 |
       
Lösningsmedel Vatten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett källvatten är rättvisan, färglös och klar. En svårmärklig och egen fin smak den har. Men slik dryck är så fattig, när vin finns att få. Bara vatten är källan. Jag längtar dit ändå. (Karin Boye: Källvattnet, 1924) |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Vatten, diväteoxid • Ursprung: Vanligt vatten, flodvatten, mineralvatten, vigvatten • Renade: Destillerat vatten, renat vatten, steriliserat vatten • Temperaturer: Kallt vatten, varmt vatten, kokhett vatten, kokande vatten |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Aqua (pluralform: aquae) • Ursprung: Aqua communis, Aqua fluviatilis, Aqua minerales, Aqua benedicta lustralis • Renade: Aqua destillatae, aqua destillata (aq. dest.), Aqua purificata (aq. pur.), Aqua sterilisata (aq. steril.) • Temperaturer: Aqua frigida (aq. frigid.), Aqua calida (aq. calid.), Aqua fervida (aq. fervid.), Aqua bulliens (aq. bull.) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 7732-18-5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aqua | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Engelska namn |
Water, dihydrogen monoxide | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra namn |
Romanska språk Aqua (latin), eau (franska) Nordiska språk Vand (danska), vann (norska) Andra språk Wasser (tyska), hydôr (grekiska), shuî (kinesiska), ab (farsi, Iran), atl (aztekspråk), muluc (mayaspråk) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tradition |
• Vattenhistoria Men en liten vattenhistoria: Runt 1970 slog en svensk ingenjör larm i en dagstidning om de mycket höga halterna av diväteoxid i livsmedel och odlad jordbruksmark. Tidningens läsare reagerade kraftigt och ställde många upprörda frågor till ansvariga myndigheter och följdfrågor till skribenten, som bara kunde bekräfta att de lämnade uppgifterna var korrekta: Livsmedel och odlad jordbruksmark innehåller verkligen mycket höga halter diväteoxid, mer känt som vatten. Samma varning har cirkulerat på internet på 90-talet: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Farmakopéerna I svenska farmakopéns första upplaga 1775 förekom flera olika sorters vatten i recepten, som flodvatten, renat vatten och destillerat vatten, men inget särskilt vatten upptaget som officinell råvara. Destillerat vatten användes därefter i alla upplagors recept och var officinellt fr.o.m åtminstone 1901 års upplaga. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Framställning | Vatten är vätets oxid, d.v.s. en förening av väte och syre - två delar vätgas och en del syrgas ger vattenånga. Över 60 % av människokroppens vikt
är vatten, varav en tredjedel finns i huden.
Dess huvudfunktioner är att transportera ämnen och reglera kroppstemperaturen. På jordklotet finns vattnet som: • Ytvatten (dagvatten): Havsvatten (94 % av jordens vatten), inlandsis och snö (3 %), sötvatten i sjöar, dammar, floder, åar, bäckar (1 %). • Grundvatten: Regn och smältvatten under jordytan, nedrunnet genom jordlagren till källor och brunnar (2 %). |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Vätska, "i tunna lager färglös, i tjockare lager blåaktig". Rent H2O är lukt- och smaklöst (avslaget), vatten från naturen får karaktär av ingående salter och annat. För beskrivningar av olika typer av vatten, se
nedan under Innehåll. • Fryspunkter: Vid 0° fryser vatten till is som utvidgas och blir mjölkigt av luftblåsor och salter. Fryspunkten kan sänkas genom tillsatser:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Utgångspunkten för liter- och kilosystemet var att 1 kubik-dm vatten = 1 liter vatten = 1 kilo vatten. Noggrannare än så behöver man inte vara till vardags: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Flytande vatten är tyngst vid 4°: 100 ml 4° vatten väger 100 gram. 100 gram = 100 ml. Fruset vatten (is) väger mindre (har lägre densitet) och tar mer plats än flytande: 100 ml is väger 92 gram , d.v.s. flyter i vatten. 100 gram is = 109 ml. Förångat vatten väger också mindre (har lägre densitet) och tar mer plats än flytande. 100 ml vattenånga väger 62 gram. 100 gram vattenånga = 155-156 ml. Jämför andra råvarors vikt och volym: Ämnen lättare än vatten flyter i vatten och har större volym, tyngre sjunker och tar mindre plats. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Inget annat ämne på jorden löser lika
