![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Dekokter Vallörtsdekokt |
||
|
||
Moderväxt |
Vallört (Symphytum officinale) | |
Synonymer |
Vallörtsavkok | |
CAS-nummer | 84696-05-9 | |
• Symphytum officinale leaf extract ["an extract of the leaves"] • Symphytum officinale rhizome/root extract ["the extract of the rhizomes and roots"] |
||
Engelska
namn |
Comfrey decoction , decoction of comfrey | |
Förväxlingsrisk | Andra extrakt av blad och rot som: • Vallörtsinfusion - med vatten • Vallörtsolja - med olja |
|
|
||
Tradition | Vallörten har haft ett fenomenalt rykte som sår- och benläkare. Culpeper i England på 1650-talet: | |
|
||
Framställning |
||
Beskrivning |
Klar brun vätska. | |
Beräkna som vatten - 100 ml väger ca 100 gram. | ||
Olöslig
i vegetabiliska och eteriska
oljor; blandningen delar sig i två skikt och måste
skakas om före användning. Kan blandas obehindrat med vatten, glycerin och alkohol. |
||
Innehåll |
Vatten |
|
Varianter |
Vallörtsinfusion - utan kokning. • Vallörtsolja - utdrag med olja. |
|
Hållbarhet |
Dekokten kan hålla sig ca en vecka. Ska den förvaras längre tid eller användas som råvara i andra beredningar måste den konserveras. | |
|
||
Hudläkemedel
Sammandragande, bakteriedödande, svampdödande, sårläkande, stimulerar celltillväxten. Både blad och rot är fuktighetsbevarande och uppmjukande och motverkar torrhet och hudsprickor - i ansiktsvatten, ansiktsmasker, krämer. Framför allt är dekokten ett sårläkemedel. Den används till sårtvätt och såromslag på variga eller svårläkta sår, t ex envisa bensår, eksem, bölder, åderbråck och blodutgjutningar. Inget är bättre sammandragande på ömmande överfulla bröst och blödande hemorrojder, enligt Culpeper. Grötomslag med den pulveriserade roten blandad med vatten hjälper omedelbart på skärskador och brutna ben, också enligt Culpeper, och samma metod brukar rekommenderas på stukning och inflammation i senskidor. |
||
Torr hy, grov och akneskadad hy, rynkor. | ||
I munvatten vid torsk. | ||
Blandad med några droppar värmande eterisk olja kan ett starkt vattenutdrag på vallört bli ett bra liniment på inflammationer, artrit och liknande smärtor, t ex av gamla skador. | ||
|
||
Invärtes
bruk |
Små invärtes doser doser sänker blodtrycket, större höjer det. Vallörtste var det mest använda naturmedlet under en period på 1950-talet. Idag används det som komplement till till konventionell cancerbehandling. | |
Giftighet |
Alkaloider i örten är skadliga för levern i höga doser (roten ska inte tas invärtes under graviditet), men det var inte det folk blev sjuka av under vallörtsvågen på 50-talet. Man intog vallört i pulverform, och det förekom fall där folk insjuknade med stora klumpar av hårdnat växtpulver i tarmarna. | |
|
||
Recept |
||
Recept I | Vatten - 1 liter Rot av vallört - 40 gram Rötterna rengörs omsorgsfullt och sönderdelas. Det svarta får ej avskrapas. Om någon av bitarna flyter, kastas de bort. Rötterna läggas i ett kärl med vatten och får stå över en natt. Kokas sedan över mycket svag eld i två timmar i emaljerad kastrull, under lock för att hindra avdunstning, silas. (Källa: Hellerås 1940) |
|
Recept II | Vatten
- 5 dl Rot av vallört - 200 gram Kokas en halv timme. Används till kompresser. (Källa: Juneby 1977) |
|
Recept III | Vatten
- 5 dl Färsk eller torkad, skalad, finfördelad rot av vallört - 3-4 dl Kokas 5 minuter och silas. (Källa: Thomson 1980) |
|
Recept IV | Vatten
- 2-3 liter Rot av vallört - 1 kopp Kokas 10 minuter, får dra 10 minuter och silas sedan av. (Källa: Theiss 1994) |
|
Recept V | Vatten
- 8 dl Krossad rot av vallört - 1 msk Koka en kvart, låt sedan dra några timmar. Sila. (Källa: Okänd 1999) |
|
|
||
Litteratur:
Se t ex Bergmark (1983), Gentz och Lindgren (1946), Hellerås (1940), Juneby (1977), Juneby (1999), Lindeberg
(1982), Lindeberg (1988), Lindgren (1918), Nielsen (1991),
Stodola och Volak (2000), Theiss (1994), Thomson (1980).
Nätpublikationer: European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
||
|
||
© Shenet 1997 - 2013 |