 |
       
Emulgeringsmedel - Vaxer Valrav |
||
|
Han lärde mig att spermaceti vore mot inre skador riktigt suveränt. (William Shakespeare: Henrik IV:I, 1:III, 1597) |
|||
|
Moderdjur |
Kaskelottval (Physeter macrocephalus) | ||
|
Synonymer |
Valfett, valrat, vit ambra, agra | ||
|
Farmakopénamn |
Sperma ceti, Album ceti, Ambra alba, Cerebrum physeteris macrocephali, Cetaceum | ||
| CAS-nummer | 8002-23-1 | ||
|
Engelska namn |
Spermaceti, sperm oil, cetyl alcohol, ethal | ||
|
Andra namn |
Romanska språk Spuma maris, Flos maris, Album uti, Ambra alba, Cerebrum orcae (nylatin), blanc de baleine (franska) Nordiska språk Spermacet (danska) Andra språk Walrat, Wallrath (tyska) |
||
|
Förväxlingsrisk |
• Grå ambra -
doftämnet från samma val • Bärnsten (Ambra citrina, Succinum marinum) - eng. yellow amber, true amber, Prussian amber, och amber oil = bärnstensolja. |
||
|
|
|||
|
Tradition |
Valrav, obekant för greker och romare, kom i bruk
på medeltiden som invärtes och utvärtes
medel. Först använde man bara sådan valrav
som flutit i land, och trodde länge att det var valens
säd (sperma ceti), senare att det var dess hjärna.
Ett lika stort mysterium var det kringflytande doftämnet
ambra från samma val. Valrav - Valrav finns förtecknat i Stockholms tullhandlingar 1576. Dess storhetstid började å 1700-talet när de europeiska farmakopéerna tog upp preparatet valravssalva där valrav fungerade som förtjockande och stabiliserande ämne. När man i slutet av 1800-talet upptäckte att borax kunde spela samma roll effektivare och billigare blev valrav obsolet. I ungefär samma veva lyckades man isolera huvudämnet cetylalkohol och därmed fick valrav ny användning som extraktionsråvara. Sämre kvaliteter valrav gjorde man ljus av, en industri som stabiliserats 1770 att döma av en notis i The London Advertiser detta år: "Användningen av spermacetiljus, som ha ökat på senare år på grund av sjunkande pris och förbättrad kvalitet, särskilt i Hull..." Valravsolja Den största produkten i volym förblev en flytande valravsoljan. USA var länge den största importören av både valrav och valravsolja. Hela marknaden försvann i ett nafs 1971 när USA förbjöd import i akt och mening att skydda kaskelottvalen. Världsproduktionen av valravsolja sjönk från 150.000 ton om året i mitten av 1960-talet till 55.000 ton 1977. Farmakopéerna Valrav blev officinellt från första början (1775) i svenska farmakopén och följde också med in i 1964 års nordiska. Officinellt i USA under 1880- och 90-talen (U.S.P. 1880). |
||
|
Framställning |
Valrav är den fasta delen av det
oljiga innehållet i hålrum i kaskelottvalen,
särskilt i huvudet. Man börjar med att kyla
ner den råa valravsoljan (upp till 5 ton i en
enda val) till nollpunkten. Efter ett par veckor kan
75 % pressas ut. Genom att fortsätta frysa och
pressa får man för varje omgång olja
med högre stelningspunkt - från den första
pressningens 3° till den sistas 34°. Den alla
sista fasta resten, ca 10 % av den ursprungliga oljans
vikt - alltså upp till 500 kilo - är rå
valrav. Valraven silas ren från blod och hinnor, pressas, kokas, tvättas och smälts ren från de sista oljeresterna och sist kokas den med svag natronlut 2-3 timmar och vattentvättas en sista gång. Vid det laget har man helt fast och vit valrav. Ju mer man renar från oljerester med alkalier och alkohol, desto mindre risk för att valraven ska härskna. Ursprung Mest från England, Frankrike, USA, i den mån det förekommer. Sedan 1980-talet har det slutits internationella överenskommelser om att inte jaga kaskelottval. Fiskenationerna Norge och Japan kom inte överens. |
||
|
Beskrivning |
En svensk läkebok från omkring 1500 beskriver valrav: "Det bästa är grått, det andra är brokigt och duger också bra. Det tredje är gult och duger också bra. Det sista är svart och är ej gott som många har prövat." 1900-talets farmakopéer beskriver det som pärlemorglänsande, spröda bitar eller en bladig, kristallinisk massa, mer eller mindre vit och gulnande med tiden. Hal och fet känsla, svag eller ingen lukt, mild, fadd och fet smak. Smälter vid 41-54°. Lätt att pulverisera om några droppar alkohol tillsätts. Utstruket i ett tunt lager är det genomskinligt och lämnar ingen fettfläck utan kan gnuggas bort som ett torrt pulver. Brinner med klar lysande låga, också här utan att lämna fettfläck. | ||
| 100 ml väger 94-95 gram. 100 gram = 107-105 ml. | |||
| • Olösligt i vatten
och så gott som olösligt i kall alkohol (90-91 %).