många ämnen som vatten, d.v.s. de kan blandas med vatten, tvättas bort med vatten och dras ut ur växter med vatten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hur många
gram vatten krävs för
att lösa ett gram av ett ämne? Mycket lättlösligt (eng. very soluble) Löses i mindre än 1 viktdel vatten - det krävs 1 gram (1 ml) vatten eller mindre för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 50 % eller högre. Lättlösligt (eng. freely soluble) Löses i 1-10 viktdelar vatten - det krävs 1-10 gram (1-10 ml) vatten för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 50-9 %. Måttligt lösligt (eng. soluble 10-29; sparingly soluble 30-100) Löses i 10-100 viktdelar vatten - det krävs 10-100 gram (10-100 ml) vatten för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 9-0,9 %. Svårlösligt (eng. slightly soluble) Löses i 100-1.000 viktdelar vatten - det krävs 1 hekto-1 kilo (1 dl-1 liter) vatten för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 1-0,1 %. Mycket svårlösligt (eng. very slightly soluble) Löses i 1.000-10.000 viktdelar vatten - det krävs 1-10 kilo (1-10 liter) vatten för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 0,1-0,01 %. Nästan olösligt (eng. practically insoluble) Löses i 10.000 viktdelar eller mer; i praktiken olösligt - det krävs 10 kilo (10 liter) vatten eller mer för att lösa 1 gram. I en mättad lösning blir halten av ämnet 0,01 % eller lägre. pH och inkompatibiliteter • Destillerat vatten: pH ca 7 (standard för neutral reaktion). • Rent kranvatten: pH ca 7 (neutral reaktion). • Kolsyrat vatten: pH under 7 (neutral reaktion). Livsmedelsverkets lagstadgade gränsvärden för dricksvatten, t. ex. kommunalt: • pH 7,5 (neutral reaktion) - 9,0 (svagt alkalisk): Tjänligt. • pH under 7,5 (neutral reaktion): Tjänligt med anmärkning. • pH över 9,0 (svagt alkalisk): Tjänligt med anmärkning. • pH över 10,5 (måttligt alkalisk): Otjänligt. Socialsyrelsens rekommendationer för dricksvatten, t. ex. i privat brunn: • ph 6,5 (neutral) - pH 9 (svagt alkalisk): Rekommenderas. • pH 10,5 eller högre (måttligt alkalisk): Oanvändbart. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Innehåll | H2O är inte vatten utan
syre + väte, den vanligaste av alla kemiska föreningar.
Viktproportionerna är ungefär 89 % syre och 11 % väte. De två är extremt svåra att skilja åt; vid en tempearatur på 3.000° lär man kunna dela upp en
fjärdedel. Det som till vardags kallas vatten innehåller förutom syre och väte upplösta salter som ger karaktär åt olika sorters vatten: |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Svenskt kranvatten |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Varianter |
• Aqua aeris fixi, Aqua aerata, Aqua acidula simples,
Aqua carbonata, Aqua acidi carbonici, Aqua carbonica =
Kolsyrat vatten. Kolsyran krånglar mest till det
i hudvårdssammanhang, utom i badkaret där man
kan ha nytta av kolsyrebad
och badbomber. • Aqua; aquae (aq.) = Vatten, vattenlösning; vattenlösningar. • Aqua aromatica = Aromatiskt vatten. Är vanligtvis destillerat. • Aqua benedicta lustralis = Romersk-katolskt vigvatten. Saltat vatten renat med exorcism. • Aqua bulliens (aq. bull.) = Kokande vatten. • Aqua calida (aq. calid.) = Varmt vatten. • Aqua communis (aq. comm.) = Vanligt vatten. • Aqua destillatae, aqua destillata(aq. dest.) = Destillerat vatten. • Aqua fervida (aq. fervid.) = Kokhett vatten. • Aqua fluviatilis = Flodvatten. • Aqua frigida (aq. frigid.) = Kallt vatten. • Aqua minerales = Mineralvatten. • Aqua purificata (aq. pur.) = Renat vatten. • Aqua sterilisata (aq. steril.) = Steriliserat vatten. • Aqua vitae = Livets vatten. Ibland om Ros solis men oftare om alkohol. • Kristallvatten = Vatten förenat med salter etc. när dessa kristallierar. • Ros solis = Morgondagg, soldagg. Vått och torrt • Anhydrid = Vattenfri. • Dehydrerad = Vattnet borttaget, vattenfri. • Dehydrering = Uttorkning, vattenavgång. • Hydrat = Syra eller alkalie förenad med vatten, hydrerad (vatten som används som lösningsmedel är inte hydratvatten). • Hydrerad =tillsatt vatten, med vatten, innehållande vatten. • Hydrofil = Vattenlöslig. • Hydrofob = Vattenavvisande. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Vatten i recept kan vanligen ersättas
med vattenutdrag (dekokt, infusion,
macérat) eller pressade
safter från frukter och grönsaker. Alla
sådana beredningar måste konserveras. • Aromatiska vatten som rosenvatten, om regelrätt destillerade, har fördelen att inte behöva konserveras. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbarhet |
Allt med vatten som ska sparas mer än några
dagar måste konserveras
- det är trist att lyfta på locket och mötas
av mögel i sin dyrbara blandning. Vanligt syltkonserveringsmedel
som Atamon räcker långt. Om också fett
ingår i preparatet bör man gardera med parabener. • Kranvatten: en kvarts kokning dödar alla bakterier. • Frysning dödar 90 % av bakterierna. • Endast destillerat vatten, inklusive destillerat aromatiskt vatten, kan sparas okonserverat utan att bli dåligt. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Renat vatten på apotek för runt 23 per liter, sterilt för runt 25 kr per liter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Användning Destillerat vatten tillsätts i eau de cologne till en halt av upp till 10 %. Sällan aktuellt för hobbyparfymören, som sällan har tillgång till starkare alkohol än vodka (40 %), det vill säga att en cologne gjord på vodka redan består av 60 % vatten. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hudläkemedel Vatten är ett utmärkt hudvårdsmedel. Det tillför den eftertraktade fukten. Att vattna räcker inte; vattnet måste kombineras med något fuktbindande ämne som håller kvar fukten (glycerin, karbamid, mjölksyra, propylenglykol, sorbitol) och något instängande som hindrar den från att avgå (fett, olja, vaselin). Undantag: Kalla vintermorgnar ska ansiktet absolut inte beläggas med fukt som bara väntar på att frysa. Vattenfria eller nästan vattenfria salvor är bättre. • Lotion, sur lotion: upp till 90-95 % vatten • Fet kräm som handkräm, fotkräm: 45-50 % vatten • Cold cream: 15-25 % vatten • Salva: 5 % vatten med vattenlösliga ämnen Emulsioner Vatten utgör med de vattenlösliga ämnena den s.k. vattenfasen i emulsioner. Rengöringsmedel Vatten är utan konkurrens det främsta hudrengöringsmedlet. Det löser vattenlöslig smuts, t. ex. hudytans salter och urinsyra från svettkörtlarna. Ingrodd smuts går bort bättre med varmt vatten än kallt genom att värmen öppnar porerna. Med öppna porer blir huden också genomträngligare för ämnen utifrån, både önskvärda och icke önskvärda. • Bästa vattnet: 100-200 sköljningar som rengöringsmedel - ett oslagbart tips som varit den egentliga hemligheten bakom många framgångsrika skönhetskurer. Uttorkad hud riskerar man först när vattnet tillsätts fettlösande rengöringsmedel. • Sämsta vattnet: Ansiktstvätt kalla vintermorgnar. Spara istället den skyddande syramantel som bildats under natten. Lösningsmedel Vatten är det främsta lösningsmedlet för ämnen man vill anbringa på huden. De vattenlösliga ämnena lägger sig på ytan - och gör nytta där - men når inte genom överhuden. Smink Rent vatten eller rosenvatten i duschflaska kan användas som fuktspray. Duscha i luften och stig in i molnet. Sägs fixera och tona ner foundation och puder. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hudtyp | • Känslig hy tvättas bäst med ljummet
till lite över kroppstempererat vatten (40°). • Torr hy: Öka luftfuktigheten med vattenbehållare eller våta handdukar på elementen. Drick mycket vatten men dra in på kaffe och alkohol som torkar ut. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Regnvatten som sista sköljvatten gör håret extra mjukt. • Hårt vatten gör håret (och huden och kläderna) matta och grådaskiga och de förblir sådana hur mycket man än tvättar och särskilt om man använder tvål och såpa. Man får göra som förr: efterskölja med ett surt sköljmedel som neutraliserar de s.k. kalktvålarna som bildas. Vad som helst som är surt duger: vinäger, ättika, citronsaft... Se också nedan recept på hur man gör hårt vatten mjukt. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårt vatten bildar oundvikligen en grusig smutsrand i badkaret. För enkla och snabba metoder att mjukgöra badvattnet, se recept nedan. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
• Hårt vatten kan krångla
till tvåltillverkning. Klart synligt blir problemet
när man vill göra genomskinlig såpa;
kalktvålarna grumlar den. Tvål
löddrar dåligt i hårt vatten, så
extra lättlöddrande tvåltyper som kallrörd
kokosfettstvål passar bra. Att kokosfettstvål
också är omild och odryg får man kompensera
så gott det går genom tillsats av annat
fett - hitta balanspunkten. Fördel med hårt vatten: Kalciumstearat,
som man får automatiskt med hårt vatten,
förebygger att tvålen sväller och spricker.
Egen lösning: Tllsätt 0,5 % torrmjölk
+ 2 % kalciumstearat. Alternativ: Använd
avhärdat eller destillerat vatten. • Järnhaltigt och kopparhaltigt vatten får fettet att härskna snabbare. Tvålen mörknar och luktar illa. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Vatten är det som först blir dåligt i hudvårdspreparat, och det är många gånger mer hudirriterande än konserveringsmedel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mat och dryck |
Vatten är ett livsmedel och kontrolleras på samma sätt. Det deklareras som andra livsmedelsråvaror och inte som tillsats; det har alltså inget E-nummer. Regnvatten, smältvatten, destillerat och steriliserat vatten ska inte användas som dricksvatten under längre tid eftersom de är helt utan salter. Den avslagna smaken förbättras om man handvispar i luft eller tillsätter liter citronsyra - recept nedan. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Invärtes bruk |
I Sverige konsumerar vi 200 liter per person och dygn,
varav ca 10 liter går till mat och dryck. Det finns länder
där dagsförbrukningen är 5 liter. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Giftighet | Ja. Dricker man 4-5 liter på en timme dör man. Akut vattenförgiftning (kramp, förvirring, medvetslöshet, död) har faktiskt inträffat vid maratonlopp i hög värme. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Miljö | Godkänt som Bra Miljöval av tillsatser. Danska Miljøstyrelsen bedömer dess miljöfarlighet som liten. Problemet är förstås det motsatta, d.v.s. det är inte vatten som förstör miljön utan förstörd miljö som skadar vattnet. Det tar 30 år innan man får facit, den tid det tar för föroreningar att vandra från markytan till grundvattnet. Idag syns effekterna av 70-talets starka p-pillerhormoner på fiskar nära avlopp; de blir t. ex. könsmogna tidigare och förhållandet hanar/honor ändras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Lagstiftning | • Dricksvatten är enligt EU- och svensk lag ett livsmedel. Gränsvärdet för mikroorganismer är detsamma i dricksvatten som i vatten i utvärtes läkemedel: max 100 organismer per gram (1.000 mg). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Recept |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept I (majdagg) |
• Dagg Man använder en stor och ren svamp och samlar med den upp daggen tidigt på morgonen i maj månad. Det ska inte ha regnat under natten. Man samlar från söta örter, gräs, säd; majdagg från fänkål och svalört sägs vara bra för ögonen. Daggen silas och hälls på en flaska som sluts till med ett papper som genomsticks med hål. Får stå varmt i solen tills den är vit; det tar större delen av sommaren. - Anm. Mer om majdagg under Vattenhistoria. (Källa: Day 1979 efter Rams little dodoen, 1606) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept II (majdagg) |
• Dagg Tag en ren linneduk och dra den fram och tillbaka över gräset på morgonen tills den blir våt av dagg. Krama ur i ett kärl. Tvätta ansiktet med detta vatten så ofta som önskas. Bra för hetta i ansiktet, rodnad och glansig näsa. Dagg insamlad i maj (majdagg) är den bästa. (Källa: Corson 1989 efter anonyma The Queen's Closet Open, 1713) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept III (dubbelkokt vatten) |
• Vatten Får koka 10 minuter i kärl av rostfritt stål (ej aluminium) och svalna till rumstemperatur. Kokas därefter ytterligare en gång 10 minuter. Tappas på glaskärl (ej plast) och förvaras i kylskåp. Dubbelkokt vatten rekommenderades ofta som universalmedel av den norske vismannen Marcello Haugen. Ett glas på fastande mage på morgonen och ett på kvällen skulle enligt honom rensa kroppen och motverka infektioner och lär ha botat många från allehanda krämpor. (Källa: Wicklund 1990, Wicklund 1997) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept IV (renhetsprov) |
