 |
       
Oljor - Emulgeringsmedel - Tensider Turkisk rödolja |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Moderväxt |
Ricinbuske (Ricinus communis) | ||||||||||||||||||||
|
Synonymer |
Sulfonerad ricinolja, neutraliserad sulfonerad ricinolja, natriumsulforicinoleta, turkiskt röttolja, turkiskt-röd-olja, turkrödolja - Avirol, Appretavirol, Phlerenol, Prestabitolja | ||||||||||||||||||||
|
Farmakopénamn |
Oleum ricini sulphatum | ||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 101316-48-7 | ||||||||||||||||||||
| Sulfonated castor oil | |||||||||||||||||||||
|
Engelska
namn |
Turkey red oil, sulfated castor oil, sulphated castor oil, sulfonated castor oil, sulphonated castor oil, reprocessed castor oil, sulphated oil, sulfated oil | ||||||||||||||||||||
|
Andra
namn |
Andra
språk Tyrkisk rødtolie (danska) Andra språk Sulfatierte Öle (tyska) |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Tradition |
Turkisk rödolja fick
sitt namn av att den användes vid färgning
med turkiskt rött,
en teknik som spred sig som en löpeld bland europeiska
färgare under andra halvan av 1700-talet. Oljan
minskade ytspänningen så att färgvätskan
kunde väta tyget. Den ursprungliga turkiska oljan
lär ha varit en emulsion av härsken olivolja,
soda, vatten och fårdynga. Franska och tyska kemister
på 1830-talet använde olivolja och svavelsyra.
Skotska industriidkare upptäckte att ricinolja
var ännu bättre. |
||||||||||||||||||||
|
Framställning |
Behandlingen med svavelsyra (sulfonering)
förtvålar ricinoljan. Så här kan
det gå till: I 15 viktdelar varmpressad eller
extraherad ricinolja rörs
mycket långsamt 3 delar svavelsyra och därefter
45 delar vatten vari man löst 1 del glaubersalt.
Temperaturen hålls vid 35° och får inte
gå över 40°. Blandningen får stå
över natten och kommer att dela sig i två.
Den undre (vatten och överskott av saltsyra) tappas
av, den övre (surt sulfonat bestående av
olja och svavelsyra) neutraliseras med något alkaliskt,
t. ex. 2 delar natriumhydroxid
eller så mycket som behövs för det pH
man vill ha. Till 22 delar av detta tillsätts 5
delar nytt vatten. Hör till de nonjonaktiva tensiderna. |
||||||||||||||||||||
|
Beskrivning |
Klar gul till gulbrun olja, rätt tjock, utan lukt. | ||||||||||||||||||||
|
• Vanliga vegetabiliska
oljor kan blandas i turkisk
rödolja bara till en viss gräns (runt 5 %).
|
|||||||||||||||||||||
| Innehåll | Fettsyrornas fördelning: | ||||||||||||||||||||
|
Mättade
fettsyror 1-2 % |
|||||||||||||||||||||
|
Ersättning |
• Kan
inte ersätta eller ersättas med vanlig ricinolja. • Alla oljor och oljeblandningar kan sulfoneras. Vanligast är olivolja, som blir lite tjockare än ricinolja. |
||||||||||||||||||||
|
Hos importörer av eteriska oljor för runt 35 kr per 100 ml och till ungefär samma pris i hälsokostbutiker som för råvaror till kosmetika. |
||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Användning
Bra bärarolja för oljebaserad parfym - grumlas inte. |
|||||||||||||||||||||
| Turkisk rödolja var vanligt i tidiga tvålfria (icke löddrande) hårshampon. Det går utmärkt att tvätta håret med bara turkisk rödolja; den fungerar likadant på hår som på tyg, gör att vattnet väter lättare och löser fett. Håret blir dock matt av oljan, så schampot tillsattes också runt 4 % mineralolja (flytande paraffin). | |||||||||||||||||||||
| Lösningsmedel
för eteriska oljor i badolja.
Essenserna kommer att blanda sig med badvattnet tillsammans
med oljan istället för att lägga sig på
vattenytan. De fastnar alltså inte på badkarsväggarna
och inte heller på huden. Därmed minskar risken
för irritation, liksom chansen att badoljan ska ha
någon effekt alls. Turkisk rödolja känns
inte heller lika fet som vanlig vegetabilisk
olja. • Badolja: 70-100 %, med upp till 5 % vegetabilisk olja. |
|||||||||||||||||||||
|
Förväxla inte med obehandlad
ricinolja. Turkisk rödolja
kan inte förtvålas. Om rödolja ingår
i oljeblandningen kommer denna att skära sig när
luten tillsätts. Däremot kan rödolja
användas för att överfetta tvålen
efter förtvålningen. |
|||||||||||||||||||||
| Kan ge kosmetikaakne (pyttesmå knottriga utslag i ansiktet), som går bort när man slutar använda oljan. Sulfonerade oljor irriterar huden mer än icke behandlade. Sulfoneringen gör å andra sidan oljan och det man blandar i den mer vattenlösliga, vilket vilket minskar irritationsrisken. | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
Invärtes
bruk |
Har använts som laxerande medel, men obehandlad ricinolja mer. | ||||||||||||||||||||
|
Giftighet |
Oljors nedbrytbarheten i vatten och jord försvåras av sulfonering. | ||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
• Litteratur:
Se t ex Antczak och Antczak (2001), Lodén (2002),
Lodén (2008), Meyer (1952). • Nätpublikationer: Gustav Hess GmbH (2005 09 09). European Commission: Cosing: Cosmetic ingredients and substances (2009 10 03). |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
© Shenet 1997 - 2013 |
|||||||||||||||||||||
