![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Vaxer Vegetabiliska och animaliska: Bivax - Candellilavax - Japanvax - Jojobavax - Karnaubavax - Stearin - Valrav Mineraliska: Ceresin - Montanvax - Ozokerit - Paraffin |
||
|
||
Farmakopénamn |
Cera | |
E 901-E 914 | ||
Engelska
namn |
Wax | |
Andra
namn |
Romanska språk Cera (latin), cire (franska) Nordiska språk Voks (danska) Asiatiska språk Wakkusu (japanska) Andra språk Keros (grekiska), Wachs (tyska) |
|
|
||
Tradition |
Vaxer måste utvinnas,
men det finns ett är alltid tillgängligt:
öronvax. Det har använts till hud- och sårvård
i Europa från romartiden till in på 1900-talet - och kanske fortfarande.
Med öronvax har man t. ex. fyllt och skyddat hudsprickor
på händerna. Namnet Fornsvenska vax och voks, wax, Wachs etc. i nordeuropeiska språk har gemensamt germanskt ursprung, mer vet man inte. |
|
Framställning |
Naturliga vaxer: Vaxer skyddar vattendjur (som ankor)
mot fukt, växter (som kaktusar och äpplen)
mot uttorkning och insektsangrepp. Ibland kan de skrapas
av men vanligare är att smälta ut dem genom
att växtdelarna kokas i vatten eller varmpressas.
Därefter kan de behandlas för att få
mindre fett- och mer vaxkaraktär. Kemiskt är de estrar av fettsyror och fettalkoholer. |
|
Beskrivning |
• På växternas
blad, stammar och frukter är vaxerna färglösa.
Vid riktigt tjocka lager kan de likna ett blågrönt
eller gråvitt pulver. |
|
Mycket varierande men vanligare lättare än vatten: 100 ml kan väga 50-100 gram. 100 gram = 100-200 ml. | ||
Olösliga i
vatten, glycerin
och alkohol.
Det är just vaxernas vattenolöslighet som gör
dem så värdefulla i hudvård: de bildar
en barriär genom vilken vatten inte kan tränga
in på huden och genom vilken hudfukten inte slipper
ut. Svårlösliga i kall alkohol men vanligen lättlösliga i kokande och i andra flyktiga lösningsmedel. Kan smältas ihop med varandra, vegetabiliska och eteriska oljor, fetter, hartsämnen. |
||
Innehåll |
Huvudinnehållet är vaxestrar, d.v.s. estrar av fettalkoholer och fettsyror. Fettsyrornas fördelning: |
|
Varianter | Konstgjorda vaxer |
|
Ersättning |
Fasta fetter som kakaosmör kan användas tillsammans med eller som ersättning för vax för att förtjocka oljeblandningar. | |
Hållbarhet |
Mycket hållbara, kan förvaras i många år - härsknar inte. En del bleknar i ljus. | |
|
||
Absorberas
inte av huden utan lägger sig på dess yta
med en fet och vaxig känsla. Täpper
inte till porerna som paraffin. Tål värme; smälts i vattenbad tillsammans
med olja och fett. Hudläkemedel Skyddar mot väder och vind, avvisar kyla och vatten, bevarar värme och fukt. Lugnar irriterad hud som får lugn och ro under vaxskyddet, mjukar upp torr och narig. Förtjockningsmedel Ger tjockhet och stadga till kräm, salva etc. I cerat ger de också glans och hindrar stiftet från att svettas oljedroppar. Cerat, läppstift: runt 5 % volym. |
||
Kan ingå i mycket små mängder i hårpreparat för att ge glans. | ||
Förtvålningstal Vaxer är svåra att förtvåla - de består till en tredjedel av oförtvålbara ämnen - men det går. Ingen tvål kan dock göras på enbart vax. |
||
En del kan ge överkänslighetsreaktioner. | ||
|
||
Mat
och dryck |
Olika vaxer är vanliga som glans- och ytmedel på godis och tabletter. De får ingå i livsmedel som Övrig tillsats (E 901 - E 914). | |
|
||
Litteratur:
Se t ex Andersen (2004), Bolin och Gustaver (1960),
Gaugin (1947), Gentz och Lindgren (1946), Jönsson (1910), Jönsson och
Simmons (1935), Lindgren (1918), Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins ordbok (1995),
Poucher och Howard (1974), Svanberg (1932), Svanberg (1948). Som
livsmedelstillsats: Hanssen (1986), Livsmedelsverket
(1998), SLV FS 1999:22. |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |