmningen minskar (känsla av kyla), därefter utvidgas de kraftigt och blodgenomströmningen ökar (stark värmekänsla). Bäst är att ta heta bad på kvällen så att man kan krypa i säng efteråt, antingen för att sova eller för en halvtimmes eftersvettning. Går inte detta avslutas de med kall eller ljummen dusch. Japanska mäns sällskapsbad når upp till 42-45°. Bad på 54°som ibland serveras på kurorter fungerar mest som mandomsprov; inte ens japaner klarar mer än tre minuter. Tål man dem kan de vara bra som muskelbad efter träning, vid stelhet och ont av reumatism och som lugnande och sömngivande kvällsbad. Förr rekommenderades heta bad vid njur- och leverlidanden men annars skulle de helst undvikas, eftersom de "retar könshormonerna".
Varma bad (35-38°), inklusive "armbågsvarmt" (36-38°)
Blodkärlen utvidgas och blodgenomströmningen ökar (värmekänsla) utan föregående och efterföljande sammandragning (kyla). Blodtrycket stiger först och sjunker sedan och pulsen blir snabbare. Eftersom utvidgningen kvarstår bör man avsluta varma morgonbad med en snabb kall dusch för att inte börja frysa. Bäst är att bädda ner sig i sängen en halvtimme och eftersvettas eller ta dem före sängdags som lugnande och sömngivande bad. Välgörande vid reumatiska och liknande smärtor.
Indifferenta bad (34°)
Hudytans temperatur kallades av hydroterapeuterna indefferenspunkten där ett bad varken gjorde till eller ifrån. Allt däröver var mer eller mindre varmt och allt därunder mer eller mindre kallt.
Ljumna (31-34°) och kalla (upp till 30°)
Blodkärlen drar först ihop sig och blodgenomströmningen minskar (man fryser), därefter vidgas de och blodgenomströmningen ökar (värmekänsa). Blodtrycket stiger och pulsen sjunker. Till uppvärmning fungerar de bara om man är tillräckligt varm före och badar ganska kort stund, ca 10 min. Stannar man i för länge börjar man frysa igen. Av kalla bad fanns flera, från kylslaget (20-30°) över (9-19°) till källkallt bad (6-8°). Ljumna kvällsbad är lugnande och sömngivande, tagna på morgonen är de uppiggande. Korta bad är värmande, längre bad svalkande och lindrande vid värmeutslag och feber - kyler av utan att störa kroppens arbete. Kalla bad gavs sällan. Visserligen var de obehagliga och därmed automatiskt nyttiga (om inte fysiskt så moraliskt härdande). De gav också ökad aptit en stund efter badet. Mest användes de i chockterapi på sinnessjukhusen.
Kall avrivning
1. Kall avtvättning - ett lakan läggs i blöt i iskallt vatten (14-16°) och vrids ur. Med detta gnider och klappar man bröst, buk, nacke, rygg, sidor, armar och ben. 2. Därefter själva "avrivningen" - hela kroppen torkas häftigt 1-2 minuter med en torr grov handduk, "man gnider och river grundligt överallt". Huden ska bli starkt röd. 3. Genast på med kläder och en rask promenad!
Metoden dök upp under 1800-talets andra hälft i tidens reform- och hälsorörelse och populariserades krings sekelskiftet av pastor Kneipp som ett härdande medel vid kroniska sjukdomar. Under 1930-50-talen predikades den av Waerlandrörelsen.
Kall avtvättning
Få svenskar hade varmvatten och ännu färre badkar före 1940-talet, så många tvättade sig kallt med en tvättlapp av frotté vare sig det predikades eller ej. En sådan kall avtvättning utan avtorkning är effektivt sömngivande - energin dras från huvudet till kroppen och man blir sömnig när kroppen värms upp igen. Vattnet ska alltså inte torkas av utan man går till sängs genast och blöt. Fryser gör man knappast, men man ska bädda ner sig ordentligt. Fungerar det inte genast, upprepa en gång.
Klåda efter dusch?
• Det har samlats kalk i duschstrilen, typiskt i trakter med hårt vatten. Lägg strilen i ättika över natten så kalkas den av.
• Växlingen mellan kallt och varmt har varit för häftig. Duscha ljummet och med jämn temperatur i fortsättningen.
• Stärkelse och blekmedel i nya kläder har framkallat klådan. En del reagerar först när huden kommer i kontakt med vatten. Tvättta alla nya kläder med ett tvättmedel utan blekmedel.
Fel vid helbadet
enligt svensk läkarbok 1919:

 
Att begära ett "varmt bad" utan att tillsäga badtjänaren temperatur och tidslängd. Mån bör t. ex. säga: "Giv mig ett helbad ("karbad") på 34° grader 8 min,, sedan dusch på 20°".
Hudreaktion Droppar man eterisk olja i badet kommer den att flyta ovanpå och omsluta kroppen när man bryter vattenytan. Därmed blir risken för irritation större. Särskilt citrusessenserna kan reta huden. Börjar det klia och svida när man ligger i badet har man tagit för mycket. Tappa ur och dusha noggrant och torka eventuellt av huden med vegetabilisk olja på en bomullstuss.

Recept

Recept I Tallbarrsessens - 5-10 gram
Istället för tallbarrsolja kan man ta 1 msk av apotekare Alfred Carlssons änkas tallbarrsoljeextrakt.
(Källa: Hedenius 1939)
Anm. 5-10 gram tallbarrsolja = 5,5-11 ml. Så här starka bad gavs för den hudretande effekten, som gjorde dem smärtlindrande och starkt värmande.
Recept II
(reumatikerbad)
Fänkålsessens, enbärsessens eller tallbarrsessens - 5-10 droppar
Lavendel, muskatellsalvia, romersk eller blå kamomill - 5-10 droppar
De första oljorna lämpar sig för morgonbad, de senare för kvällsbad. Oljor kan blandas, men ta inte mer än 5-10 droppar totalt.
(Källa: Lawless 1996)
Recept III
(lugnande)
Enbärsessens - 6 droppar
Geraniumessens - 6 droppar
Droppa i fyllt badkar. Bada i 15-20 minuter. Lugnande.
(Källa: Bardey 2000)
Recept IV
(PMS-bad)
Muskatellsalviaessens - 4 droppar (2 ml)
Lavendelessens - 3 droppar (1,5 ml)
Geraniumessens - 2 droppar (1 ml)
Mejramessens - 1 droppe (0,5 ml)

Tag dropparna i ett bad, den större mängden i 95 ml grundblandning av t. ex. badolja.
(Källa: Crearome 2001).
Recept V
(barnens bad)
Mandarinessens - 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar
Geraniumessens - 2-5 år 1 droppe, 5-12 år 1-2 droppar
Doseringarna avser ett helbad i badkar. Milt, och barn brukar gilla blandningen, som är både avslappnande och stimulerande.
(Källa: Shenet 2001)
Recept VI
(kvällsbad)
Rosenträessens - 4 droppar
Mejramessens - 2 droppar
Lavendelessens - 2 droppar
Bergamottessens - 1 droppe
Lagom för ett bad.
(Källa: Shenet-läsare 2001)
Recept VII
(kvällsbad)
Kamomillessens eller neroliessens - 2 droppar
Lavendelessens - 5 droppar
Valerianaessens - 2 droppar
Valeriana luktar inte så gott men är en pålitlig sömngivare.
(Källa: Shenet 2001)
Recept VIII
(värmande)
Rosmarinessens - 2-4 droppar
Lavendelessens - 2-4 droppar
Mejramessens - 1-2 droppar
(Källa: Shenet-läsare 2001)
Recept IX
(dagen efter)
Grapefruktessens eller citronessens - 3 droppar
Rosmarinessens - 3 droppar
Cederträessens eller lavendelessens - 3 droppar
Ligg lågt!
(Källa: Shenet 2002)
Recept X
(uppiggande)
Pomeransessens - 2 ml
Bergamottessens - 2 ml
Ylang-ylangessens - 2 ml
Geraniumessens - 2 ml
Rosenträessens - 2 ml
Uppiggande och avstressande blandning av fruktiga och blommiga topp- och hjärtnoter. Förvara i 15 ml flaska, helst med skruvlock. Vänta tills badkaret är fullt, häll 1 ml (ungefär 40 droppar) olja i vattnet och rör om med handen.
(Källa: Aftel 2003)

Litteratur: Se t ex Aftel (2003), Gattefossé (1993), Hedenius (1939), Lawless (1992), Lawless (1996), Ostrov (2002), Ullmark (1997), Wicklund (1998).
• Citat: Att begära ett "varmt bad"...: Henrik Berg: Läkarebok (Göteborg: Nordiska förlags AB, 1919); utlagd på Projekt Runeberg.

 

© Shenet 1997 - 2013
Adress: http://www.shenet.se/recept/bad.html
Datum: 2018 06 22 - Uppdaterad: 2010 09 22
Cookieinfo
Made with a Mac