• Vatten - upp till 2/3 i klar glasflaska • Socker - 1 tsk Glasflaskan måste vara helt ren. Blanda och låt stå två dygn. Om det förblir klart är det drickbart. Om det däremot blivit grumligt eller mjölkigt är det skadligt för hälsan. Mikrobiologiskt test från 1900-talets början som utnyttjar bakteriers förmåga att jäsa socker. (Källa: Hult 1991) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept V (tallvatten) |
• Rent vatten • Tallbarr - 2 st (de sitter i par) Norsk huskur: Tallbarren får ligga i vattnet en timme och tas sedan bort. Drickes långsamt när symptom på pollenallergi visar sig (får inte tas förebyggande) och ger omedelbar effekt. Uppnås ingen verkan på tre dagar får man pröva något annat. (Källa: Wicklund 1998) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VI (avhärdat vatten) |
• Vatten - 1.000 ml (1 liter) • Alun - 2,5 ml (½ tsk) eller borsyra - 7,5 ml ( (½ msk) Totalt 1 liter varav 0,25-0,75 % alun eller borsyra. Båda är sura och vad som helst som är surt fungerar - citronsyra, citronsaft, vinäger, ättika. 1 tsk citronsyra (0,5 %) förbättrar smaken på avslaget vatten. Alkalier som soda och borax fungerar också. Soda är vanligt som avhärdare i schampo (Sodium carbonate, 0,1 %). (Källa: Shenet 2000) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Recept VII (magnetiserat vatten) |
• Vatten - 1 liter • Kraftfull magnet (upp till 10.000 gauss = 1 tesla) Lägg magneten under vattenbehållaren. Låt verka 30 minuter, helst över natten, och tag sedan bort. Drick 3-5 dl dagligen, helst nyframställt, blandat med juice och andra drycker om så önskas. Ger allmänt bättre välbefinnande, ökad energi, bättre cirkulation, minskar tandsten, diarré och tarmbesvär, lindrar ryggvärk. Magnetism får vattenmolekylerna att ordnas i en mer bestämd ordning vilket gör det lättare för kroppen att ta upp och stöta ut ämnen, så drick inte ihop med medicin. Uppvärmning och påverkan från artificiella magnetfält förtar effekten, så förvara inte i närheten av elektrisk hushållsutrustning. (Källa: Roger Coghill: Magnetterapi. Stockholm: Wahlström 2001. ISBN 91-32607-6) |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| • Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Gattefossé (1993), Gentz och Lindgren (1946), Hallbert (1981), Hallström (1986), Hult (1991), Hällqvist
och Fredman (1971), Lindgren (1918), Ljungdahl (1953),
Lodén (2002), Lodén (2008), Meyer (1952), Nationalencyklopedins
ordbok (1995), Nilsson (2008), Nordström (2005), Pharmacopoea Svecica
I (1775), Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Thacker (1994), Wilhelmsson
(2003). • Citat: Dihydrogen monoxide...: Olsson (2002). • Artiklar: Urlakade plaströr ingen fara för dricksvattnet (Vår föda 1:2004). Torbjörn Albért: Låg stråldos i svenskt dricksvatten (Vår föda 1:2005). Eva Olsson: Livets dryck (Tidskrift för hälsa 6:2007). • Nätpublikationer: SNF Bra Miljöval: Other additives (2005 07 20). Kemikalieinspektionen: 1,2-Propandiol (2007 11 01). Cleve (1883): Kemiskt handlexikon (2008 06 14). Symbols.com (2008 09 19). The water cure (2009 10 03). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). Livsmedelsverket: Förpackat vatten (2010 06 23). Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:45) om naturligt mineralvatten och källvatten (2010 06 23). Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2001:30) om dricksvatten (2010 06 23). Livsmedelsverket: Svenska listan - förteckning över svenska naturliga mineralvatten (2010 06 23). |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