• Löslig i varm och kokhet alkohol (50-60 respektive 28-29 delar 90-91 % alkohol), men återkristalliseras till största delen efter några timmars avsvalning. Den avsvalnade filtrerade lösningen får vid tillsats av lika delar vatten grumlas lätt men ska inte fällas. • Kan smältas ihop med vegetabiliska och eteriska oljor, flytande paraffin, fetter, hartsämnen och vaxer. pH och inkompatibiliteter • Vattenutdrag 2 % blir neutralt (pH 6-8) till svagt surt (pH 4-6). • Filtrerad alkohollösning (1 viktdel valrav i 50-60 delar 90-91 % alkohol) ska inte ha sur reaktion (pH 6 eller lägre). |
|||
|
Innehåll |
Huvudinnehållet är vaxestrar, d.v.s. estrar av fettalkoholer och fettsyror. Fettsyrornas fördelning: |
||
| Varianter | • Cetylpalmitat: Valrav helt renad från oljerester. Hårdare och lättare. | ||
|
Ersättning |
• Fettalkoholer: Cetylalkohol:(ingår med 25 % i valrav och är det som framför allt gör att det fungerar emulgerande), stearylalkohol och cetylsearylalkohol. 25-30 % av valravens mängd i ett recept verkar rimligt. • Jojobasmör som glansmedel för håret. • Konstgjord valrav - cetylestrar, cetylestervax (eng. cetyl esters wax, INCI-namn: Cetyl esters) Estrar av mättade fettsyror och fettalkoholer - myristinsyra och myristylakohol, palmitinsyra och cetylalkohol. med liknande egenskaper och utseende, vita flagor som smälter vid 43-47°. Används som ersättning för valrav i USA:s officinella cold cream. |
||
| Hållbarhet | Gulnar i kontakt med luft. Härsknar lätt (p.g.a. oljerester). | ||
|
Inget man längre hittar i svenska butiker. | ||
|
|
|||
|
Absorberas inte av huden
utan lägger sig på dess yta med en fet och
vaxig känsla. Täpper
inte till porerna som paraffin.
Tål värme; smälts i vattenbad tillsammans
med olja och fett. |
|||
| Konsistensmedel och glansmedel i schampo och gammaldags finare hårpomada - stryks på hårtopparna. | |||
|
|
|||
|
Invärtes bruk |
Har använts invärtes som lenande och lindrande medel för slemhinnorna (t. ex. med lika delar socker vid irriterade magslemhinnor, hosta, förkylning) och mot dysenteri och diarré - "mot inre skador riktigt suveränt". Enligt medeltida svenska läkeböcker hjälpte det hjärnan och hjärtat, stärkte magen och var bra för gamlingar särskilt om vintern. | ||
|
|
|||
|
• Litteratur:
Se t ex Gentz och Lindgren (1946), Klemming läkebok 3 (1883-1886
), Leung (1980), Lindgren (1918), Lodén (2002), Lodén (2008), Pharmacopoea
Svecica I (1775), Nordiska farmakopén I (1961-1965),
Svenska farmakopén VIII (1901), Svenska farmakopén IX (1908), Svenska farmakopén X (1925), Svenska farmakopén
XI (1946). • Artiklar: The use of spermaceti candles... (The Public Advertiser 1770 01 16). Ingvar Svanberg: Jakt på säl och val (Människan och naturen: etnobiologi i Sverige; 1; 2001). • Nätpublikationer: Felter och Lloyd (1898, 1900): King's American Dispensatory (2003 12 22). Tecno-point: Jojoba: new crop for arid lands, new raw material for industry (2005 09 30). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||
|
|
|||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||
